Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext. Under teoridelen presenteras den intima sammankopplingen mellan språk och kultur och tre typer av identiteter; den dynamiska, den synkretiska och den tredje identiteten.  Resul­taten visar att det är de kulturella skillnaderna i kommunikationen som lyfts fram som den största utmaningen när det kommer till den upplevda språkliga sociala situa­tionen. Vidare har allas identiteter på ett eller annat sätt tagit influenser av andraspråket. En ny identitet – den motsägelsefulla identiteten – tycks ha vuxit fram. Det utkristalliseras två synsätt; ett som tycker att deras ursprungsidentitet inte har ändrats så mycket utan snarare att den har blivit utvidgad och ett vars ursprungsidentitet har påverkats avsevärt till att inbegripa något mer än bara en identitet, i stället en både-och-, en multipel, eller till och med en egen identitet.

Sammandrag Studiens syftade till att undersöka om andraspråksinlärare av svenska lägger märke till syntaktiska avvikelser (förlängda pauser i tre olika positioner i meningar) och semantiska avvikelser (utbytta ord)  i auditivt presenterade svenska meningar. Vidare syftade studien till att undersöka om det finns något samband mellan andel uppmärksammade avvikelser och inlärningsfaktorer (inlärningsålder, exponeringens längd och användning av andraspråket). En metodkombination bestående av frågeformulär och experiment användes. Det antogs att andraspråksinlärare skulle lägga märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att andel uppmärksammade avvikelser skulle vara relaterade till de tre inlärningsfaktorerna. Resultaten visade att deltagarna la märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att det inte fanns något samband mellan någon av inlärningsfaktorerna och andel uppmärksammade avvikelser (medelvärde kollapsat över syntaktiska och semantiska avvikelser). Det är dock viktigt att notera att trots ett för experiment mycket begränsat antal deltagare (sju) fanns det signifikanta och marginellt signifikanta samband mellan notering av vissa avvikelser och vissa inlärningsfaktorer. / Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab) / LiLa / LiLa Lab