Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högskolan, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslår att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete på två sätt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk länk. Vi undersöker om detta stämmer även för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslår att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk länk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns därför ett kunskapsgap gällande små NGOs roll för företags CSR-arbete. För att besvara syftet utfördes en fallstudie på en social allians mellan NGOn Svalorna Latinamerika och ett reseföretag. Resultaten visar att en liten NGO kan bidra till företagets CSR-arbete på två sätt. Dels genom den kunskap som NGOn har internt inom organisationen och dels genom att fungera som en strategisk länk mellan företaget och andra intressenter. Däremot uppfyller inte Svalorna Latinamerika alla sex kriterier som NGOn bör uppfylla för att vara en effektiv strategisk länk.

No description available.

This study aims to theory tentatively, with the basis taken from liberalism and realism, analyze and compare the factors underlying contemporary Swedish security policy, to work in political alliances while Sweden choose to be military non-aligned. The period in the study covers the years 2009-2016. The selected theories, through their differences and drivers, has been operationalized into indicators that have been used in the processing of empirical data and aimed at trying to clarify the theory that has the clearest explanation power to the selected security stance. The survey results show that the explanatory power of Swedish security policy can not be directly attributed to an isolated theory, but an interaction occurs. The liberal theory models are more dominant in the selected empirical data and has the clearest explanation power that Sweden is in political alliances and at the same time choose to be military non-aligned. The realistic theory model and its ideological roots are still in, that Sweden and our national interests, our history and tradition are important, which directly and indirectly affect us in our choices and our actions.

”Smart defence”, ”pooling & sharing” og forsvarssamarbeide er svært aktuelle tema innenfor europeisk forsvars- og sikkerhetspolitikk. Årsaken til dette er de dramatiske reduksjonene som gjøres i de europeiske forsvarsbudsjettene. Samtidig synes USA å overlate et større ansvar for egen sikkerhet til  Europa. Nordisk forsvarssamarbeide har fått stadig større oppmerksomhet i Europa og USA. Mange ser på dette som et forbilledlig eksempel på ”smart defence”. Denne studien identifiserer fire kategorier drivkrefter for det militære samarbeidet mellom Sverige og Norge. Disse kategoriene befinner seg i spennet mellom europeisk forsvars- og sikkerhetspolitikk og aktørene i linjen innenfor ”Nordic Defence Cooperation”. Studien baserer seg i hovedsak på teoriene til Janne Haaland Matlary,  Tomas Valasek og Håkon Lunde Saxi. De sikkerhetspolitiske trender i Europa muliggjør i dag et dypere og mer omfattende samarbeide enn hva som har vært tilfelle tidligere. Men, en forutsetning for samarbeide er at nasjonene deler visse likhetstrekk samt at det finns vilje i organisasjonen. Ellers risikerer samarbeidet å miste sitt momentum.

Den fortgående internationaliseringen medför att allt fler företag undersöker de olikatillvägagångssätt som finns för en så lyckad internationaliseringsprocess som möjligt.Eftersom den digitala informationstekniken utvecklats har det blivit enklare attkommunicera med omvärlden, vilket har hjälpt företag med mindre ekonomiskaförutsättningar att enklare kunna ta sig in på nya marknader som tidigare legat utomräckhåll. Detta har bland annat skett genom att flera mindre företag gått ihop och skapaten strategisk allians. Syftet med denna studie har därmed varit att undersöka ett mindresvenskt företag och hur medlemskapet i en allians påverkat deras internationalisering.Studien har utförts via semistrukturerade intervjuer med utgång i de olika teoretiskamodellerna som behandlar internationalisering och strategiska allianser. Resultatet harvisat att alliansen har haft en stor påverkan för företaget som undersökts då de, tackvare sitt samarbete med flera mindre företag, har kunnat agera som en större globalaktör. Slutsatsen är således att strategiska allianser kan påverka ett mindre företag att tasig ut på den internationella marknaden i den bemärkelse att de kan bidra medekonomiska förutsättningar, kontakter, information, vara riskreducerande och till hjälpvid kulturella skillnader.

