Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig. Syfte med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar hur munvården sköts på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: Det framkom både faktorer som medverkade till att patienterna fick god munvård samt faktorer som förhindrade god munvård för patienterna. De faktorer som medverkade till god munvård var munbedömningsinstrumentet ROAG samt munhygien redskap. De faktorer som förhindrade god munvård var framförallt bristande kunskap hos sjuksköterskan, bristande kunskap hos baspersonalen, tidsbrist, underbemanning. Slutsats: De faktorer som medverkar till god munvård är användningen av ROAG och de munhygien redskap som finns på äldreboendena. Faktorer som förhindrar god munvård var att munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan inom äldreomsorgen krävs det att samtlig vårdpersonal får mer utbildningar inom munvård.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär att individen svälter sig för att bli smal. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor i åldern tretton till tjugofem. På grund av skev självbild är det svårt att nå fram till henne, därför förekommer det att hon motsätter sig vård. Sjuksköterskans roll är viktig i vårdandet för att ge motivation och för att skapa tillit i vårdrelationen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors levda erfarenheter kring sjukdomen anorexia nervosa, samt deras erfarenhet av vården. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har gjorts med hjälp av bloggar som letades fram via sökmotorerna Google och Twingly. Datan granskades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade återkommande kategorier; Sjukdomen isolerar psykiskt, självkontrollen förloras till sjukdomen samt vården är räddningen för många. Gemensamt förekommande ångest, lögner och självhat resulterade i lidande för individen. Informanterna isolerade sig på grund av nedsatt självkänsla. Ödmjukhet resulterade i en vilja att vårdas. Slutsats: Informanterna upplevde att sjukdomen hade begränsat dem i vardagen fysiskt och isolerat dem från omgivningen. Olika vårdares behandlingar hade till största del gynnat informanterna i deras väg mot tillfrisknande. Individuella behandlingar som använts har varit bland annat matscheman, stöd och olika rutiner under begränsad tid.

Bakgrund: Irritabel tjocktarm (IBS) är en funktionell tarmsjukdom med okänd etiologi. De typiska symtomen är obehag och/eller smärta vid tarmtömning, obehagliga gaser eller ändrad avföringskonsistens. Diagnostiken utgår från diagnoskriterier (Rom IV-kriterier). Behandlingsmetoder innefattar förändringar i livsstils- och kostvanor, kognitiv beteendeterapi samt läkemedelsbehandling och egenvårdsstrategier. Allmänsjuksköterskans roll är att lyssna, stötta och bekräfta den drabbade patienten i sitt lidande. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med IBS. Metod: En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien bygger på tio stycken kvalitativa originalartiklar som analyserades genom metasyntes, inspirerad av Friberg. Resultat:  I resultatet identifierades tre teman med sex tillhörande subteman. Temat upplevelse av att möta vården beskriver patientens negativa och positiva upplevelser av att möta vården samt upplevelser av sin egenvårdsbehandling. Temat känslor kring IBS beskriver patienternas fysiska och psykiska smärtor samt deras stunder av lättnad. Temat IBS inverkan på sociala relationer beskriver sjukdomens påverkan på den intima relationen/familjen samt på arbetslivet/vänner. Slutsats: Patienter upplever frustration till följd av ett negativt bemötande från sjukvården. Det finns stunder av lättnad och välbefinnande när patienten upplever symtomfrihet. Ett stort lidande skapas till följd av IBS symtomen, vilket även har en inverkan på patientens sociala relationer. Allmänsjuksköterskan bör i sin yrkesroll skapa och upprätthålla en vårdande relation för att öka patientens hälsa och minska lidande.

Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig, samt att munvården som omvårdnadsåtgärd ofta prioriteras bort av sjuksköterskan. Syfte: Undersöka allmänsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med munvård på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier som visar hur allmänsjuksköterskan upplever munvården inom dagens äldreomsorg på äldreboenden: Personalens kunskaper inom munvård, Sjuksköterskans yrkesroll, Sjuksköterskans arbetsfördelning samt DelaktighetSlutsats: Munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan på äldreboenden krävs det att allmänsjuksköterskan och övrig omvårdnadspersonal får mer utbildningar inom munvård. Det krävs också en fortsatt bra kommunikation och samarbete mellan de yrkesgrupper som har hand om munvården.

Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp ingår det i allmänsjuksköterskans uppgifter att påbörja HLR för att försöka rädda patientens liv. På allmän vårdavdelning används mer avancerad behandling, så kallad S-HLR. En hjärtstoppsituation kan upplevas skrämmande för sjuksköterskan eftersom hen sannolikt behöver gå från en mer lugn till en akut situation. Det kan kännas påfrestande men kunskap och erfarenhet hjälper hen att agera. Behandlingen av hjärtstopp utförs i team tillsammans med flera professioner vilket innebär att det är viktigt med ett väl fungerande teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda vid ett hjärtstopp på vårdavdelningar. Metod: Som metod valdes en kvalitativ intervjustudie där resultatet baserades på sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som besvarade syftet för studien. Resultat: Resultatet visade på att det fanns fyra kategorier som bidrog till upplevelsen av hjärtstopp; ”Kunskap om hjärtstopp” där vikten av utbildning, rutiner och erfarenhet påtalades. ”När hjärtstopp pågår” som innefattar första reaktionen, HLR-situationen och att avbryta HLR. ”Att arbeta i team” bestående av samarbete, trygghet och verktyg för teamet. Slutligen ”Bearbetning efter hjärtstopp” som handlade om debriefing, uppföljning och uppfattning om hjärtstopp. Alla dessa områden bildade tillsammans en uppfattning av hjärtstopp. Slutsats: Hjärtstoppsvård är en påfrestande situation som sjuksköterskan minns länge och det är därför viktigt att avdelningarna arbetar med samtliga kategorier som framkommit i resultatet för att stödja och underlätta för de sjuksköterskor som engageras vid ett hjärtstopp på en vårdavdelning. / Background: When a patient has a cardiac arrest, it is included in the RN's duties to start CPR in order to try to save the patient's life. In the general nursing ward, more advanced treatment, so-called hospital CPR, is used. A cardiac arrest can be daunting for the nurse because they probably need to shift from a calm situation to an emergency situation. It may feel stressful, but knowledge and experience helps the RN to act. The treatment of cardiac arrest is performed in teams with several professions which means that it is important to have a good teamwork. Aim: The aim of the study was to investigate the RN’s experiences of caring for a cardiac arrest occurring at nursing wards. Method: As a method, a qualitative interview study was chosen, based on seven semi- structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed with a qualitative content analysis that suited the aim of the study. Result: The result showed that there were four categories that contributed to the experience of cardiac arrest; "Knowledge of cardiac arrest", emphasizing the importance of education, routines and experience. "When cardiac arrest is in progress" that includes the first response, CPR situation, and termination of CPR. "Working in team" consisting of cooperation, safety and instruments for teamwork. Finally, "Processing after cardiac arrest" that involved debriefing, follow-up and perception of cardiac arrest. All of these areas together formed an idea of ​​cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest is an urgent situation that the nurse remembers for a long time, and it is therefore important that the wards work with all categories identified in the results to support and facilitate the nurses engaged in a cardiac arrest in a nursing ward.