Akademisk avhandling--Humanistiska fakulteten--Åbo, 1994. / Résumé en anglais.

The purpose of this bachelor essay is to describe and analyze budgeting in nonprofit organizations. To do that, we used a qualitative method and accomplished seven interviews in four different football clubs. Our idea is to create understanding by combine theory and empiric, and therefore we have an abductive research strategy. The subject of this essay is very topical in view of the recently emerging trend that Allsvenska football clubs are paying increasing deficit. This can have a major impact on the progress and must be stopped. The first step is to make a more realistic budget. The conclusions drawn from this essay suggest that it is not how the budget per se, but how to work from the planned budget that affects what results you gets in the end. The empirical data suggest that organizational form has no impact on how budget work is managed; it is the size that matters. This paper contributes to increased knowledge about the budget work related to Swedish club activities and to understanding of how the budget is used in a not very ordinary organizational form. You can find new fields of application of communication and coordination within the associations, and therefore we think that the budget is an interesting part of the economic work of associations engaged. This essay is hoped to arouse an interest to conduct further studies and work on the topic. / Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och analysera budgetering i ideella föreningar. För att göra det har vi använt en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer i fyra olika fotbollsföreningar. Vår tanke är att skapa förståelse genom att röra oss mellan teorin och empirin och vi har således en abduktiv forskningsstrategi. Ämnet till denna uppsats är mycket aktuellt med tanke på den nyuppkomna trenden att Allsvenska fotbollsföreningar visar allt större underskott. Detta kan få stora konsekvenser om det fortskrider och måste därför stoppas. Första steget är att göra en mer realistisk budget. Slutsatserna som dras av detta arbete tyder på att det inte är hur budgeten läggs utan hur man arbetar utifrån den lagda budgeten, som påverkar vilket resultat man får i slutändan. Det empiriska materialet tyder på att organisationsformen inte har någon inverkan för hur arbetet med budget bedrivs. Utan att det är föreningens storlek som har betydelse. Denna uppsats bidrar till ökade kunskaper kring ämnet budget i Sveriges föreningsliv samt till ökad förståelse för hur budget används i ett inte helt vanlig organisationsform som det ej heller bedrivits särskilt många studier kring förut. Man kan hitta nya användningsområden för kommunikation och samordning inom föreningarna och därför tycker vi att budget är en intressant del av det ekonomiska arbete föreningarna bedriver. Denna uppsats hoppas väcka ett intresse för fortsatta studier och arbete kring ämnet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en idrottsförening från en allvarlig kris. Avsikten med undersökningen är även att få fram hur brister i kriskommunikation och kommunikationsstrategier kan drabba idrottsföreningars hantering av allvarliga krissituationer och därmed orsaka ekonomisk skada för föreningen.  Metod: Detta är en kvalitativ studie som har undersökts genom fyra intervjuer. Forskningsmetoden är fallstudie. Synsättet som används i uppsatsen är hermeneutik, då personerna som intervjuas har angett information om hur de tolkar situationen och hur detta påverkar föreningen genom deras tolkning.   Slutsats: Studien har visat hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en förening från en allvarlig kris. Studien har konstaterat att Helsingborgs IF har hanterat krisen dåligt. En stor anledning var att föreningen saknade krisplan och att kommunikationsstrategin inte var väl inarbetad samt att ledningens hade försvarsställning mot media. Deras styrkor var bland annat att föreningen tog in en extern expert inom krishantering och att föreningen hade ett bra förhållande med sina sponsorer sedan tidigare, vilket fick sponsorerna att stanna kvar under krisen.

Denna studie undersöker hur organisationer hanterar engagemang och lojalitet hos sina intressenter med hjälp av strategisk kommunikation. Hur organisationer skapar engagemang och lojalitet men även hur de försöker bibehålla det hos sina intressenter. De 16 fotbollsklubbar som medverkar i Allsvenskan under säsongen 2019 är studieobjektet i denna undersökning, men undersökningen riktar sig mot alla organisationer som vill arbeta med engagemang och lojalitet hos sina intressenter. Valet av studieobjekt hamnade på de 16 Allsvenska fotbollsklubbar då publiksiffrorna har varit en nedåtgående trend under de senaste fyra åren. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer. Urvalet till samtalsintervjuerna var de samtliga 16 Allsvenska fotbollsklubbarna, dock hade sex fotbollsklubbar inte möjlighet att medverka. Tio fotbollsklubbar intervjuades med frågor som handlade om engagemang och lojalitet, under intervjuerna användes samma intervjumanual. Det resultat som tagits fram visar på att de Allsvenska fotbollsklubbarna arbetar med att positionerar sig i den stad de finns. Det som kommuniceras från fotbollsklubbarna riktar sig mot alla deras målgrupper, deras kommunikation förändras eller anpassas inte efter målgrupp. Fotbollsklubbarna försöker skapa en naturlig mötesplats och familjär känsla under deras evenemang. Öppenhet och delaktighet mot deras intressenter är något fotbollsklubbarna arbetar med.