Sammandrag Studiens syfte har varit att undersöka vilka attityder pojkar som läser svenska som andraspråk på högstadiet i årskurs 9 har till skönlitterär läsning. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer och enkätundersökningar med fem pojkar. PISA-studien från 2009 delade in läsengagemang i fyra kategorier. Denna indelning har legat till grund för analysen: intresse för läsning, självbestämmande och läsning, tal om läsning och läsvanor med fokus på motivation och attityder till läsning. Av det analysmaterial som samlades in gick det att utläsa att pojkarna har en låg inre motivation beträffande läsning, vilket beror på att de upplever att de ofta inte själva får bestämma över när, var och hur de ska läsa. De tycker inte heller om att prata med sina vänner om läsning av skönlitterära texter. Fyra av fem informanter säger att de aldrig läser för nöjes skull utan bara när de är tvungna till det i skolan. I intervjuerna är ordet tråkigt frekvent återkommande hos samtliga informanter. Undersökningen visar att de inte får den hjälp de behöver för att välja böcker som intresserar dem och därför väljs ofta tunna böcker istället för sådana med ett intressant innehåll.