I denna studie undersöks hur relativt nyanlända finländare har upplevt användning av svenska i Sverige och hur deras identitet som andraspråkstalare har blivit påverkad av omgivningen. När det gäller finländare som andraspråkstalare är de i en speciell position när det gäller svenskinlärning, eftersom svenska är ett obligatoriskt skolämne i Finland. Studien är baserad på ett sociolingvistiskt ramverk och utgår från teorier om språkets legitimitet, foreign language anxiety och investering i ett andraspråk. Som huvudutgångspunkt för denna studie fungerar fem intervjuer med finländare som är bosatta i Stockholmsområdet och har mellan ett och fem års erfarenhet av användning av svenska i Sverige. Dessutom används resultat från en webbenkät med liknande målgrupp. Studiens resultat visar att flera olika faktorer spelar roll för om och hur svenska används. Sådana faktorer är till exempel egen drivkraft, attityd mot det svenska språket, skälet för att bo i Sverige samt erfarenheter i sociala relationer. När det gäller utmaningar förefaller muntlig interaktion vara den kontext där de flesta svårigheterna förekommer i andraspråkstalares svenskanvändning, vilket beror dels på att muntlig produktion inte övas tillräckligt mycket i undervisningen. Generellt blir det tydligt att det finns en diskrepans mellan de svenskkunskaper som Finlands svenskundervisning erbjuder och de krav som livet i Sverige ställer.

Denna studie utgörs av en kvantitativ undersökning vars syfte är att utröna vilka språkliga bakgrundsfaktorer som potentiellt påverkar huruvida vuxna andraspråkstalare av svenska tar ett deontologiskt eller utilitaristiskt beslut i moraliska frågeställningar. För att testa i vilken omfattning de språkliga bakgrundsfaktorerna påverkar det moraliska beslutsfattandet har sex hypoteser ställts. De sex ställda hypoteserna har utformats mot bakgrund av tidigare forskning inom området och de motsvarar sex olika språkliga bakgrundsfaktorer: språkbehärskningsnivå av svenska som andraspråk, startålder för inlärning av svenska som andraspråk, modersmålets språkliga närhet till svenska, vistelsetid i Sverige, språkanvändning av svenska i emotionella kontexter och kulturell exponering av svenska. Respondenternas moraliska beslutsfattande testades genom footbridgedilemmat. Undersökningen bygger på data insamlad genom en online-enkät bestående av tre delar: footbridgedilemmat, ett språkbehärskningstest i form av en lucktext och en bakgrundsenkät. Enkätresultaten har analyserats genom Pearsons korrelationsanalys och Walds χ2-analys. Resultaten visar att det inte finns någon samvariation mellan respondenternas svar på det moraliska dilemmat och de olika språkliga bakgrundsfaktorerna, vilket innebär att ingen undersökt språklig bakgrundsfaktor påverkar respondenternas moraliska beslutsfattande i föreliggande studie.