Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anställda vid olika institutioner på Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade. Metod: En enkätundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var män. Medelåldern för svarsdeltagarna var 47,6 år (variationsvidd 27-69 år). Insamlingen av data skedde på fyra olika institutioner (Hälso- och vårdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och Samhällsvetenskap) på Linnéuniversitetet i Kalmar. Resultat: Resultatet i denna undersökning visade en signifikant skillnad  (p=0,001) mellan nivån och intensiteten på fysisk aktivitet hos rökare och icke-rökare där icke-rökare var mest fysiskt aktiva. Resultatet visade också en signifikant skillnad (p=0,001) mellan  rökare och icke-rökare i utbildningsnivå där rökare i högre utsträckning var lågutbildade. Denna studie stödjer forskning som visar att det finns ett samband mellan rökning och låg fysisk aktivitet samt utbildningsnivå och rökning.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom området tecknas en bild upp avmöjligheter och svårigheter både inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute på demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: två personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka på Nationalmuseum i Stockholm, samt tvåfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har även intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar så finns det en samstämmighet kring att demenssjuka personer måste görassynliga och få delta i samhället trots sin sjukdom. Effekterna av att arbetamed organiserade projekt eller aktiviteter ger enligt studiens informanterstora positiva resultat, både psykiskt och fysiskt, och bidrar till ett ökatvälbefinnande. Informanterna är även eniga om att sjukdomen måste göras synlig och medvetenheten omden måste ökas så fler kan inse de positiva effekterna och arbeta proaktivtgenom kvalitativ stimulans.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning. En kvantitativ enkätstudie har legat som grund för det här arbetet.

Idag är det fler stillasittande och otränade ungdomar än någonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhället leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan år 2000 och 2011 där målgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 år. Antalet artiklar som användes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid. De främsta faktorerna; kön, ålder, socialt stöd, omgivningen, livsstil och ungdomarnas självförtroende. Mängden fysisk aktivitet minskade med stigande ålder och tjejer var mindre fysiskt aktiva än killar. Då det visade sig att många av bestämningsfaktorerna var beroende av varandra är ungdomars val av en fysisk aktiv fritid är ett komplext val, där både inre och yttre faktorer påverkar.Slutsats: Eftersom valet kring fysisk aktivitet handlar om livsstil är det viktigt att göra tidiga interventioner för att motivera ungdomar till ihållande vanor. Det krävs även kraftfulla åtgärder från samhället då det bör erbjuda ett brett sortiment och en stor tillgänglighet av rekreationsytor och möjligheter för alla ungdomar, oberoende av ålder och kön, att vara mer fysiskt aktiva. Framtida forskning bör inriktas på interventioner då behovet av hälsofrämjande arbete hos ungdomar är stort.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet?   Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut. Frågorna på enkäterna var utformade för att kunna etablera olika former av kapitaltillgångar hos de svarande. Enkäterna sammanställdes därefter och bearbetades i dataprogrammen Excel och SPSS.   Resultat: De skillnader vi kunde se var att bland de som anger att de i dag sysslar med fysisk aktivitet i ett lag/förening så angav 92,3% att de utövat fysisk aktivitet i denna form även i sin ungdom, i förhållande till de andra aktivitetsformerna där 66,6% respektive 67,2% gav samma svar. Av de aktiva i ett lag/förening har 76,9% angivit att alla/de flesta av deras vänner är fysiskt aktiva medan 41,8% i kategorin egenutövad och 42,4% i ledarledd/grupp angivit detta svar. Vidare hade aktivitetsformen Egenutövad överlag en högre utbildningsnivå än övriga då 67,3% angav att de hade eftergymnasial utbildning och ingen att de hade grundskolenivå som sin högsta utbildning. Bland de som sysslade med ledarledd/gruppaktivitet angav 57,6% att de hade eftergymnasial utbildning och 9,0 % angav att grundskoleutbildning var deras högsta utbildningsnivå, samtidigt som fördelning hos förenings-/lagidrottare var 43,6% med eftergymnasial utbildning och 2,5 % med grundskoleutbildning.   