Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det är en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestämd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillämpades på resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svårigheter i sin barndom och skola på grund av sin ADHD och deras självkänsla har påverkats negativt. De välkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till några av deras problem samt en bättre självkänsla och förståelse av sig själva. Resultaten visade att växa upp med odiagnostiserad ADHD kan påverka självkänslan och leda till psykiska problem, och att utan en diagnos är det svårt att få adekvat hjälp, stöd och förståelse från omgivningen. Vidare visade studien att kvinnornas självkänsla blev bättre efter diagnosen. / The purpose of this study was to investigate how a ADHD diagnosis late in life can be experienced. It is a qualitative study performed by interviewing four women, with a prearranged interview guide. I applied Antonovskys sense of coherence theory and Lazarus coping strategies to the answers received. The interviews indicated that all of the women have had difficulties in their childhood and school because of their ADHD, and their self-esteem has been negatively affected. Indeed, they all welcomed the diagnosis, giving them explanations for some of their problems and a better self-esteem and understanding of themselves.  The results showed that growing up with ADHD but without a proper diagnosis, can affect self-esteem and also cause mental difficulties, and without a diagnosis it appears difficult to get adequate help, support and understanding from the surroundings. Further, it also made clear that the womens self-esteem increased after the diagnosis.

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser) har svårt för att finna motivation till skolan. Samtidigt är motivationen för skolan en viktig faktor för skolframgång. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om motivationens betydelse för lärande och välbefinnande hos elever i grundsärskolan och KSU1 samt hur vuxna runt dessa elever stöttar elevernas motivation och samverkar med andra yrkesgrupper och vårdnadshavare. Studien sökte svar på; Hur uppfattar vuxna runt elever i grundsärskolan och KSU motivationens betydelse för lärande och välbefinnande? Hur möjliggör olika yrkesroller i skolan och vårdnadshavare arbetet för att göra undervisningen och vardagen begriplig, hanterbar och motiverande nu och i framtiden? Hur ser olika yrkesroller och vårdnadshavare på möjligheten till samverkan kring eleverna för att stärka deras motivation nu och i framtiden? Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM) var tidigt i arbetet med studien en inspirationskälla som fungerade som ett ramverk. För att samla in data i studien användes kvalitativa intervjuer med vuxna (vårdnadshavare, lärare, assistenter, speciallärare och rektorer) som fanns runt elever i grundsärskolan och KSU. Studiens resultat visar på att elevers motivation till skolan är viktig för känslan av att lyckas och att vuxnas relationer till elever är en viktig faktor för att skapa lärandesituationer där elever ska känna motivation och välmående. Av studien framgår att betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan hemmet och skolan och mellan yrkesgrupper kring att främja motivationen hos eleverna är stor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur brukare påverkas av att det finns hundar i form av djurassisterade insatser i den kommunala, dagliga LSSverksamheten i Dalarnas län. Det är en kvalitativ studie som inleddes genom en kvantitativ kartläggning rörande förekomsten av hundar eller andra djur i alla kommunala LSS-verksamheter i Dalarna. Den begränsas till personalens perspektiv på effekten av hundassisterade insatser gällande målgruppen och resultaten baseras på halvstrukturerade intervjuer med personal från samtliga kommunala dagverksamheter i Dalarna, där brukare erbjuds hundassisterade insatser. Resultaten har analyserats med hjälp av tidigare forskning, KASAM och social responsivitet. De visar hur och att den hundassisterade insatsen främjar psykiskt och fysiskt välbefinnande samt motiverar verksamhetens brukare till att utveckla fysiska, psykiska och sociala färdigheter. Jag fann belägg för att människor mår bra av att umgås med hundar och att brukare drar fördel av hundassisterade insatser – på många olika sätt. / The aim of the present study was to investigate how users are influenced by animal-assisted interventions with dogs in municipal day-care centres (developing centres or working places for persons with autism and/or intellectual disabilities) in Dalarna County. This is a qualitative study, initiated through a quantitative mapping concerning the presence of dogs or other animals in all municipal LSS day-care centres in Dalarna. Its limited to the staff perspective on the impact of dog-assisted interventions on the target group, and results are based on semistructured interviews with staff from all municipal day-care centres in Dalarna, where users are offered dog-assisted interventions. The results where analysed through previous research, KASAM and social responsiveness. They show that the dog-assisted interventions promote mental/physical wellbeing and motivate the users of the day-care centres to develop physical, mental and social skills. I found evidence that users benefit from animal-assisted interventions with dogs – in many ways.