Spelling suggestions: "subject:"forskningsinformation"" "subject:"redovisningsinformation""
1 |
En interventionsstudies påverkan på self-efficacy hos ammande förstföderskor.Sebraoui, Samy, Starke, Veronica January 2015 (has links)
Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av Världshälsoorganisationen att amma exklusivt i sex månader och delvis i två år eller längre. Studier visar att amning har hälsofrämjande effekter på både modern och barnet. Trots detta är amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. Råd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-efficacy till sin förmåga att amma, ammar i högre utsträckning. Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad amningsinformation kan öka mödrars self-efficacy kring amning samt om förekomsten av exklusiv amning ökade när barnet var fyra veckor gammalt. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad på en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27). Ett konsekutivt urval användes för att rekrytera förstföderskor. Interventionen bestod av en evidensbaserad amningsbroschyr samt strukturerad muntlig information med hjälp av ett blädderblock som gavs på BB. Mätning av self-efficacy genomfördes med hjälp av Breastfeeding Self-Efficacy Score-Short Form på BB samt när barnet var fyra veckor gammalt. Resultat: De mödrar som ammade exklusivt när barnet var fyra veckor gammalt hade högre self-efficacy till skillnad från de mödrar som ammade delvis. Skattningen av self-efficacy ökade inom båda grupperna från första till andra mättillfället. Interventionsgruppen skattade sig ha högre self-efficacy än mödrar i kontrollgruppen. Slutsats: Att mäta self-efficacy på BB kan indikera hur amningsförekomsten kommer att föreligga. Interventionen påverkade mödrarnas self-efficacy och förekomsten av exklusiv amning när barnet var fyra veckor. / Background: Women are recommended by the World Health Organization to breastfeed exclusively for six months and partially for two years or beyond. Studies show that breastfeeding has health benefits for both mother and infant. Despite this, the breastfeeding prevalence is declining in Sweden. Advice and support from nurses are important for the breastfeeding prevalence. Studies show that having high self-efficacy in relation to breastfeeding is associated with high prevalence of breastfeeding. Aim: To investigate whether an intervention in the form of evidence-based breastfeeding information can increase maternal self-efficacy in relation to breastfeeding and whether this increased the prevalence of exclusive breastfeeding when the infant was four weeks old. Method: The study was conducted with a quantitative approach and was based on a quasiexperimental before-and-after design with a control group (n=23) and an intervention group (n=27). A consecutive sample was used for the recruitment of mothers, all primiparous. The intervention consisted of an evidence-based breastfeeding brochure and structured verbal information using a flipchart that was given at the postnatal ward. Maternal breastfeeding self-efficacy was measured at the postnatal ward on BB and when the infant was four weeks old using the Breastfeeding Self-Efficacy Score-Short From. Result: Mothers who breastfed exclusively when the baby was four weeks old had higher selfefficacy compared to mothers who breastfed partially. Self-efficacy increased in both groups from the first to the second measurement. The intervention group had higher breastfeeding self-efficacy than mothers in the control group. Conclusion: Measuring maternal breastfeeding of self-efficacy at the postnatal ward can indicate future breastfeeding prevalence. The intervention had an impact on mothers' breastfeeding self-efficacy and the prevalence of exclusive breastfeeding when the baby was four weeks old.
|
2 |
Gravida kvinnors tankar om amning / Pregnant women´s thoughts about breastfeedingHällsten, Lisa, Svensson, Ida January 2013 (has links)
Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning. Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem / Internationally, the frequency of breastfeeding in today`s Sweden is high, but has declined somewhat in recent years. Studies showed that attitudes to breastfeeding were positive, but the difficulties associated with breastfeeding and lack of information and support also emerged. The aim of this master essay was to examine pregnant women`s thoughts about breastfeeding, breastfeeding information and support. The study was conducted with a qualitative approach and, data was collected through focus group interviews with 18 pregnant women in autumn 2012. Data was analysed with a qualitative content analysis. The analysis yielded an overall theme; Balance between individual expectations and difficulties. Five categories emerged; Being aware of breastfeeding benefits, Being aware of the difficulties of breastfeeding, To plan for their next lactation, To be influenced by their surroundings and To have expectations of support for the next lactation. The result showed that pregnant women were aware of breastfeeding benefits and difficulties, that environment affected their thoughts, and that the women often felt that breastfeeding “dissolves naturally”, The results revealed most clearly women`s perceived lack of knowledge about breastfeeding problems and a desire to get breastfeeding information late in the pregnancy. Breastfeeding information given during pregnancy should be varied and, extensive and prepare parents that breastfeeding can be stressful. It is important to involve the partner in information and preparation for breastfeeding.
|
3 |
Stödja mammor under amningsstarten : En webbaserad enkätundersökning om mammors erfarenheter av amningsstöd på BBMoberg, Emma January 2022 (has links)
Syfte: Att kartlägga mammors erfarenheter av amningsstöd på BB.Metod och Material: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inklusionskriterier; mammor som fått barn och vårdats på en specifik BB-avdelning i Mellansverige under åren 2019–2021 samt valt att amma. Enkäten bestod av 60 slutna frågor och 5 fritextfrågor. Redovisas med deskriptiv statistik samt kvantifiering av fritextsvaren. Resultat: Baserades på n=146 mammor. Både positiva och negativa erfarenheter beskrevs av mammorna. En majoritet av deltagarna önskade högre närvaro av barnmorskan och mer stöd i samband med amning. Det rapporterades erfarenheter av att ha blivit lämnade ensamma med barnet större delen av vårdtiden och fann det bästa stödet i partnern. Få beskrev dock att partnern involverades i amningsstödet. Olika råd gavs av personalen vilket skapade en känsla av otrygghet och tvivel till personalens kompetens. Många beskrev att hands-on metod användes i samband med amningsstöd. Upprättande av amningsplan saknades för majoriteten och bristfällig information om amningssignaler gavs. Slutsatser: Många mammor var missnöjda med amningsstödet och kände en otrygghetmed amningen vid hemgång. Det önskades mer stöd och bekräftelse i samband med amning. Möjligtvis kan det initiala bristande stödet ha påverkat mammornas fortsatta amning och lett till ett tidigare amningsavslut. / Purpose: To map mothers' experiences of breastfeeding support at BB.Method and Material: Web-based cross-sectional study with quantitative approach. Inclusion criteria: mothers that had children and been cared for in a specific BB ward in Central Sweden during the years 2019–2021 and have chosen to breastfeed. The questionnaire consisted of 60 closed questions and 5 free text questions. Reported with descriptive statistics and quantification of the free text answers.Results: Based on n=146 mothers. Both positive and negative experiences were described by the mothers. Most of the participants wanted a higher presence of the midwife and more support with breastfeeding. Experiences of being left alone with the child for most of the care period were reported and found the best support in the partner. Few described that the partner was involved in breastfeeding. Various advice was given by the staff, which created a feeling of insecurity and doubt about the staff's competence. Many described that the hands-on method was used in connection with breastfeeding support. Establishment of a breastfeeding plan was lacking for the majority and inadequate information on breastfeeding signals was provided.Conclusions: Many mothers were dissatisfied with breastfeeding support and felt insecure about breastfeeding at home. More support and confirmation in connection with breastfeeding was desirable. Possibly, the initial lack of support may have affected the mothers' continued breastfeeding and led to an earlier termination of breastfeeding.
|
Page generated in 0.1186 seconds