Studien undersöker och sammanfattar vad det finns för risker i samband med användandet av aktivitetsmätare, så som aktivitetsarmband och smartwatches.Det finns många studier som visar på hur enkelt det är att komma åt den personliga data i flertalet olika aktivitetsarmband, av flera olika tillverkare. Därför har denna studien valt att fokusera på användarna genom att göra en enkätundersökning. Enkätundersökningen undersöker hur medvetna och hur mycket aktiva val användarna gör för att skydda sin personliga integritet online. En litteraturstudie har genomförts vilket omfattar vad det finns för risker, eventuella konsekvenser och vad det finns för tekniker som kan skydda den personliga integriteten i aktivitetsmätare.Riskerna som identifierats är bland annat dataintrång, att tredje part kan komma åt data vilket kan kartlägga användarnas vanor och livsstil. Konsekvenserna kan vara identitetsstöld, utpressning eller att den personliga integriteten kränks.Undersökningen visar att det finns en medvetenhet kring den digitala integriteten, men de är få som aktivt försöker skydda eller begränsa mängden data som samlas in. Enligt undersökningen är de flesta ovetande om hur deras data används. Slutsatsen är att de flesta aktivitetsarmband och smartwatches har säkerhetsbrister vilket innebär att den personliga integriteten kan äventyras. Brister i säkerheten finns när data ska överföras och lagras. Men för vissa användare är fördelarna med att bära aktivitetsband större än nackdelarna, det är upp till användaren att bestämma om den är villig att dela datan som samlas in. / This study investigates the risks associated with using fitness trackers, such as fitnesstrackers and smartwatches. In the recent years the interest in collecting and measuring personal data has increased, therefore it is important to investigate privacy risks. If privacy could be compromised through using fitness trackers and what are the security issues. It also includes suggestions for minimize the issues, which could work as guidelines or standards in the future. Previous studies demonstrate how easy it is to access the data from fitness trackers. Therefore, this study will focus more on the users instead of detailed issues of products from varied brands. The survey examines if users are aware of data collection and if they trying to protect their privacy online. The information to identified possible risks and consequences are based on previous research in the area.The risks identified include data breach and third-party access etc. It is important to protect the data fitness trackers generates. If the data leaks, the consequences can be identity theft, blackmailing or violation of privacy.The result shows that users are aware of privacy online, but few are trying to protect or limit the amount of data collected. The conclusion is that most activity tracker as braces and smartwatches have security issue, which means that privacy can be compromised. It is up to the user to decide if the benefits are greater than the disadvantages for using a fitnesstracker, if they are willing to share the data that are collected

Bakgrund Ländryggssmärta är mycket vanligt förekommande i västvärlden. Det innebär stort lidande för individen och stora kostnader för samhället. Idag behandlas ryggsmärta med information om att vara aktiv och vid behov rådgivning om smärtstillande läkemedel. Mer kunskap behövs gällande fysisk träning som prevention och behandling av akut- och subakut ländryggssmärta. Syfte Syftet med studien var att, för patienter med akut- och subakut ländryggsmärta, beskriva den fysiska aktivitetsnivån samt eventuella skillnader i smärtintensitet och funktionsnedsättning mellan grupper med olika aktivitetsnivåer. Syftet var även att undersöka samband mellan aktivitetsnivå och smärtintensitet respektive aktivitetsnivå och funktionsnedsättning. Metod Studien var en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Deltagarna var 15 patienter, 9 kvinnor och 6 män, medelålder 49,2 år, som sökt vård för akuta eller subakuta ländryggsbesvär till 4 olika primärvårdsenheter. Fysisk aktivitetsnivå skattades via Socialstyrelsens indikatorfrågor för fysisk aktivitet, smärtan med numerisk skattningsskala 0-10 (NRS) och Roland Morris Disability Questionnaire (RMDQ) besvarades. Data sammanställdes med deskriptiv statistik, skillnader testades med Mann-Whitney U-test och samband analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultat Åtta av 15 deltagare uppnådde Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer för fysisk aktivitet (> 150 minuter i veckan). De som ägnade sig åt fysisk träning minst 90 minuter per vecka hade medianvärde NRS 5,5 och RMDQ 8, för de som tränade mindre var motsvarande värden NRS 7,5 (p=0,153) och RMDQ 11,5 (p=0,175). Ett svagt negativt samband identifierades mellan NRS (r=-0,316,) och nivå av fysisk aktivitet medans sådant samband mellan RMDQ och fysisk aktivitetsnivå var negligerbart (r=-0,158). Slutsats Det var ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som tränade minst 90 minuter per vecka och de som tränade mindre gällande varken smärtintensitet eller funktionsnedsättning. Ett svagt negativt men ej statistiskt signifikant samband kan ses mellan fysisk aktivitetsnivå och smärtintensitet. / Background Lower back pain is very common in the western world. It results in a great suffering for the person and large economic costs for the society. Today lower back pain is treated with information to stay active and medication for pain relief. There is a lack of knowledge with regards to what effect physical training has as prevention and treatment for acute and subacute lower back pain. Aim The aim of this study was to, among patients with acute and subacute non-specific lower back pain, describe their level of physical activity and evaluate differences between groups with different levels of activity. The aim was also to explore the association between pain intensity, disability and level of physical activity. Method The study was conducted as a survey. The participants was 15 patients, 6 men and 9 women with the mean age of 49,2 years old, who had sought care for acute and subacute lower back pain in 6 different primary care clinics. The level of physical activity were estimated using the indicator questions for physical activity by Socialstyrelsen, the pain intensity was measured with the Numeric Rating Scale and the Roland Morris Disability Questionnaire was answered. Data was analyzed with descriptive statistics, differences were tested with Mann-Whitney U-test and correlations analyzed with Spearman correlations coefficient. Results Eight out of 15 participants reached the WHO recommendations of physical activity (> 150 min/week). Those who participated in physical training minimum 90 mins/week had a median value of NRS 5,5 and RMDQ 8. For those who trained less the median values were for NRS 7,5 (p=0,153) and RMDQ 11,5 (p=0,175). A week correlation between NRS (r=-0,136) and level of physical activity was noted while such correlation between RMDQ was negligible (r=-0,158). Conclusion There were no statically significant difference between the groups who trained at least 90 minutes per week and those who trained less neither in regards to pain intensity or disability. A weak but not statistically significant correlation was observed between physical activity and pain intensity.

