<p><em>Bakgrund:</em> Livskvalitet har av flera forskare identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för individer med schizofreni. Livskvalitet kan definieras som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Schizofreni är en sjukdom som bl.a. begränsar individer i deras aktivitetsförmåga. Att aktivitet främjar hälsan är ett av arbetsterapins grundantaganden, och det är arbetsterapeutens uppgift att hjälpa individer finna en tillfredsställande aktivitetsnivå som gynnar deras hälsa.</p><p><em> Syfte:</em><strong> </strong>Denna studies syfte var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Frågeställningarna var att ta reda på vilket samband som finns mellan aktivitet och livskvalitet samt vilka aspekter av aktivitet som påverkar livskvaliteten hos personer med schizofreni.</p><p><em> Metod:</em><strong> </strong>Som metod för denna studie valdes systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes systematiskt i databaserna: Cinahl, Amed, Medline, Medline in process och PsycINFO. Två olika sökkombinationer utfördes vilket resulterade i totalt 311 träffar. Tio artiklar valdes ut för analys och ligger till grund för denna översikt. De analyserade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av utformade protokoll för kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign.</p><p><em> Resultat:</em> Denna studie visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer med schizofreni. Arbete var den aktivitet som utmärkte sig som viktigt för livskvalitet. Sociala aktiviteter var en aktivitetsaspekt som framkom som betydelsefull. En av studierna fann ett samband mellan grad av deltagande i aktivitet och livskvalitet. Samtliga studier erhöll ett lågt bevisvärde utifrån översiktens kvalitetsgranskning. Resultaten bör därför generaliseras med försiktighet.</p><p><em> Slutsats:</em><strong> </strong>Fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni behövs i framtiden för att kunna göra en tillförlitlig koppling mellan aktivitet och livskvalitet. Betydelsen av arbete och sociala aktiviteter bör även utredas vidare i förhållande till livskvaliteten hos denna grupp.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.</p>

<p>Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse. Motivationen är sammankopplad med våra intressen och finner vi något som tilltalar oss vill vi utöva detta. Användandet av träningsdagbok klargör utövarens aktiviteter och eventuella problem med programmet samt skador. Med hjälp av detta kan utformningen ändras och bli mer effektiv.</p><p>Metod</p><p>Ett träningsprogram utformades baserat på basövningar som har till uppgift att stärka klienterna i deras arbetsuppgifter. För att kontrollera styrkeutvecklingen användes fyra fysiologiska tester på varje klient. En hälsoskala användes för att bedöma klienternas subjektiva hälsa. Träningsdagbok användes också av försökspersonerna för att ge en bild av deras utförda aktiviteter.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga klienter noterade signifikanta förbättringar på fystesterna och alla ansåg sig även ha förbättrat sin fysiska hälsa under studiens 6 veckor.</p>

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse. Motivationen är sammankopplad med våra intressen och finner vi något som tilltalar oss vill vi utöva detta. Användandet av träningsdagbok klargör utövarens aktiviteter och eventuella problem med programmet samt skador. Med hjälp av detta kan utformningen ändras och bli mer effektiv. Metod Ett träningsprogram utformades baserat på basövningar som har till uppgift att stärka klienterna i deras arbetsuppgifter. För att kontrollera styrkeutvecklingen användes fyra fysiologiska tester på varje klient. En hälsoskala användes för att bedöma klienternas subjektiva hälsa. Träningsdagbok användes också av försökspersonerna för att ge en bild av deras utförda aktiviteter. Resultat Samtliga klienter noterade signifikanta förbättringar på fystesterna och alla ansåg sig även ha förbättrat sin fysiska hälsa under studiens 6 veckor.