Slutsats: Signifikanta skillnader kan ses vad gäller vissa typer av kulturellt och socialt kapital mellan de olika formerna av fysisk aktivitet, dock inte i ekonomiskt kapital. Signifikant skillnad har även hittats angående den ekonomiska situationens påverkan på fysisk aktivitet utifrån de olika inkomstnivåerna.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin. Människor som är drabbade av en belastningsskada i nacke och skuldror har alla ett gemensamt problem, nämligen den smärta som uppkommer i samband med problematiken. Att behandla smärta med fysisk aktivitet vid belastningsskada i nacke och skuldra är en relativt ny företeelse. Det bedrivs forskning på området, men man har inte hunnit utvärdera hur effektiv fysisk aktivitet egentligen är emot smärtproblematiken som följer en belastningsskada. Syfte: att undersöka hur verksam hälsofrämjande fysisk aktivitet är som smärtlindring vid belastningsskador i nacke och skuldror. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar har granskats och sökningen efter dessa har skett i olika databaser. Genom utgå ifrån ett antal frågeställningar i granskningen så har författaren lyft fram likheter och skillnader inom artiklarna. Resultat: Resultatet pekar på hur viktigt det är för en individ att känna sig förstådd när det kommer till sin smärtproblemtik, framförallt när man är drabbad av belastningsskada i nacke och skuldror. En klar skillnad kunde även konstateras mellan hur kvinnor respektive män i de aktuella studierna relaterar till sin smärtproblematik. Granskningen visade också att det är av central betydelse att ta individuell hänsyn vid ordination av motion till smärtpatienter, som ofta har en låg fysisk prestationsförmåga. Den multidimensionella rehabiliteringen var den som hade godast effekt gentemot smärtproblematiken som en belastningsskada för med sig. Slutsats: Fysisk aktivitet som smärtlindring vid belastningsskada i nacke och skuldror ger positiv effekt så länge träningen individanpassas. Smärtproblematiken som följer kan vara svår att förstå och förklara inom rehabiliteringsprocessen. Multidimensionell rehabilitering med anpassad fysisk aktivitet var den som hade godast effekt gentemot smärtan och kunde avsevärt förbättra tillståndet för de drabbade individerna.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka. Den positiva effekten uppmättes på kort sikt men kvarstod överlag vid mätningar från tre månader och framåt. Det visade sig även att låg fysisk aktivitet eller ingen fysisk aktivitet alls ledde till försämrad livskvalitet. Inga skillnader av upplevd livskvalitet efter fysisk aktivitet kunde ses mellan de som har eller har haft bröstcancer. Slutsats: Fysisk aktivitet har ett positivt samband med förbättrad livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer, både på kort sikt och över tid. Sambandet ses tydligast då aktiviteten är måttlig till intensiv. / Abstract Aim: To describe the relationship between physical activity and quality of life in women who have or have had breast cancer. Methods: Descriptive literature study in which the included articles were searched in the databases Medline and Cinahl. The search resulted in 13 articles, published between the years 2001-2010. Results: Positive correlation between physical activity and quality of life was seen in women who have or have had breast cancer.The positive relationship between physical activity and quality of life is seen mainly when the physical activity intensity is moderate to intense and are performed  about three times a week, for at least 90 minutes per week. The positive effect was measured in short term and over time. It turned out that low physical activity or no physical activity at all is leading to reduced quality of life. No difference in perceived quality of life after physical activity could be seen between those who have or have had breast cancer. Conclusion: Physical activity has a positive correlation with improved quality of life in women who have or have had breast cancer, both in short term and over time. The relationship could be seen most cleraly when the activity level is moderate to intense.