Fysisk aktivitet är en viktig del i alla människors liv och på senare år har flera tekniker utvecklats för att mäta just denna parameter. Detta har bidragit till en stor utveckling bland flertalet olika portabla tekniker, ofta i form av aktivitetsmätare, för att underlätta mätningar för alla inblandade. I samarbete med Energimetaboliska Laboratoriet (EML) på Akademiska sjukhuset i Uppsala studeras i denna studie kliniska aktivitetsmätare som används för monitorering av barn och unga vuxna. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för de olika aktivitetsmätarnas modeller och fabrikat samt hur placeringar av dessa förhåller sig till varandra. Den parameter som jämfördes i studien var energiförbrukning som presenteras i kilokalorier (kcal). Jämförelsen gjordes mellan tre olika sorters aktivitetsmätare: ActiGraph GT9X Link som placerades runt handled, ActiGraph wGT3X-BT som placerades runt ankel samt Philips ActiCal som placerades runt både handled och ankel.Aktivitetsmätarna i denna studie mäter rörelse genom inbyggda accelerometrar. Accelerometrarna innehåller rörliga komponenter som förflyttas beroende på hur den som bär aktivitetsmätarna rör sig. Rörelserna omvandlas sedan till signaler som utlöser så kallade ”counts”. Counts är en storhet vars syfte är att registrera verkliga rörelser. För att erhålla counts så måste rörelsen antingen överstiga ett förutbestämt tröskelvärde eller låta de rörliga komponenterna genomföra en full cykel, exempelvis röra sig upp och sedan ned. Counts beräknas senare till bärarens energiförbrukning genom olika typer av algoritmer.I den empiriska studie som gjordes medverkade 13 deltagare som fick bära aktivitetsmätarna under ett helt dygn med start vid midnatt. Deltagarnas längd, vikt och ålder samlades in för att programmera aktivitetsmätarna enligt leverantörernas instruktioner. Extrahering av data skedde i tillverkarnas egna program ActiLife v6 13.1 och ActiCal v3.0 där beräkning av energiförbrukning skedde. När data var insamlad sammanställdes det i Microsoft Excel v16.72 för att enklare visualisera skillnader i energiförbrukning mellan deltagarna. Insamlade data jämfördes sedan statistiskt för att dra slutsatser om eventuella skillnader. Inga referensvärden användes i studien då aktivitetsmätarna endast jämfördes mot varandra.Resultaten visade tydliga skillnader mellan både fabrikat och placering beroende på vilka modeller som jämfördes. En relativt stor skillnad i energiförbrukning uppmättes mellan ActiGraph GT9X Link och wGT3X-BT där aktivitetsmätaren som placerades runt handleden uppmätte högre energiförbrukning för samtliga deltagare. En liknande skillnad uppmättes även vid jämförelse av ActiGraph GT9X Link och Phillips ActiCal placerad runt handled. Ingen statistisk skillnad kunde påvisas mellan ActiGraph wGT3X-BT och ActiCal, när de placerades runt ankeln. De båda placeringarna av ActiCal påvisade att dess tolkning av energiförbrukning ej skiljer sig åt särskilt mycket. / Background:Physical activity is a big part of everyone’s life and health. In recent years, the development of methods to monitor physical activity has increased drastically. Common parameters to measure are heart rate and respiratory rate but also physical movement. This is commonly measured with a wristwatch. Furthermore, there are several models made for clinical use, but the issue is that it is unknown how these activity monitors compare to each other. Aim:The aim of this study is to obtain a better understanding of the activity monitors ActiGraph GT9X Link, wGT3X-BT and Philips ActiCal for clinical use and how they compare to each other in regard to measuring energy expenditure. It also aims to investigate differences in monitor placement and how that affects the outcome. Method:An empirical study was made with 13 participants wearing the ActiGraph GT9X Link on the wrist, wGT3X-BT on the ankle and the Philips ActiCal on both places during a 24-hour period. The data collected was then analyzed to compare the monitors. Result:Differences were found between the two ActiGraph monitors as well as the ActiCal and ActiGraph GT9X Link placed on the wrist. The ActiGraph GT9X Link had overall the highest rate of energy expenditure. Furthermore, the ActiCal had the most similar results when comparing placement. Conclusion:The conclusion was that the ActiGraph GT9X Link is the most sensitive monitor and the ActiCal most reliable regarding placement.