To communicate a product's taste, color and other visual cues are often used as references to fruit or other food, helping the customer by creating expectations based on context and prior experiences. As a designer, it is therefore important to consider how visual cues like color affect the expectations of the taste of a product. This essay seeks to answer how taste is visually represented on beer labels from craft breweries. To answer this question, a material consisting of beer labels from a Swedish craft brewery is studied through a semiotic analysis. The results of the analysis show that there is a clear categorization of what colors are used to describe certain flavors within certain categories of beer and that these colors often are related to the color of the beer itself. It is discussed if taste-coding beer labels is of big interest to craft breweries, or if other design choices ought to be preferred.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete handlar om hur man kan förbättra säkerheten på gång och cykelvägar vid genomfarter av platser med olycksfaktorerna korsningspunkter, höga hastigheter och dålig sikt. Arbetet är skriven inom ämnet Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Användare upplever flertalet platser på gång och cykelvägar som farliga och åtgärder vid dessa farliga platser är bristande. Den olycksstatistik som råder idag samt de bristande åtgärdstilldagande som tas gällande olyckor och den upplevda faran, ligger till grund för detta arbete. Undersökningen innefattar informationsinsamling och metodarbete vilket resulterat till ett gestaltningsförslag. Detta förslag med en ekonomisk medvetenhet har som mål att med en tydligare rumslig gestaltning bidra till en säkrare framfart för användarna. En säkrare genomfart av de platserna som har dessa olycksfaktorer kan resultera till färre olyckor. / This thesis is about how to improve safety on foot and bicycle paths through passages of places that have the accident factors intersection points, high speeds and poor visibility. The study is written in the field of Information Design with specialization in Spatial Design. Users experience many places on foot and bicycle paths as dangerous and measures at these dangerous places are insufficient. The statistics of accidents that happens today, as well as the lack of action in measures taken regarding accidents and the perceived danger is the practial problem that underlies this work. The essay includes information gathering and methodological work, which has resulted in a design proposal. This proposal with an economic awareness aims to contribute to a safer passage for the users with the help of clearer spatial design. A safer passage through places that have these accident factors can result in fewer accidents.

The future is green. The future is growing. The future is uncertain. If the population keeps growing at the same rate as now, we will meet a food shortage in the future. It isn’t enough space to grow the food. To overcome this the growing are now moving indoor and up. Vertical farming, the growing of food upwards and by that be growing more on less space, have been gaining a lot of popularity the last years as a solution to this problem. But what is the problems within this fast-growing business. Is there a way to make this green future to a more certain one. / Framtiden är grön. Framtiden är växande. Framtiden är osäker. Om befolkningen fortsättare växa som den gör idag kommer vi i framtiden att få matbrist. Det finns inte tillräckligt med åkermark. För att undkomma detta så har odlingen flyttat in och upp. Vertikal odling ett sett att odla mer mat på mindre yta har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren som ett svar på dessa problem. Men finns det någon problematik i denna snabbt växande bransch. Kan man göra just denna gröna framtid till en mer säker en.

I det här projektet undersöks kontorsmiljöer ett år efter att restriktioner på arbetsplatsen införts och hemarbete har blivit vardag. Det som framkom via studiebesök och probekits var den viktiga roll kontoret har när det kommer till sociala möten och umgänge. Designförslaget vill därför bidra med en plast för paus och social interaktion. Platsen som skapats tar avstamp i forskning kring naturen och dess välgörande effekter. För att skapa denna sfär för möten människor emellan tas ljud och ljus i beaktande och dess roll som stämningssättare blir påtaglig. Materialet som undersöks och används är papper, dess egenskaper utnyttjas för att förmedla en harmonisk atmosfär och skapa en nära koppling till naturen.  Sammanfattningsvis har en avskalad mötesplats på marknivå med fokus på atmosfär växt fram. Designförslaget är även tänkt att bryta av från arbetstagarens skrivbordsmiljö.

I projektet E-waste Epilog undersöker jag hur man genom återtillverkning kan förlänga livet på elektroniska komponenter i en existerande högtalare. Mitt designförslag är att skapa en ny produkt av en portabel högtalare som har blivit uttjänt och skickats tillbaka till producenten. I projektet undersöker jag om det går att höja värdet på den uttjänta högtalarens fungerande komponenter genom att formge en ny exteriör till den återtillverkade versionen. Jag vill genom arbe- tet belysa problematiken med elektroniskt avfall och ifrågasätta dissonansen mellan livslängd, materialval och formgivning. Designförslaget som är formgivet för återtillverkning förlänger livslängden på komponenterna och bidrar till i en cirkulär ekonomi. / Återtillverkning, Cirkulär Design