Värmlands Idrottsförbund har tillsammans med kommuner gjort en satsning på idrottsskolor. Det pågår en utvärdering av forskare från Karlstads Universitet, som fått i uppdrag från Värmlands Idrottsförbund att studera barnens syn på idrottsskolan. Vi fick ett antal förslag på uppslag till examensarbete från Värmlands Idrottsförbund, vi valde att göra en studie med samordnare från olika idrottsskolor. Syftet var att ta reda på hur de ser på idrottsskola i allmänhet och hur deras verksamheter bedrivs. Denna studie har inget samband med utvärderingen som Karlstads Universitet gör. Vi valde ut tre samordnare som kommit ungefär lika långt i sitt arbete. Detta gjordes efter ett möte dit alla samordnare för idrottsskolor i Värmland var bjudna. De delade med sig av sina erfarenheter och vi kunde bilda oss en uppfattning om vilka som passade för vår studie. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi in det material vi behövde som vi sedan transkriberade och analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Gemensamt för de tre samordnarna var att de trodde att det fanns ett färdigt koncept för hur en idrottsskola skulle bedrivas. Så var inte fallet utan de fick alla bilda sig en egen uppfattning och därför ser idrottsskolorna lite olika ut. Det stod också klart att det är en stor fördel att ha med sin kommun i drivandet av idrottsskola. Vidare visade resultatet att idrottsskolorna fått positiv respons från barn och föräldrar, något som samordnarna berättat vid intervjuerna. De har bemötts av enbart positiva kommentarer och konceptet idrottsskola är väldigt uppskattat från alla inblandade, såväl deltagare som föreningar. Då detta är en pilotstudie går resultatet inte att fastslå. Resultaten vi fått fram gäller för de tre intervjuade samordnarna.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet – en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Temaanalys användes för analys av data. Resultat: Resultatet delades in två huvudteman, barriärer och möjligheter med underteman. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen arbetar mycket med att försöka få de äldre motiverade till att vara fysiskt aktiva och att de använder sig av personliga träningsprogram. Det framkom även att det finns barriärer som brist på motivation och hinder i hemmen i form av trösklar och mattor som gjorde det svårt för de äldre att vara fysiskt aktiva. Implikationer: Det är viktigt att få kunskap om äldres möjligheter till och barriärer mot fysisk aktivitet. Denna studie ge en inblick i problemet och kan vara användbar vid framtida folkhälsoarbete bland äldre personer. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att göra en större studie med både kvinnor och män från hemtjänsten för att få ett bredare perspektiv om fysisk aktivitet och äldre. / Background: Physical activity contributes to increased longevity and quality of life, and plays an important role for older people when it comes to maintaining their health. There was a lot of barriers against being physically active. Purpose: The purpose of this study was to describe home care staff´s views on elderly peoples opportunities and barriers to be physically active – an interviewstudy.Method: A sample of five women from the home care service was selected and semi-structured interviews were conducted. The interviews were transcribed and analyzed using tema analysis. Results: The results were divided into two main headings, barriers and opportunities. The results showed that the home care staffs were working hard to try to get the older motivated to be physically active and they also used personal training programs. It also emerged that there are barriers such as lack of motivation and barriers in the home in the form of sills and carpets that made it difficult for older people being physically active. Implication: It is important to have knowledge about elderly people’s opportunities and barriers to be physically active. This study provides an insight of the problem and can be used in future public health work among elderly people. Suggestion for further research would be to do a larger study of both women and men involved working in the home care sector to get a broader perspective about physical activity among elderly people.

