<p>Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.</p>

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.

Alzheimer’s disease (AD) is a progressive neurodegenerative disease that results in severe cognitive impairment and eventually is fatal. In addition to memory loss, AD patients also present with psychosis and emotional psychological symptoms. Neuropathologically, the disease is characterized by aggregation of amyloid-beta protein that accumulates into plaques and hyperphosporylation of tau protein which results in neurofibrillary tangles. Further, neuropathology in AD results in broad neuroinflammation. In recent years, there has been a research focus on novel treatments for AD because current medications have not been particularly effective and have significant side effects. In the current study, we analyzed whether PD340, a novel anti-inflammatory which inhibits the pro-inflammatory cytokine tumor necrosis factor-alpha (TNFα) would be effective to alleviate behavioral impairments in the 3xTg mouse model of AD. The 3xTg model is unique in comparison to previous rodent models of AD because it express three dementia-related transgenes and demonstrates a clear age-dependent onset of AD pathology. Mice were bred in our animal colony. Beginning at four months of age, a specialized diet was presented to the animals that contained 0, 3, 10, or 25 mg/kg of PD340. At approximately 6 months of age, which is before any neuropathology presents in this model, animals were behaviorally tested on three different tasks: The Barnes maze, which is a test of spatial memory; Prepulse inhibition (PPI), which is a measure of sensorimotor gating and is related to psychosis and cognition; and the elevated T-maze, which is a test of anxiety. Both males and females were tested. Results from Barnes maze testing revealed that females, but not males, administered 25 mg/kg of PD340 demonstrated a significant improvement in spatial bias towards the goal during acquisition. Regarding PPI, there were no sex differences, but groups receiving the 3 or 25 mg/kg dose of PD340 demonstrated significantly improved performance over animals administered the 0 mg/kg dose of PD340 dependent upon the auditory decibel level of the stimulus presented. On the elevated T-maze, there were no significant group differences, demonstrating anxiety is not present at 6 months of age in this model. Behavioral tests will also be performed at 12 and 15 months of age in these animals. However, at 6 months of age, it appears that PD340 is effective in alleviating behavioral deficits related to cognitive impairment in a mouse model of AD. Future work will analyze neuropathology in the hippocampus and prefrontal cortex, two brain areas that degenerate in AD and are important in cognitive function.

Bakgrund: Alzheimers är en kronisk demenssjukdom som främst drabbar personer över 65 år. Personen som drabbas av Alzheimers sjukdom försämras gradvis och det kan vara svårt för anhöriga att hantera de förändringar som sker och det kan vara en svår övergång att ta över ansvaret i vardagen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om anhörigas situation för att kunna stödja dem på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en person som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod: Studien baserades på två patografier skrivna av en man och en kvinna. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman användes. Resultat: Anhöriga upplevde att sjukdomen tog över deras liv och det var svårt att se personen förändras. De upplevde sig mer begränsade då de blev mer en vårdare än partner. De kunde sakna hur livet var innan partnern fick sjukdomen. Vardagen blev en kamp av att hantera känslor av sorg, ångest och skuld. De försökte leva mer i nuet för att klara av vardagen. Viljan av att vara fri och att ha egen tid var stor men samtidigt var det svårt att be om hjälp för att kunna få tid för sig själv. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga kunde uppleva svårigheter av att vårda sin Alzheimers sjuka partner. Deras livssituation förändrades vilket var svårt att hantera. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd och information till personen som drabbats av Alzheimers och till anhöriga. Detta för att de ska kunna hantera sin nya livssituation.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den närstående med Alzheimer utan även anhöriga drabbas, både fysiskt och psykiskt då sjukdomen bidrar till stora förändringar i anhörigas livssituation. Därför är det viktigt att öka kunskapen om anhörigas situation för att bättre kunna stödja dem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en person med Alzheimer som bor hemma. Metod: En litteraturstudie har genomförts och nio kvalitativa artiklar har valts genom sökningar i Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna har sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med Alzheimer beskrevs i fyra huvudkategorier; ’Att ställas inför ett vårdaransvar som anhörig’, ’Påfrestningar på den egna hälsan’, ’Behovet av kunskap och stöd’ samt ’Förändrat vardagsliv med närstående’. Konklusion: Att vara anhörig till en närstående som har Alzheimers sjukdom är mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt. Genom ökad kunskap och ökat stöd kan anhöriga förhoppningsvis bli tryggare i vårdarrollen, förebygga egen ohälsa eller förbättra den. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, Anhöriga, Erfarenheter

No description available.