History making is a research based project within the area of product design. It aimed to answer the question: How can oral history be preserved and displayed using product design? The purpose of preserving and displaying oral history is to contribute to the right of one's own history, as well as expanding the different perspectives of historical events that are otherwise dismissed. The final product was designed with the hope of normalizing the use and culture of oral history while promoting its value to the user.  The research was based in the theories of Social Sustainability, Human Centered Design (HCD) and Participatory Design. Three semi-structured interviews were conducted with experts in oral history and community art. One workshop was conducted in two parted, the first of which utilized visual tools as a method of Participatory Design. The second part tested ways of storytelling and how these could be perceived. To analyze the research methods a mindmap of the history making process was made, as well as a persona of a potential user. The final product design was an improved version of a praxinoscope with its own service system. Using the priorly mentioned mindmap and persona as reference, the product and service encourage slow learning and afterthought, an accessible way of engaging in history, nuanced perspectives on historical events, and finally utilizing oral history as a complementary historical source. / Att skapa historia är ett projekt inom produktdesign som undersöker hur muntlig historia kan bevaras och visas upp med hjälp av produktdesign. Syftet med projektet är att bidra till människors rätt till sin egen historia, samt att få ut olika perspektiv på historiska händelser som annars förbises. Slutliga produktdesignen strävar mot att normalisera och visa värdet i användningen och kulturen av muntlig historia.  Undersökningen baserades i designteorierna Social Hållbarhet, Human Centered Design (HCD) och Participatory Design. Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med experter inom muntlig historia och samhällsbaserad konst. En workshop genomfördes i två delar, varav första delen använde metoden från Participatory Design, visuella verktyg. Del två prövade olika metoder av att berätta historier och hur olika aspekter av berättande kan tolkas av en publik. Som analysmetoder skapades en mindmap av processen för historieskapande, samt en persona av en potentiell användare. Slutprodukten blev en anpassad version av ett praxinoskop med ett tillhörande servicesystem. Med den förutnämnda mindmappen och personan som referens, uppmuntrar produkt och service ett långsamt kunskapsintag med eftertanke, ett tillgängliggjort engagerade i historia, nyanserade perspektiv inom historiska händelser, och slutligen användningen av muntlig historia som en kompletterande historisk källa.

Presently, designing with living systems such as insects, fungi and bacteria has become an area of extended interest, proposing collaborative processes of designing and manufacturing - as a solution for symbiotic ways of living. On the scale of the interior, modern systems for interior gardening, combining both functional, e.g., food supply, purifying the air, and aesthetic values, experience exceptional popularity, ensuring a complementary perspective on horticultural landscapes indoors. As a result, the spaces where people live and crops grow increasingly intersect and therefore open up for developments that bridge both areas and where aesthetic perspectives become equally important. However, modern indoor gardening systems are shaped by commercial horticultural practices, bringing reservoirs such as buckets, tubs or tanks, mostly built of plastic, into the homes. Textile Farming aims to explore alternative forms of plant organisation by blending seeds and textile structures into a hybrid material for textile interior scenarios. Consequently the materials’ performative capacity becomes part of the textile design process. A foundational part are forms of human management, e.g. activation of the seeds, maintenance of the plants, interaction with the hybrid textile structures within and beyond interiors, that leads to experiences and expressions. By practice based design research and through a series of design examples that explore the transformative potential of seeds in textile structures, alternative forms of plant organisation and methods for the textile design process lead to scenarios that propose alternatives to how we live with and organise plants today. / ArcInTexETN

Vi lever i en tid då glesbygden avfolkas i en ohållbar takt, där vissa kommuner är så pass ekonomiskt svaga att de inte kan erbjuda god service till sina invånare. Vi lever i en tid där regeringen snarare försöker snabba på inflyttningen till storstäderna än att försöka få glesbygdsorterna att överleva. Vi lever i en tid där storföretagen tar de resurser som många glesbygdsområden besitter utan att ge någon ersättning tillbaka. I en sådan tid ställer jag mig frågan; Vad kan jag som designer göra för att gynna glesbygden? Mitt arbete grundar sig i ett samarbete med träskidsindustrin Tegsnässkidan, ett företag som i generationer förädlat och beskattat sitt råmaterial på plats i Tegsnäset, i Lappland. Konceptet som jag presenterar nyttjar Tegsnässkidans tekniska kunskap, deras industriella tillgångar och deras varumärke för att skapa kompletterande utrustning till deras nuvarande kontext, skidåkning för ospårad terräng. Jag vill genom detta exempel visa på hur man som designer tillsammans med en glesbygdsindustri kan skapa nya sätt för dem att utvecklas, för att på så sätt göra det möjligt att skapa fler jobb, mer skattepengar till kommunen och i förlängningen minska avfolkningen.