<p>Abstract</p><p>Titel: Animerad film – En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra filmer</p><p>Författare: Anna Gummesson och Louise Sköld</p><p>Handledare: Daniel Zachrisson </p><p>Examinator: Ingegerd Rydin </p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra animerade långfilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk.</p><p>De filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer.</p><p>Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik.</p><p>Resultat: Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare. Mannen skulle vara stilig, modig, ädel, stark, vältränad och handlingskraftig. Filmernas skurkar har allihop någon slags brist som gör dem icke-önskvärda att identifiera sig med och som markerar dem som skurkar. Det kan handla om utseendet eller personligheten.</p>

Abstract Titel:Animerad film – En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra filmer Författare: Anna Gummesson och Louise Sköld Handledare: Daniel Zachrisson Examinator: Ingegerd Rydin Syfte:Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra animerade långfilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk. De filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer. Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik. Resultat:Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare. Mannen skulle vara stilig, modig, ädel, stark, vältränad och handlingskraftig. Filmernas skurkar har allihop någon slags brist som gör dem icke-önskvärda att identifiera sig med och som markerar dem som skurkar. Det kan handla om utseendet eller personligheten.

Tyngdpunkten i mitt pågående arbete ligger i det vi kallar ”nutid”.Det är inte nutid som samtid, utan det är nuet som fenomen jag intresserar mig för, gestaltar och undersöker.Jag är nyfiken på om det ens är möjligt att fysiskt eller materiellt synligöra ett pågående nu. Hur kan förflyttningar, förändringar och rörelser i ett ”nu” gestaltas? Är det möjligt att fånga, greppa och begripa nuet? Dessa frågor har blivit mer och mer betydelsefulla och centrala under det pågående arbetet.Ett flertal olika spår och ingångar till ämnet har fallit undan och sållats bort under arbetsprocessen. Det återstående, aktuella arbetet har vuxit och breddats och hittat nya riktningar.Mitt tillvägagångssätt i det praktiska har främst varit att teckna och filma i stop-motion-teknik. Jag har sökt efter motiv och företeelser där nuet blir så påtagligt som möjligt.Förutom olika filmexperiment har jag skriftligt formulerat tankar och reflektioner under det att arbetet pågått. Jag har också samlat på mig texter som inspirerat och breddat mitt arbete. Några utsnitt av dem finns med i denna skriftliga redovisning.Det blev min metod att använda mig av så olika arbetssätt och hitta så olikartade infallsvinklar på temat som möjligt.Jag började ringa in och från olika håll beskriva det svårfångade fenomenet NUET.Genom mitt konstnärliga undersökande har jag inom andra områden hittat paralleller till det jag utforskat. Jag såg släktskap och likheter både i innehåll och i tekniskt utförande.Det är min ambition att lyfta upp och visa några av dessa sammanhang i denna rapport, men framför allt kommer jag att beskriva och berätta om det filmprojekt som kom att stå i fokus.

No description available.

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation? Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation. Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum. Jag går igenom arbetsprocessens alla moment från idé till färdig film. I den andra delen av undersökningen provar jag, i mitt eget skapande av en animerad dockfilm, en ”oplanerande” arbetsmetod där jag har låtit modellskapandet och berättelsen byggas upp successivt i en dialog mellan mig själv, tingen, omständigheterna och rummet. Denna arbetsmetod har jag dokumenterat genom fotografi, som har utgjort det minnesmaterial som jag sedan har beskrivit och analyserat i uppsatsen. Mitt gestaltande arbete är därför en aktiv del av uppsatsen, för att jag använder mitt skapande arbete som en del i min undersökning. Det är själva skapandeprocessen av min gestaltning som jag beskriver i uppsatsen, inte den färdiga filmen. I min film Den missen hette Bissen ser man två karaktärer i deras hemmiljö. Den ena lägger pussel och den en andra sörjer en bortsprungen katt vars bild han tittar på. Tillsammans bygger de ett minnesaltare för katten. Filmen är uppbyggd i ett gränsland mellan lek, dockteater och animation. Det jag har sett genom att analysera elevernas arbete på UR, samt i mitt eget filmskapande är att om jag och eleverna bara har ett uppbyggt rum, karaktärer och ett summariskt skissat storyboard, så byggs berättelsen upp i dialog mellan dessa element. Berättelsen och dess detaljer uppstår under arbetets gång. / BI/Media

No description available.