No description available.

Alzheimers är en sjukdom som ökar i Sverige. När någon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förändras även anhörigas liv och därför kallas Alzheimers för ”de anhörigas sjukdom”. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur anhörigas livssituation förändras och vad det innebär att ta rollen som anhörigvårdare. Då anhöriga innehar stor kunskap om individen de vårdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vårdrelationen. Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att leva och vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Arbetet utfördes som en litteraturstudie utifrån 13 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades samt färgkodades. Vid kodningen framkom fem kategorier som var de mest karaktäristiska erfarenheterna. I resultatet framkom det att anhöriga saknade kunskap om sjukdomen, att den nya rollen innebar en förändrad relation och nya prioriteringar. Att känna förlust av den tidigare relationen mellan anhörigvårdaren och personen med Alzheimers var en erfarenhet som delades av många anhörigvårdare. Bristen på egentid och minskat socialt umgänge kunde ses som negativa erfarenheter men resultatet visar att anhörigvårdare lär sig att leva i nuet och uppskatta vardagliga ting. Sjuksköterskan behöver mer utbildning i att möta och stödja anhöriga för att få förståelse. Vidare forskning bör fokusera på manliga anhörigvårdares erfarenheter då de är underrepresenterade i forskningen. / Alzheimer's is a disease that is increasing in Sweden. When a person is diagnosed with Alzheimer's disease it change the lives of their relatives, this is why Alzheimer's is called ”the relatives’ illness”. The nurses need a greater understanding in how the families living situation is changed by the disease and means to take on the role as a caregiver. The caregivers have great knowledge about the person they care for. The nurse has to pay attention to the knowledge and the experience of caregivers to optimize the care relationship. The aim of this study was to describe the caregivers’ experiences of living with and caring for a relative with Alzheimer's disease. The work was carried out as a literature study where 13 scientific articles were examined, analyzed and coded in colours. The most prominent experiences that arose were divided into five categories. The results showed that relatives felt a lack of knowledge about the disease, that the new role meant a changed relationship and new priorities. The feeling of having lost the previous relationship between the caregiver and the person with Alzheimer's disease was an experience shared by many carers. The lack of leisure time and reduced social interaction could be seen as negative factors, but the result shows that family caregivers learn to live in the moment and appreciate the everyday things. The nurses are in need of more training in how to meet and support the affected families to get a deeper understanding in the outcome of the disease. Further research should focus on male caregivers and their experiences because they are underrepresented in research.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Submitted. Paper 4: In progress. Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är en demenssjukdom kallas också de anhörigas sjukdom. Ansvaret för en närstående med Alzheimers sjukdom som behöver mycket hjälp och stöd, påverkar de anhörigas livsvärld i många avseenden. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom.                                                                                Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där fem självbiografier analyserades med manifest innehållsanalys. Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats.                                                                                    Resultat: Sjukdomen gör att livet förändras och att de anhöriga ställs inför olika etiska dilemman, de upplever hur det är att få och inte få hjälp samt hur relationerna påverkas. Under sjukdomens gång finns det stunder av lycka och nya insikter mognar fram.                                                                            Slutsats: Resultatet visar att anhöriga inte bara upplever lidande utan även välbefinnande under den närståendes sjukdomsförlopp. Livet som anhörig är påfrestande men det finns ljusa stunder, stödet av familjen kan upplevs som en resurs. Allmänsjuksköterskan bör ha ett familjefokuserat perspektiv för att kunna stödja även anhöriga i olika vårdsituationer.