Bollnäs tillhör Gävleborgs län som har det fjärde högsta ohälsotalet i landet. 2001 beslutade socialtjänsten i kommunen att alla medarbetare skulle ägna sig åt någon form av friskvård på arbetstid och den angivna tiden är en timme per vecka. Vidare beslutades det 2003 att utveckla detta med friskvård och socialtjänsten gick in och subventionerade friskvårdskort till alla medarbetare. Kortet är kostnadsfritt och ger tillgång till alla anläggningar som kultur och fritidsförvaltningen har ansvar för. Enligt personalchefen inom socialtjänsten så är det stor skillnad i grupperna vad det gäller att utnyttja friskvårdssatsningen. Syftet med studien var att identifiera möjligheter och hinder till att utnyttja friskvård. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer av sex anställda som tillhör två olika arbetsgrupper inom äldreomsorgen. En grupp som tränar mer och en grupp som tränar mindre. Resultatet av de möjligheter vi kunde tolka utifrån intervjuresultatet var att den grupp som tränade mer hade chefer som själva tränade och var duktiga på att motivera sina medarbetare. Andra aspekter på möjligheter och hinder var att det fanns skillnader i resursfördelning i de båda äldreboenden. Under studiens gång framkom det att i ett av äldreboendena har de självförvaltning som bland annat innebär att de kan göra egna prioriteringar. Samtliga respondenter var positiva till friskvård. De ansåg att hälsoinspiratörer på arbetsplatserna skulle öka motivationen bland medarbetarna och att obligatorisk friskvård på arbetstid skulle vara en god investering för kommunen för att få friskare medarbetare.

Abstract Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. 2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Vi var intresserade av att se hur medvetna pedagogerna är om detta läroplanstillägg. Intressant var också att titta på om pedagogernas uppfattning skiljde sig åt mellan de hälsofrämjande skolorna och de som arbetar på en skola som inte lika uttalat arbetar hälsofrämjande. Vårt arbete har visat att skillnaden mellan pedagogernas syn på fysisk aktivitet inte skiljer sig nämnvärt mellan om de arbetar på en hälsofrämjande skola eller inte. Det har också visat att pedagogernas inställning till hur fysisk aktivitet påverkar barnens koncentrationsförmåga är positiv. I vår undersökning visade det sig att inte alla pedagoger är medvetna om läroplanstillägget som kom 2003. Nyckelord: Fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga Halmstad, januari 2008 Anna Danielsson och Linda Dernbrant

Bakgrund: Livskvalitet har av flera forskare identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för individer med schizofreni. Livskvalitet kan definieras som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Schizofreni är en sjukdom som bl.a. begränsar individer i deras aktivitetsförmåga. Att aktivitet främjar hälsan är ett av arbetsterapins grundantaganden, och det är arbetsterapeutens uppgift att hjälpa individer finna en tillfredsställande aktivitetsnivå som gynnar deras hälsa. Syfte: Denna studies syfte var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Frågeställningarna var att ta reda på vilket samband som finns mellan aktivitet och livskvalitet samt vilka aspekter av aktivitet som påverkar livskvaliteten hos personer med schizofreni. Metod: Som metod för denna studie valdes systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes systematiskt i databaserna: Cinahl, Amed, Medline, Medline in process och PsycINFO. Två olika sökkombinationer utfördes vilket resulterade i totalt 311 träffar. Tio artiklar valdes ut för analys och ligger till grund för denna översikt. De analyserade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av utformade protokoll för kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign. Resultat: Denna studie visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer med schizofreni. Arbete var den aktivitet som utmärkte sig som viktigt för livskvalitet. Sociala aktiviteter var en aktivitetsaspekt som framkom som betydelsefull. En av studierna fann ett samband mellan grad av deltagande i aktivitet och livskvalitet. Samtliga studier erhöll ett lågt bevisvärde utifrån översiktens kvalitetsgranskning. Resultaten bör därför generaliseras med försiktighet. Slutsats: Fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni behövs i framtiden för att kunna göra en tillförlitlig koppling mellan aktivitet och livskvalitet. Betydelsen av arbete och sociala aktiviteter bör även utredas vidare i förhållande till livskvaliteten hos denna grupp.

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan. Att läraren själv deltar i olika övningar med fysisk aktivitet stärker elevens motivation till att delta. Observationerna visar att lärarna har en avgörande roll i skolan när det gäller elevernas kontakt med fysisk aktivitet men ändå glöms den lätt bort i undervisningen.

No description available.