För att undersöka den generella kunskapsnivån hos 15-åringar i de länder som är medlemmar i OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) används så kallade PISA-tester där bland annat de matematiska förmågorna testas. 15-åringar förväntas med andra ord ha inhämtat de matematiska kunskaper som krävs för att lösa uppgifterna i ett PISAtest. Gymnasieelever förmodas i ännu högre grad ha utvecklat sina matematiska förmågor och kunskaper under sin skoltid. Speciellt de elever som har valt naturvetenskapligt eller tekniskt program bör vara väl hemmastadda i matematikens värld. I det här examensarbetet har 21 gymnasieelever genomfört ett test bestående av uppgifter hämtade från äldre PISA-tester. Lösningarna har sedan bedömts utifrån sex olika förmågor. Det visade sig att eleverna, som läser naturvetenskapligt och tekniskt program, hade uppenbara problem med att klara av uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Det framkom att eleverna framförallt hade problem med kommunikation och resonemang, förmågor som borde ha utvecklats i högre grad än vad resultatet visade. Dessutom var spridningen mellan eleverna relativt stor vilket kan tolkas som att alla elever som läser ovan nämnda program ej per automatik är duktiga i matematik. En jämförelse av resultatet av lösningarna och elevernas egen bedömning av sina kunskaper visade att synen på den egna förmågan inte alltid stämde överens med den egna prestationen. Slutsatsen av denna undersökning är att undervisningen skulle kunna förändras och förbättras så att eleverna utvecklar sina resonemangs- och kommunikationsförmågor på ett effektivare sätt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The digital game industry is evolving fast and games are increasing in scale, both regarding the size of the development teams, as well as the size of the digital worlds provided for the players. Much time and effort is put on creating these worlds, and there are multiple techniques in use with the purpose of the creation of visually appealing games. One of the issues that follows the design of these vast fictional landscapes, is the risk of the world looking repetitive, thus unappealing for the player that spends several hours in that world.   This thesis covers the approach in the creation of a 3D environment by using different techniques with the goal of avoiding visual repetition within a game environment created as a practice based fundament for testing, and comparing the different approaches that a 3D artist can take when constructing a game environment. In the thesis, examination is made of how the different techniques contribute to visual diversity, trying to draw a conclusion on what role they play within a modular 3D environment.  The 3D environment was used to conduct a comparative case study. The environment was displayed for the participants where their opinion on how the different visual elements helped to avoid visual repetition was analyzed. The results from the survey proved that the different techniques applied to the elements, was perceived according to the theory applied to the construction of the 3D scene.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet i den här uppsatsen är att undersöka könsfördelningen bland upphovspersoner av normkreativ, genusmedveten och/eller normkritisk barnlitteratur. Undersökningen fokuserar på barnlitteratur som anses vara normbrytande och analyserar om den agerar normaliserande eller problematiserande.                       Metoden jag använder är både kvantitativ och kvalitativ då jag undersökt antalet upphovspersoner i olika urval men också försökt utröna innehåll i några exempel från barnlitteraturen och tidigare forskning. Intervjuer har också genomförts på bokförlag inom uppsatsens ram.                       Resultatet påvisar att det förekommer en skev könsfördelning bland upphovspersoner till barnlitteratur inom ramen för uppsatsen. Det går att se kopplingar mellan upphovspersoners kön och deras utgivna verk, och det sambandet har betydelse för såväl bokens handling som protagonist. Analyserad litteratur påvisar mönster i hur normer problematiseras eller normaliseras. Att det i sin tur inverkar på läsaren och lyssnaren framställs i uppsatsen. Även genus och barns formande av identitet utifrån vad de möts av i litteraturen diskuteras. Inkluderande och normkreativ barnlitteratur ökar på den svenska barnboksmarknaden. Uppsatsen ger en inblick i hur den typen av barnlitteratur förhåller sig till regeringens uppställda mål mot jämställdhet.