Et samfunnsvitenskaplig perspektiv i oppgaven er å ha fokus på samspill mellom samfunn, kultur og individ. Samfunnet behøver å legge til rette for helsefremmende adferd slik at dette blir et naturlig valg. Masteroppgaven er knyttet opp mot et prosjekt som ledes fra Senter for Helsefremmende forskning. Hovedprosjektets tema er ” Kulturdeltakelse og Helse”. Formålet med litteraturartikkelen er å se på fysisk aktivitet i et perspektiv fra folkehelsearbeid og helsefremmende teori, som et teoretisk rammeverk for den empiriske oppgaven. Befolkningsintervensjoner for å fremme fysisk aktivitet er et nytt og spennende tema, og det meste av litteraturen eksisterer fra 2000 og frem til i dag. Fokus i den empiriske artikkelen er å evaluere aktivitet i tilknytning til Den Kulturelle Spaserstokken [DKSS] i Trondheim kommune, hvor en ser på sammenhengen mellom kulturaktivitet og helse. Målgruppen for DKSS er seniorer i aldersgruppen 55 år eller eldre, og generelt sier en at både forskning og tilbud i mindre grad omfatter denne aldersgruppen. Den Kulturelle Spaserstokken kan betegnes som et annerledes og mindre tradisjonelt tilbud for å fremme aktivitet og helse, og fysisk aktivitet er en del av dette. En velger fysisk aktivitet som tema i forbindelse med litteraturartikkelen, fordi det er gjennomført lite forskning som har beskrevet kultur- og fritidsaktiviteter som helsefremmende virkemiddel. / The main purpose of this article is to identify literature concerning community intervention, specifically to identify publications which explain how to promote physical activity in the healthy elderly. It is an attempt to extend the perspective of involvement in leisure time physical activity. The main question is if physical activity improves quality of life in the elderly? Literature search was accomplished by a computer or by a manual search (tracking citations), and following key words were used: Physical activity, health promotion, aging/elderly, supporting environment, community interv ention, Quality of life, psychological wellbeing and review. The first part of this article will focus on conceptualization of health promotion and quality of life. The second part will focus on physical activity in public health and the community. The third part focuses on community interventions, physical activity and environmental factors, and their definitions. Physical activity is important to health. The health care system understands how to use drugs to reduce pain and the risk for serious events caused by sedentary lifestyle, but methods to promote physical activity are less well understood. Studies in public health interventions suggest that environmental factors are essential to promote physical activity, and the literature research shows that daily activity improves a overall term of quality of life in the healthy elderly. There is some evidence for a strategy in community interventions to focus on environmental factors to promote more physical activity or positive health behaviours. Interventions for promoting physical activity have mainly focused on physical activity and disease prevention, and strategies have not focused, or have not succeeded in increasing the activity level in the general public. New implementation strategies of physical activity are needed. An ecological approach is one suggestion and a possibl theoretical model for this kind of intervention. In addition the conceptualisation of health promotion also includes a broader perspective of activity and public health. A population-wide approach and health promotion need more attention and further improvements in future research. / The health promotion perspective, a focus on health and resources, and an ecological theoretical model have been proposed as a paradigm for the present study. Cultural participation has been used both in governmental health policies and as medical therapy. This is based on the assumpti n that cultural participation will improve health and Quality of Life [QoL]. Adapting this framework the present study evaluates cultural activity participation in a group of healthy elderly. Few studies have included leisure-time physical activity in the concept of culture. The aim of this study is to analyze the relation between cultural activity and health. Data on cultural activities both receptive and creative, and quality of life were collected using a questionnaire. The questions were based on a comprehensive questionnaire from The Nord Trøndelag Health Study (2006 - 2008) and SF-36. The municip lity of Trondheim offers a broad range of varied cultural activities for their seniors. Our study sample was 110 healthy elderly people participating in creative cultural activities on a weekly basis in Trondheim. The response rate in the study was 55 %. The multiple regression analyses show that participation in receptive and creative cultural activities was not significantly associated with quality of life after adjustment for relevant cofactors. Nevertheless both error bars in the independent t-test and scatter plot in the regression analyses show that more activities are associated with increased QoL. QoL is measured as an overall term of physical health (SF-36). The population was homogenous and the effect size is small and therefore the power in the study is too week to detect changes. Compared with a normal population the sample was a group of healthy elderly, and they are overall more active in various cultural activities. An increasing number of cultural activities are also associated with more regular physical activity. Physical activity shows a more significant prediction for QoL than cu tural activities. These results do not support the hypotheses on the effect of cultural activities. The conclusions that can be drawn so far about cultural activity and QoL are limited. A population based study among healthy elderly requires a larger sample. Further research is needed: Epidemiological studies analyzing association: Sufficient statistical power is needed. Longitudinal studies and experimental studies analyzing the question on causality. Qualitative studies for analyzing a deeper understanding. Experimental studies for cultural activities or leisure  acitivities.