<p>Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna i en systemutvecklingsprocess. Användarnas medverkan ska bidra till bättre system både i teknisk synpunkt och i användarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat på olika resultat om huruvida användarmedverkan bidrar till systemframgång eller inte.</p><p>Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda på varför en del studier visar på att användarmedverkan ökar systemframgångarna medan andra inte visar på detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där olika empiriska undersökningar har jämförts.</p>

<p>Att involvera användare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker.</p><p>För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare. Resultatet visar att tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet inte används i så stor utsträckning. Den främsta orsaken till att tekniker inte används är att det inte anses finnas något direkt behov av det. Egna tekniker och tillvägagångssätt utvecklas inte i någon större grad.</p>

<p>Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.</p><p>Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.</p>

<p>När ett standardsystem köps in i en verksamhet är det viktigt att göra anpassningar i både standardsystemet och verksamheten för att kunna uppnå bästa möjliga resultat. Det är av stor vikt att inkludera användare vid införande av standardsystem, för om systemet inte fyller den funktion användarna önskar kan det leda till att användarna inte känner tillfredställelse med systemet.</p><p>Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som kan påverka användarmedverkan vid införande av standardsystem. För att kunna besvara problempreciseringen har intervjuer med både användare och systemutvecklare utförts för att fastställa vilka olika åsikter som finns kring faktorer. Resultatet visar att systemutvecklare och användare värderar en del faktorer lika högt, men att det också förekommer en hel del avvikelser. Respondenterna bedömer bland annat faktorer som motivation, inflytande och feedback som betydelsefulla för att erhålla ett bra samarbete. Däremot värderar respondenterna exempelvis faktorn verksamhetskunskap olika, användarrepresentanterna anser att den är mer väsentlig än vad systemutvecklarna gör.</p>

Denna kandidatuppsats behandlar synen på användarmedverkan vid kravinsamling hos projektledare i svenska IT-företag. IT-system kan bidra med mycket positivt i en verksamhet - om det görs på rätt sätt efter användarens krav. För att få in användarnas krav behövs användarnas medverkan: användarmedverkan. Det råder dock en oklarhet i om användarmedverkan vid kravinsamling bidrar med positiv inverkan på IT-projekt eller inte. Denna kandidatuppsats syfte är att försöka reda ut denna oklarhet genom vår metod som innebär att intervjua projektledare på svenska IT-företag vars standardsystem konfigureras efter användarens krav. Utifrån dessa intervjuer försöker vi få fram de positiva såväl som negativa sidor med användarmedverkan vid kravinsamling enligt de intervjuade projektledarna. Vidare vill vi också reda ut vilken roll användarna egentligen har vid kravinsamlingen samt huruvida påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling kan förutses - redan innan ett projekt har börjat. Med detta menas huruvida projektledarna redan innan projektet påbörjats, vet om användarmedverkan vid kravinsamling kommer ha positiv utgång på projektet eller inte. Kandidatuppsatsen lyfter fram hur dagens projektledare ser på användarmedverkan vid kravinsamling och dess positiva och negativa effekter. Projektledarna får också ta ställning till möjligheter och problem som presenterats i teori. Kandidatuppsatsen bygger på nämnda teori som främst består av vetenskapliga artiklar med inslag av litteratur. Jämförelser mellan nämnda teori och de intervjuade projektledarna visar på en överlag samstämmande syn på användarmedverkan vid kravinsamling i både teori och intervjuer. Respondenterna sinsemellan och teorin tycks vara väl överens om framförallt vilka positiva effekter som finns med användarmedverkan vid kravinsamling. Exempelvis är samtliga överens om att användarmedverkan i kravinsamlingsprocessen leder till bättre och mer precisa krav. Respondenterna skiljer sig samtidigt från teorin på vissa områden, exempelvis när det kommer till synen på extra resurser för att ha användarmedverkan. Det visar sig också att respondenterna menar att det går att förutse påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling under förutsättningen att det finns kompetenta och villiga användare. / Our Bachelor Thesis in Informatic discusses the view on user-participation seen through the perspective of project managers at Swedish IT-companies. IT-systems can offer a lot of positive things in a workplace - if it is done properly after the user’s requirement. To gather user’s requirements, one needs the users to participate: user-participation. However, there is some obscurity whether user-participation in requirement gathering has a positive influence on IT-projects or not. This Bachelor Thesis in Informatic aim is to bring clearness into this problem by using our method, which contains interviewing project managers at Swedish IT-companies that have standard systems that they configure based on user requirements. Based on these interviews, we try to bring out the positive and negative aspects of user-participation in requirement gathering according to the interviewees. We also aim to find out what roles the users have during requirement gathering. We also want to know whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering on beforehand. By this we refer to whether the project managers know the outcome of user-participation in requirement gathering, even before the project has started. Our Bachelor Thesis in Informatic brings out how project managers view user-participation in requirement gathering and the positive and negative effects of it. The project managers also get to take a stand to the possibilities and problems that are presented in theory. The Bachelor Thesis in Informatic is built upon this theory that contains mainly of scientific papers, with some elements of literature. A comparison between the presented theory and the interviewed project managers shows an agreed view on user-participation in requirement gathering, both in theory and in interviews. The interviewees and presented theory share the same view especially about the positive aspects with user-participation in requirement gathering. For example, they all agree on that better and more precise requirements is a positive aspect of user-participation in requirement gathering. However, the interviewees and presented theory have some differences in their point of view. One example is the view on the need of additional resource costs to have user-involvement. Regarding whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering, the interviewees argue that it is possible, if one has qualified users. / User-participation User Requirement Requirement-gathering