<p>Vi ville med vår uppsats undersöka om strategiska allianser inom den internationella flygbranschen har lett till att medlemmarna i alliansen åtnjutit en förbättrad lönsamhet och expansion i verksamheten.</p><p>Den alliansen vi hade fokus på för undersökningen var Star Alliance och vi granskade utvecklingen av de utvalda lönsamhetsmåtten hos de fem flygbolagen som var med och upprättade denna allians. Vi undersökte även lönsamhetsfaktorerna för fyra flygbolag, som för den studerade tidsperioden inte ingick i någon strategisk allians. Dessa användes som jämförelseobjekt.</p><p>Urvalet gjordes utifrån att det var just dessa fem flygbolag som upprättade alliansen och att denna allians var den första av sitt slag. Urvalet av de fyra jämförelsebolagen gjordes utifrån att dessa var de få flygbolag av den traditionella typen som under studiens utvalda tidsperiod inte ingick i någon liknande allians.</p><p>Vi genomförde undersökningen genom att samla information hämtad ifrån flygbolagens årsredovisningar från 1994 till 2004 och försökte upptäcka trendbrott i nyckeltalens utvecklingar efter det att Star Alliance upprättades. För att förstärka tillförlitligheten av undersökningen använde vi de fyra jämförelseflygbolagen och genomförde en statistisk hypotesprövning för att testa om det förelåg någon signifikant skillnad gällande utvecklingen av lönsamhetsfaktorerna mellan bolagen i Star Alliance och jämförelsebolagen.</p><p>Resultatet av vår undersökning var att ingen tydlig lönsamhetsförbättring skett för bolagen inom Star Alliance. Vi kunde urskilja att jämförelsebolagen vi använt i undersökningen hade en liknande utveckling av de utvalda lönsamhetsfaktorerna. Eftersom ingen skillnad fanns mellan bolagen i alliansen och de utanför kan man dra slutsatsen att samarbetet inom Star Alliance inte förbättrat lönsamheten för medlemmarna mer än för bolag som inte ingår i någon allians.</p> / <p>The main purpose with our survey was to analyze if strategic alliances within the international airline business have led to increased profitability and strengthened the competitive advantage for the members of the alliance.</p><p>For our study we focused on Star Alliance and analyzed the development of the selected profitability indicators for the five members that founded it. We also analyzed the same indicators for four airlines that for the time period of the investigation were not members of a strategic alliance. These four airlines were used for purpose of comparison.</p><p>Our selection was made on the basis that there were these five airlines that founded the alliance and that Star Alliance was the first of its kind. The selection of the four airlines of comparison was made on the basis that these four airlines, for the studied time period, were not members of a strategic alliance.</p><p>We made the study by collecting information from the airlines annual reports for the years 1994 to 2004 and tried to discover any kind of differences for the time before and after the alliance was founded. To increase the credibility of the study we made a statistic hypothesis test to detect if there were any significant differences, regarding the profitability indicators and the competitive advantages, between the airlines within Star Alliance and the airlines of comparison.</p><p>The result of our study was that no legible improvement could be proven for the airlines that founded Star Alliance. We could detect that the comparison airlines we used for the survey had a similar development regarding the chosen profitability indicators and the competitive advantages. When no differences could be proven between these airlines, we drew the conclusion that the members in Star Alliance had not improved the studied indicators, to any greater extent than the airlines that were not members of a strategic alliance.</p>

<p>Flygbranschen är en bransch som är mycket känslig för omvärldsfaktorer. De senaste årens konjunkturnedgång, terrorattentat, epidemier, höga oljepriser samt rådande konkurrenstryck har resulterat i stora lönsamhetsproblem för många flygbolag.</p><p>Ett sätt att bli mer konkurrenskraftig och förbättra sin position på marknaden är att samarbeta i form av en strategisk allians. Idag finns det tre allianser i flygbranschen: Star Alliance, Oneworld och Skyteam. Den första globala alliansen var Star Alliance som bildades 1997. Företag har under många år samarbetat i olika former. Vissa forskare anser att ett företag inte längre kan välja mellan konkurrens eller samarbete, utan att det handlar om att kombinera de båda strategierna. Denna undersökning avser att ta reda på hur en strategisk flygallians påverkar ett flygbolag.</p><p>För att avgränsa studien valdes SAS och dess samarbete inom Star Alliance som undersökningsobjekt. Studiens syfte är således att genom en fallstudie undersöka hur ett nätverksbolag har påverkats av att ingå i en strategisk flygallians. Två intervjuer har genomförts, en med en person anställd på SAS med tidigare förflutet i Star Alliance och en med en konsult med mångårig erfarenhet av resebranschen.</p><p>Resultatet visar att alliansamarbetet inneburit en rad fördelar för SAS. Konkurrensen har mildrats, kostnader reducerats, intäkter och utvecklingsmöjligheter ökat. En av nackdelarna med att ingå i en strategisk allians är att beslutsprocesserna förlängs. Något som SAS dock inte upplever som ett problem då medlemskapet i alliansen varit av stor betydelse för dem.</p><p>De slutsatser vi har dragit av denna undersökning är att de nämnda fördelarna med allianssamarbete kan ha ett högt pris då det kostar att vara medlem. Vi tror dock att det kan vara värt att betala en summa då samarbetet kan vara av betydelse för flygbolagets överlevnad. Då flygbolagen även samarbetar med flygbolag utanför alliansen ifrågasätter vi strategisk allians som den enda samarbetsformen för att uppnå minskad konkurrens, kostnadsreduceringar, ökade intäkter och utvecklingsmöjligheter.</p>

