Ledarskap och välmående är ämnen som ofta diskuteras i dagens samhälle. En ledare har en viktig roll i en organisation, inte minst för dem anställda. Fastighetsbranschen är en klass för sig när det gäller ledarskap och jämställdhet. Det är den första branschen i Sverige som lyckats krossa “glastaket” genom att ha en jämn fördelning mellan manliga respektive kvinnliga ledare. Det finns i hög utsträckning mycket som tyder på att en ledares egenskaper och ledarskap påverkar den anställdes välmående på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för hur kvinnliga respektive manliga karaktärsdrag påverkar den anställdas välmående genom att studera upplevda ledarskapsegenskaper i en jämnställd bransch Tidigare studier har fokuserat på den anställdes välmående kopplat till ledarskap. Däremot förekommer det begränsat antal studier avseende fastighetsbranschen samt utifrån ett jämställdhetsperspektiv, därmed avser studien kunna bidra till en ökad förståelse inom området. Studien är av kvalitativ art där empiri samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer från anställda inom fastighetsbranschen. De anställda har själva besvarat frågor gällande deras personliga välmående kopplat till det upplevda ledarskapet som de anser att sin närmaste ledare utövar. För att genomföra studiens analys som är kopplat till studiens syfte, grundar sig studien i ett teoretiskt ramverk bestående av fyra delar; ledarskap på arbetsplatsen, manligt och kvinnligt ledarskap, målvägsteorin samt välmående på arbetsplatsen.  Vanligt förekommande faktorer som respondenterna ansåg påverka deras välmående är ledarskap, motivation, arbetsbelastning samt stämningen på arbetsplatsen. Studiens resultat har identifierat att ledarens egenskaper inte är könsspecifika. Däremot iakttas en koppling mellan vilket kön respektive anställd har och vilka egenskaper som de anser mest värdefulla hos sin närmaste ledare.

Syftet med studien var att skapa insikt och förståelse kring hur chefer arbetar hälsofrämjandeför att öka medarbetarnas välmående då ohälsa på arbetsplatsen har negativa konsekvenserför både organisationer och samhället (ISM, 2022a). Metoden som användes var en kvalitativstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Åtta intervjuergenomfördes där kriteriet för deltagande var en chefsposition. Det transkriberade materialetbearbetades med hjälp av en tematisk analys där en kombination av en induktiv samt deduktivansats skapade tre huvudkategorier: beskrivning av hälsofrämjande arbete, hälsofrämjandestrategier samt chefers förutsättningar. Slutsatsen var att chefer är nyckelpersoner iorganisationernas hälsofrämjande arbete där cheferna visade sig stå bakom vad och hurmycket hälsofrämjande arbete som genomfördes utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet,där många chefer implementerade egna strategier för att främja medarbetarnas hälsa. Dechefer som använde tillgängliga resurser visade på ett högre eget välmående med bättreförutsättningar att driva organisationens hälsofrämjande arbete än de chefer som inteutnyttjade tillgängliga resurser. Denna studie visar även på att chefers kunskap om hälsa ochvälmående, eget intresse samt engagemang är faktorer som har en positiv påverkan påimplementering och hållbarheten av hälsofrämjande initiativ.