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna i en systemutvecklingsprocess. Användarnas medverkan ska bidra till bättre system både i teknisk synpunkt och i användarsynpunkt. Men empiriska resultat har dock visat på olika resultat om huruvida användarmedverkan bidrar till systemframgång eller inte. Detta arbete syftar till att undersöka ett antal empiriska studier och ta reda på varför en del studier visar på att användarmedverkan ökar systemframgångarna medan andra inte visar på detta. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där olika empiriska undersökningar har jämförts.

Att involvera användare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker. För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare. Resultatet visar att tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet inte används i så stor utsträckning. Den främsta orsaken till att tekniker inte används är att det inte anses finnas något direkt behov av det. Egna tekniker och tillvägagångssätt utvecklas inte i någon större grad.

Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra. Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.

Ordet användarmedverkan används ofta inom systemutvecklingsområdet, men vad som egentligen menas med användarmedverkan är enligt min uppfattning otydligt. Många metoder specificerar att användarna skall involveras på olika sätt men det slutliga engagemanget sker ändå utifrån vad organisationen och det aktuella projektet avser att lösa. Denna rapport skall belysa två systemutvecklingsmetoder från olika länder och hur de ställer sig till användarmedverkan. Rapporten genomförs i huvudsak som en litteraturstudie.

När en webbhandelsapplikation ska utvecklas påverkas produktleverantörens kunder, eftersom de måste förändra sina beställningsrutiner. Anställda hos kunden kommer därmed att bli systemanvändare. Syftet med den här rapporten är att undersöka om detta förhållande påverkar systemutvecklingsprocessen. Först genomfördes en litteraturstudie, därefter intervjuades fem personer, vilka samtliga arbetar med att utveckla webbapplikationer åt produktleverantörer. För att ett datasystem ska erhålla hög acceptans krävs användarmedverkan och eftersom anställda hos kunden blir systemanvändare vid webbhandel, är det viktigt att de får delta i utvecklingsprocessen. När anställda hos kunden ska ingå i utvecklingsprocessen kommer tidsåtgången att öka, vilket medför att kostnaderna för webbhandelsapplikationen ökar. Tidsåtgången ökar, eftersom det kan vara svårt att identifiera potentiella kunder, samt att fler användare involveras, vilket leder till att fler synpunkter ska behandlas och därmed tar det längre tid än traditionell systemutveckling. Produktleverantören avgör vilka kunder som får delta i systemutvecklingsprocessen. Vanligtvis samlas synpunkter in från anställda hos kund, genom intervjuer, deltagande i konceptmodelleringar eller prototyputvärderingar.