No description available.

Vi ville med vår uppsats undersöka om strategiska allianser inom den internationella flygbranschen har lett till att medlemmarna i alliansen åtnjutit en förbättrad lönsamhet och expansion i verksamheten. Den alliansen vi hade fokus på för undersökningen var Star Alliance och vi granskade utvecklingen av de utvalda lönsamhetsmåtten hos de fem flygbolagen som var med och upprättade denna allians. Vi undersökte även lönsamhetsfaktorerna för fyra flygbolag, som för den studerade tidsperioden inte ingick i någon strategisk allians. Dessa användes som jämförelseobjekt. Urvalet gjordes utifrån att det var just dessa fem flygbolag som upprättade alliansen och att denna allians var den första av sitt slag. Urvalet av de fyra jämförelsebolagen gjordes utifrån att dessa var de få flygbolag av den traditionella typen som under studiens utvalda tidsperiod inte ingick i någon liknande allians. Vi genomförde undersökningen genom att samla information hämtad ifrån flygbolagens årsredovisningar från 1994 till 2004 och försökte upptäcka trendbrott i nyckeltalens utvecklingar efter det att Star Alliance upprättades. För att förstärka tillförlitligheten av undersökningen använde vi de fyra jämförelseflygbolagen och genomförde en statistisk hypotesprövning för att testa om det förelåg någon signifikant skillnad gällande utvecklingen av lönsamhetsfaktorerna mellan bolagen i Star Alliance och jämförelsebolagen. Resultatet av vår undersökning var att ingen tydlig lönsamhetsförbättring skett för bolagen inom Star Alliance. Vi kunde urskilja att jämförelsebolagen vi använt i undersökningen hade en liknande utveckling av de utvalda lönsamhetsfaktorerna. Eftersom ingen skillnad fanns mellan bolagen i alliansen och de utanför kan man dra slutsatsen att samarbetet inom Star Alliance inte förbättrat lönsamheten för medlemmarna mer än för bolag som inte ingår i någon allians. / The main purpose with our survey was to analyze if strategic alliances within the international airline business have led to increased profitability and strengthened the competitive advantage for the members of the alliance. For our study we focused on Star Alliance and analyzed the development of the selected profitability indicators for the five members that founded it. We also analyzed the same indicators for four airlines that for the time period of the investigation were not members of a strategic alliance. These four airlines were used for purpose of comparison. Our selection was made on the basis that there were these five airlines that founded the alliance and that Star Alliance was the first of its kind. The selection of the four airlines of comparison was made on the basis that these four airlines, for the studied time period, were not members of a strategic alliance. We made the study by collecting information from the airlines annual reports for the years 1994 to 2004 and tried to discover any kind of differences for the time before and after the alliance was founded. To increase the credibility of the study we made a statistic hypothesis test to detect if there were any significant differences, regarding the profitability indicators and the competitive advantages, between the airlines within Star Alliance and the airlines of comparison. The result of our study was that no legible improvement could be proven for the airlines that founded Star Alliance. We could detect that the comparison airlines we used for the survey had a similar development regarding the chosen profitability indicators and the competitive advantages. When no differences could be proven between these airlines, we drew the conclusion that the members in Star Alliance had not improved the studied indicators, to any greater extent than the airlines that were not members of a strategic alliance.