Den huvudsakliga frågeställningen i C-uppsatsen lyder: ”Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sätt att skildra könen?” vilket besvaras med hjälp av underfrågorna: ”Hur ser karaktären ut visuellt? Hur skildras karaktären med hjälp av t.ex. musik? Vad gör karaktären? Vad har karaktären för roll i handlingen? Vad har karaktären för relation till de andra? Syftet med uppsatsen är att analysera karaktärer från båda könen. Framförallt vill jag lyfta fram kvinnan då Pixars filmer tenderar att fokusera på det manliga könet.   Som slutsats kommer jag fram till att det var svårare än jag hade anat att lyfta fram det kvinnliga könet pågrund av att det verkligen är en mångfald av avancerade manliga karaktärer medan kvinnan oftast sitter som biroll med mindre viktiga insatser. Trenden följer visserligen inte med i alla filmer men jag har funnit att det finns en sammanhängande tendens till detta som speciellt lyser igenom i mina analysobjekt. Männen följer ungefär samma mall men bakom liknande berättelsestrukturer medan kvinnan har lite mer varierade positioner. Efter analysen har jag fått en bredare förståelse för hur företaget Pixar jobbar och att de funnit ett koncept som fungerar som de inte vill släppa i första taget. Filmerna har också växt i mina ögon då jag inte var lika medveten innan av hur intressanta och välutvecklade manliga karaktärer deras filmer faktiskt innehåller. Den huvudsakliga frågan ”Vilka skillnader finns det eventuellt i Pixars sätt att skildra könen” har jag svarat på med hjälp av underfrågorna och mina analyser av karaktärerna. Vissa av underfrågorna fick dock mindre utrymme än andra som t.ex. hur karaktärerna skildras med musik eller deras visuella drag(i jämförelse med frågorna om handlingar, relationer och roll). I stort tycker jag att jag fått ett svar på min huvudfråga och att jag själv blivit fördjupad i Pixars genusvärld och att jag infört några nya teorier och tankar som inte skrivits tidigare.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar? Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter. De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter. Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis film The Matrix från 1999. The Matrix handlar om en man som upptäcker att den han värld han tror är verkligheten egentligen är en digitalt skapad "verklighet". I min film The Heterosexual matrix använder jag mig konsekvent av Judith Butlers resonemang kring den heteronormativa ordningen där förståelsen av kroppar och begär görs begripliga i utpekande av skillnader mellan könen. Huvudpersonen i min film upptäcker snart att den värld han tror är verkligheten bara är en skenvärld, en gång utvecklad av människan men som nu har tagit över och kontrollerar människan. / BI/Media

Detta examensarbete har skett i samarbete med Stadsmuseet i Skövde inför en utställning under sommaren och hösten 2013 om staden Skövdes skyddshelgon S:ta Elin. Arbetet innehåller en undersökning om hur en 3D-animerad karaktärs icke-verbala uppförande tillsammans med dess ikonografiska attribut kan fungera engagerande för publiken på ett sätt som stödjer syfte och mål med utställningen. För utställningen var målet att göra besökarna intresserade av vad som ligger bakom legenden. För utvärderingen skapades en prototyp i form av animerad 3D-karaktär som ingick i en kortfilm till utställningen om Elinlegenden. Karaktären Elin var i filmen "stum", i betydelsen att hon inte talade själv, därför var det viktigt att hennes karaktär ändå klarade att uttrycka personlighetsdrag. För examensarbetet valdes tre utvärderingsmetoder för att samla in data. Det användes en fokusgrupp för att utvärdera gestaltningen av S:ta Elin och två enkäter (en vid utställningen och en online).

<p>En stor del av spelkänslan ingår i hur saker beter sig och hur karaktärer rör sig. Animering är ett viktigt verktyg för att åstadkomma realistiska rörelser men räcker i många sammanhang inte för att leverera en fulländad känsla av realism. I fall interaktion med omvärlden är av stor vikt kan det vara nödvändigt tillämpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext område som har potential att öka interaktivitet i datorspel.</p><p>Detta arbete presenterar en teknik för att tillåta animation att påverkas av externa krafter såsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger på simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data från animation och fysikberäkningar presenterade häri.</p><p>Tekniken testades i en applikation där trasdockorna animeras samtidigt som de utsätts för externa krafter. Applikationen påvisade att teorin är korrekt och har all potential att leverera animerade trasdockor som en modulär lösning till ett existerande system. Applikationen visade även att tekniken har mycket arbete kvar att göras innan den kan ses som färdigutvecklad eftersom trasdockan inte i alla fall beter sig naturligt.</p><p>Om tekniken tillåts evolvera fram tillsammans med andra arbeten inom området kan man komma att se stora förbättringar vad gäller interaktivitet i datorspel.</p>