Firstly, this study focuses on the public libraries in VästraGötaland, Sweden, and to what extent they work with thedigitisation of analogue materials and, if so, what reasons aregiven. It also investigates local librarians' attitudes todigitisation. The study was conducted using an onlinequestionnaire, sent to the fifty main public libraries in theregion. Thirty replies (60%) were received. The questionscovered the digitisation in the informants' libraries and thelibrarian’s opinion on digitisation projects; both in their locallibrary and in the library sector in general.No study concerning digitisation on local or regional levelhas been done previously in Sweden. The results indicate thatvery few of the public libraries undertake digitisation work.However, a majority perceive the work as important,especially within the library sector at large. Overall, librariansbelieve in the benefits of digitisation, especially wherematerials of cultural heritage significance are concerned. Themain perceived obstacle to digitisation projects is lack offunding both for the digitisation process and for the long termpreservation and curation of digital collections.

Studiens resultat omfattar förskollärares reflektioner kring den snabba teknologiska utvecklingen och hur det påverkar barn i förskolan. Samhällets fokus på lärplattan ifrågasätts, där studien visar vikten av att synliggöra digitala resurser som mer än bara lärplattor. Samtliga förskollärare anser att digitala resurser möjliggör för barn att utveckla digital kompetens och delta i meningsfulla aktiviteter. Vidare betonades att digitala resurser bör integreras med analogt material för att främja samspel och barns lärande. Förskollärarna menade att lärplattor och andra digitala resurser inte ska användas avskilt utan som ett komplement till traditionella aktiviteter. Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hur digitala resurser kan påverka lärandet bland barn i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod genom intervjuer med sex förskollärare och en tematisk analysmetod har använts. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med begreppen sociala interaktioner, kulturella redskap, scaffolding, mediering och affordances. I studien diskuteras användningen av digitala resurser i förskolan samt dess möjligheter, utmaningar och tekniska hinder. Studien har bidragit till djupare förståelse om möjligheter och nackdelar kring användandet av digitala resurser i förskolan.