Immateriella tillgångar har under de senaste decennierna ökat i relevans och är idag essentiella för att företag ska kunna skapa konkurrensfördelar. En stor andel av dessa värden utelämnas emellertid från företags balansräkningar, vilket riskerar att resultera i ökad informationsasymmetri mellan bolag och dess intressenter. Studien syftar till att undersöka hur immateriella tillgångar påverkar aktieanalytikers resultatprognoser för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Det slutgiltiga urvalet bestod av observationer mellan år 2018 och 2022, där totalt 673 bolagsår inkluderades. Med en multipel linjär regressionsmodell erhölls ett resultat som bekräftar immateriella tillgångars positiva samband med aktieanalytikers prognosfel. Ett negativt samband mellan prognosfel och kapitalisering av immateriella tillgångar framkom även i studien. Resultatet är i linje med tidigare studier och bekräftar immateriella tillgångars komplexitet. Studien bidrar med relevanta resultat till den aktuella diskussionen om redovisningens relevans i nuvarande utformning.

När ett bolag redovisar ett resultat som inte är i linje med marknadens förväntningar tenderar bolaget att uppvisa en avvikelseavkastning en period efter att resultatet har publicerats. Denna studie undersöker om bolag som redovisar ett oförväntat resultat jämfört med analytikers förväntningar uppvisar en avvikelseavkastning under en period på 30 respektive 60 handelsdagar efter publiceringen av bolagets kvartalsrapport. Studien undersöker tidsperioden 2004-2010. Dessutom undersöker studien om avvikelseavkastningen perioden efter att resultatet publicerats tenderar att avvika under den finansiella marknadens nedgångsfas 2007- 2008 i jämförelse med 2004-2006 och 2009-2010. För att genomföra undersökningen används en eventstudie. Studiens resultat visar att under perioden 2004-2010 uppvisar endast den decil av bolag som redovisat störst negativt oförväntat resultat en statistiskt säkerställd underavkastning på -1,9 % 30 handelsdagar efter att kvartalsrapporten publicerats. Vidare visar resultatet, vid jämförelse mellan 2007-2008 och perioderna 2004-2006 samt 2009-2010, att differensen i den genomsnittliga kumulativa avvikelseavkastningen under handelsdag 2 till 60 efter att bolagets kvartalsrapport har publicerats skiljer sig för de bolag som uppvisar ett positivt oförväntat resultat.

Titel: A Game of Nods and Winks - En studie om faktorer som påverkar svenska börsbolagsanvändning av resultatmanipulering Bakgrund: Resultatmanipulering är att omdiskuterat ämne i Europa såväl som i USA.Resultatmanipulering har konstaterats frekvent användas i svenska bolag. Vi frågar oss vilkabakomliggande faktorer kan påverka mängden av resultatmanipulation. Syfte: Studiens syfte avser att förklara hur analytikers prognoser och andelen kvinnligastyrelseledamöter påverkar resultatmanipuleringen i svenska noterade bolag. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs där teorier testats viahypotesprövning. Teorierna Positiv redovisningsteori, Agentteori, Prospect theory och Critical Mass theory avser att behandla de incitament som ligger till grund förresultatmanipulering. Urvalet består av Stockholmsbörsens Large, Mid, Small Cap bolagunder åren 2012 till 2016. Slutsatser: Resultatet påvisar att företag har en stark vilja nå analytikers prognoser samt atten hög andel kvinnliga styrelseledamöter har en negativ påverkan på företagets vilja atttillämpa resultatmanipulering. Vi kan i studien även visa en interaktionseffekt mellan de tvåfaktorerna. / Title: A Game of Nods and Winks - A study on underlying factors that affect the use of Earnings management in Swedish public companies Background: Earnings management is a subject of discussion in Europe as well in the United States. Earnings management has been found to be frequently used in Swedish companies. We ask ourselves what the underlying factors are and how can they affect the amount of Earnings management. Purpose: The main purpose of this study is to investigate how analysts’ forecasts and a high proportion of female board members affects how public Swedish companies manage their earnings through Earnings management. Method: A quantitative cross-sectional study with a deductive approach are performed and theories constitutes the basis for our hypothesis. The theories; Positive accounting theory, Agency theory, Prospect theory and Critical Mass theory intends to deal with the incentives behind Earnings management. The observation period is 2012 to 2016 and consists of companies from the Stockholm stock exchange market. Conclusions: The result concludes that companies have strong incentives to reach analysts’ forecasts and that a high percentage of female representation on the board have a negatively impact on company’s willingness to manage their earnings. In the study, we can also detect an interaction effect between the two variables.