Nyhetsrapporteringarna från det amerikanska inbördeskriget 1861-65 observerades med intresse och spänning av de samtida tidningsläsarna i länderna i Europa. Därför fanns det rådande attityder även i Sverige och kring detta har studier gjorts av ett flertal forskare. Syftet med denna undersökning har varit att studera tidningen Östgöta Correspondentens nyhetsrapportering kring det amerikanska inbördeskriget samt att jämföra de framträdande attityderna med andra svenska attityder och den generella liberala opinionen kring konflikten. Då jag ämnat tolka attityder i tidningens nyhetsförmedling av konflikten har jag granskat källmaterialet med hjälp av textanalys. Med denna kvalitativa metod har jag uppnått en medvetenhet för hur tidningen förhöll sig till konflikten. För att analysen ska bli meningsfull har den anknutits till ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av mitt resultat kan granskas. Genom analysen av tidningens källmaterial har jag kunnat visa att tidningen hade ett liberalt förhållningssätt till det amerikanska inbördeskriget med fokus på frihetsaspekten kring slaveriet. Tidningen uppvisade kritik mot att frågan om slaveriet hamnade i skymundan för den amerikanska unionens upplösning, men stöttade på det stora hela Lincolns och unionens syften. Tidigare forskning visar att tidningen passade in i den svenska opinionen kring det amerikanska inbördeskriget som generellt var av en liberal natur. / The news reports from the American Civil War 1861-65 were observed with interest and excitement of the contemporary reading public in the countries of Europe. Therefore there were prevailing attitudes also in Sweden and this has been studied by several historical researchers. The aim of this study was to examine the news reports of the newspaper Östgöta Correspondenten about the American Civil War, and to compare the appearing attitudes with other Swedish attitudes and the general liberal opinion on the conflict. Since I intended to interpret attitudes in the newspaper’s news coverage of the conflict, I examined the source material with the help of text analysis. With this qualitative approach, I have reached an awareness of how the newspaper looked upon the conflict. For the analysis to be meaningful, it has been put into relationship with a theoretical context, so that the significance of my results can be examined. Through analysis of the newspaper’s source material, I have been able to show that the newspaper had a liberal attitude to the American Civil War, focusing on the freedom aspect of slavery. The newspaper reported criticism that the issue of slavery was neglected for the American Union’s dissolution, but supported on the whole Lincoln and the Union’s objectives. Previous research shows that the newspaper fitted into the Swedish public opinion about the American Civil War, which was generally of the liberal nature.

Järnvägens militära betydelse som ett operativt logistiskt system undersöks systematiskt i denna uppsats utifrån Kress logistikteorier. I centrum står Atlantakampanjen 1864, under det amerikanska inbördeskriget. Under Atlantakampanjen ägnade befälhavaren, generalmajor William T. Sherman, järnvägarna omfattande uppmärksamhet, såväl skyddet av egna kommunikationslinjer, som möjligheterna att dra fördel av motståndarens sårbarhet kopplat till kommunikationslinjer och försörjning. Sherman kombinerade sin vision om totalt krig med den framväxande teknologin inom logistiken under industrialiseringen. Hans operationer bidrog till att det strategiska målet, att förstöra resurser som försörjde rebellarméerna, uppnåddes. Närvaron av en mäktig unionsarmé djupt i hjärtat av sydstaterna, fick även en psykologisk effekt på befolkningen och på rebellerna. Tiotusentals slavar slutade arbeta vilket ytterligare skadade konfederationens sköra ekonomi. Resultatet visar på att järnväg som operativt logistiksystem spelade en mycket viktig roll för Atlantakampanjen och i förlängningen utgången av kriget och att järnvägen fortsatt har en betydelse för militära operationer.