Det finns olika strategier för företag att styra sitt sortiment och sortimentsstyrningen är av viktig betydelse för ett företags lönsamhet. Second-hand företag skiljer sig vanligtvis i sin sortimentsstyrning från hur man traditionellt sätt arbetar med att bygga upp ett sortiment. Det beror bland annat på att de oftast bygger upp sitt sortiment av skänkt gods vilket gör att de inte kan styra över sortimentets utseende på samma sätt som ett traditionellt företag kan. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur second-hand företag arbetar med sin sortimentsstyrning för att sedan sätta det i relation till det traditionella styrningssättet. Vi har valt att undersöka två olika second-hand företag, Emmaus Björkå, en ideell förening och Beyond Retro, ett vinstdrivande vintage företag som på olika sätt arbetar med att bygga upp sitt sortiment. Den teoretiska referensramen består främst av teorier ur Lönsamhet i butik (2010) som förklarar sortimentets uppbyggnad. Men även en del vetenskapliga artiklar som förklarar det traditionella sättet att styra ett sortiment så som Classification into levels for fashion apparel (2001). Vi har sammanställt det empiriska materialet om företagen genom att skriva om respektive företags sortimentsstyrningsarbete. I analysen har vi satt det empiriska materialet i relation till den teoretiska referensramen. Eftersom att vi inte kunde få in det djup av undersökningsmaterial från Beyond Retro som vi hade hoppats på har vi valt att främst analysera Emmaus Björkås sortiment. Det undersökningsmaterial som vi fått in från Beyond Retro har istället fungerat som kompletterande material för en jämförande analys av företagen som talar för deras likheter och olikheter. Vi kan konstatera att det finns olika sätt för second-hand företag att arbeta med sin sorti-mentsstyrning. Det vanligaste inom second-hand företag är att bygga upp sitt sortiment utifrån skänkt gods, det här sättet bidrar oftast till ett brett sortiment på grund av den stora mängd varor som man får in. Men det finns second-hand företag som har börjat ta efter det tradition-ella sättet att bygga upp sitt sortiment, vilket innebär att man köper in sina varor från noga utvalda leverantörer, man arbetar mer aktivt med service och kvalité samt exponering och inspiration i butiken. / <p>Program: Butikschef, textil och mode</p>

I dagens Sverige konsumeras årligen stora mängder kläder. Nyproduktion av textil har en betydande miljöpåverkan med bland annat stor åtgång av vatten samt mängder av kemikalier. Ett alternativ till allt nyproducerat skulle kunna vara andrahandsmarknaden för kläder.Syftet med studien är att undersöka om de kvinnliga kunderna hos butikerna Myrorna och Beyond Retro konsumerar färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder.Vi har använt oss utav en kvantitativ undersökning där vi intervjuat totalt hundra stycken respondenter i anslutning till Myrorna och Beyond Retros butiker. Vidare har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer med vana konsumenter hos ovannämnda butiker, för att fånga deras resonemang bakom svaren.De kvantitativa intervjuerna visar på att en liten majoritet anser sig konsumera färre nyproducerade plagg för att de konsumerar second hand- och vintagekläder. Samt att det överhängande motivet bakom köpen var att second hand- och vintagekläder är unikt och trendigt. I de kvalitativa intervjuerna var resultatet på vår huvudfråga omvänd, och ett djupare resonemang fördes kring deras agerande. Dessa respondenter visade sig i vissa fall ha överskattat sitt konsumerande av second hand- och vintagekläder i förhållande till nyproducerade plagg.In Sweden today we are consuming large quantities of clothes. Production of textiles have significant environmental effects, including high consumption of water and chemicals. An alternative to all the new produced clothes could be the second hand- clothes market.The purpose of this study is to investigate whether the female clients of the stores Myrorna and Beyond Retro consume fewer newly garments because they consume second hand- and vintageclothes.We have used a quantitative study where we interviewed a total of one hundred respondents in connection with Myrorna and Beyond Retro stores. Furthermore, we have conducted five qualitative interviews with consumers of the above stores to capture respondents&apos; reasoning behind the answers.The quantitative interviews show that a small majority consider themselves to consume fewer newly constructed garments when they consume second hand- and vintageclothes. The largest motive behind the purchase was that the second hand- and vintageclothes is unique and trendy. In the qualitative interviews were the result to our main question in reverse, and a deeper reasoning on their actions were disused. These respondents appeared in some cases have overestimated their consuming of second hand- and vintageclothes in relation to the newly constructed garments. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning