Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig. Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska. Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet. Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.

<p>Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska.</p><p>Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet.</p><p>Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.</p>

Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges. Vi vill med denna studie undersöka om ansvarsredovisning används i Borås Stad, på vilket sätt, och hur detta i sådana fall påverkar organisationen. Ger ansvarsredovisning möjligheter eller begränsningar?Den teoretiska delen av vår undersökning innehåller tidigare forskning kring begreppen ansvarsredovisning, budgetering och ekonomistyrning. Ansvarsredovisning är ett styrverktyg som används för att fördela ekonomiskt ansvar. Genom att tilldela organisationens olika enheter ekonomiskt ansvar, såsom intäkts-, kostnads-, resultat- och investeringsansvar, förenklas styrningen av stora verksamheter. Budgetering inom offentlig verksamhet är en central del av fördelning av resurser. Det är budgeten, kommunbidraget, som ses som intäkt.Studiens empiriska undersökning utgår från Borås Stad, där det examineras huruvida ansvarsredovisning existerar och hur det upplevs, hur olika delar av organisationen ser på budget och budgetprocessen, och hur ekonomiskt ansvar upplevs på olika nivåer. För att verifiera dessa intervjuer ytterligare genom att öka reliabiliteten används därför verktyget dokumentanalys. Budget, årsredovisning och styrdokument ligger till grund för denna analys.Genom analys och diskussion visar studien att Borås Stad fördelar ekonomiskt ansvar med hjälp av budget genom att fördela resurser och verksamhetsmål. I kommunen används ansvarsredovisning till viss del i enlighet med vad forskningen säger. Det uppstår både möjligheter och begränsningar genom Borås Stads tillämpning av ansvarsredovisning. Möjligheter i form av handlingsfrihet och begränsningar i form av att de finansiella målen är högre prioriterade än verksamhetsmålen. / Program: Civilekonomprogrammet

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag. Två företag har redan integrerat sin hållbarhetsredovisning medan de andra två företagen har separata rapporter.Det övergripande syftet är att se hur och varför de utvalda företagen använder hållbarhetsredovisning och kvalitén på de uppgifter och åtgärder som vidtagits mot hållbarhet. För att analysera detta har vi använt följande frågor (1) Varför hållbarhetsredovisar företag? (2) Hur presenteras hållbarhetsinformation i företagens rapporter? (3) Hur behandlas företagens hållbarhetsmål?Den teoretiska delen av studien tolkar variationer i definitionen av företagens sociala ansvar. Därför har flera vetenskapliga artiklar om CSR studerats. Vi kom fram till att CSR som helhet bör ses som ett etiskt begrepp. CSR bör ses mot bakgrund av handling samt kommunikation av handling i form av tillförlitliga rapporter. Etiken bör inte vara bunden av kontext men handling och kommunikation av handling är. Vi har sedan studerat företagens väsentligaste händelser, påståenden, mål och annan information i rapporterna. Vi har sedan analyserat de insamlade uppgifterna och kom fram till att (1) Företagen ser lönsamheten i samband med hållbarhetsarbetet. Företagen med integrerade rapporter ser även hållbarhet som en del av lönsamheten. Vilket betyder att lönsamhet inte uppnås om inte hållbarhetsmål uppnås. (2) Företagen som använder integrerad rapportering har bättre koppling mellan sina mål och information kring målen. (3) Företagens mest fokuserade mål i hållbarhets-redovisningen visade sig vara utdelning, vilket kan anses problematiskt när det är ett kortsiktigt mål och hållbarhet bör ses över tid, på lång sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB. Det här genom att undersöka hur ansvar ser ut i en enhet och hur utvärderingen av en enhetschef utförs.Metod och teori: En fallstudie har genomförts för att besvara syftet. Empirisk data samlades in genom intervjuer med ekonomichefen och en platschef på Byggföretaget AB. Den insamlade data sammanställdes för att jämföras med relevant teori. Teoriavsnittet består av två delar. Första delen beskriver ansvar för att definiera ansvarsredovisning ur ett socialt perspektiv. Andra delen redogör för de grundläggande tekniska begreppen ansvarsenheter, rapportering, decentralisering, organisationsstruktur och internpriser.Resultat: Analys och diskussion leder fram till att Byggföretaget AB tillämpar en divisionaliserad organisationsstruktur vilket har gemensamma egenskaper med ansvarsredovisning. Resultatet tydliggör att specifika egenskaper som kontroll, uppföljning, ansvarsfördelning och rapportering finns i ansvarsredovisning och Byggföretaget AB / Program: Civilekonomprogrammet