The internet-of-things is the relatively new and rapidly growing concept of connecting everyday devices to the internet. Every day more and more devices are added to the internet-of-things and it is not showing any signs of slowing down. In addition, advancements in new technologies such as blockchains, artificial intelligence, virtual reality and machine learning are made practically every day. However, there are still much to learn about these technologies. This thesis explores the possibilities of blockchain technology by applying it to an internet-of-things network based on user participation. More specifically, it is applied to a use case derived from Luleå Kommun’s wishes to easier keep track of how full the city’s trash cans are. The goal of the thesis is to learn more about how blockchains can help an internet-of-things network as well as what issues can arise. The method takes an exploratory approach to the problem by partaking in a workshop with Luleå Kommun and by performing a literature study. It also takes a qualitative approach by creating a proof-of-concept solution to experience the technology firsthand. The final proof-of-concept as well as issues that arose during the project are analysed with the help of information gathered and experience gained throughout the project. It is concluded that blockchain technology can help communication in an internet-of-things network based on user participation. However, there is still a lot more to learn and uncover in future research. / Internet-of-things är ett relativt nytt men snabbt växande koncept som handlar om att koppla upp vardagliga saker till internet. Varje dag kopplas mer och mer enheter upp och det visar inga tecken på att sakta ner. Det görs även framsteg inom andra nya teknologier som blockkedjor, artificiell intelligens, virtuell verklighet och maskininlärning i stort sett varje dag. Dock finns det fortfarande mycket att lära sig om dessa teknologier. Denna rapport utforskar blockkedjeteknologins möjligheter genom att applicera det på ett internet-of-things-nätverk baserat på användarmedverkan. Mer specifikt, det är applicerat på ett användningsfall grundat i Luleå Kommuns önskan att lättare hålla koll på hur fulla deras soptunnor i och runtom staden är. Målet med denna rapport är att lära sig mer om hur blockkedjor kan stödja ett internet-of-things-nätverk och utforska vilka problem som kan uppstå. Metoden tar en explorativ ansats till problemet genom att delta i en workshop tillsammans med Luleå Kommun och genomföra en litteraturstudie. Dessutom tas en kvalitativ ansats genom att skapa en prototyplösning för att få förstahandserfarenhet av teknologin. Den slutliga prototypen och problemen som uppstod under projektets gång är analyserade med hjälp av information och erfarenhet som samlats genom hela projektet. Sammanfattningsvis kan blockkedjeteknologi hjälpa till kommunikationen i ett internet-of-things-nätverk baserat på användarmedverkan. Dock finns det fortfarande mycket att lära sig om denna teknologi i framtida forskning.

Att byta affärssystem är en komplex process då man som företag måste ta hänsyn till många omkringliggande faktorer. Denna process blir inte enklare när det rör sig om större företag med många personer inblandade. Enheterna Saab Aerostructures/Aerosystems som ingår i Saab AB har bytt ut 59 egenutvecklade system till ett affärssystem. Detta projekt är ett av det största i Europa i sitt slag och pågick under en tre års period där cirka 5000 personer har berörts. Det här projektet är något som vi funnit intressant med tanke på antalet system som bytts ut mot ett affärssystem men även vårt intresse för detta. Studien syfte är att ge verksamheten en utvärdering om hur kommunikation, information, utbildning bedrivits, samt hur nyckelanvändare och slutanvändares delaktighet har varit. Drygt 19 intervjuer samt tryckt empiriskt material ligger till grund för besvarandet av studiens problemformuleringar. Dessa ska i sin tur besvara vår huvudfråga som är, hur genomfördes övergången från egenutvecklade system till affärssystem och hur såg aktörerna på genomförandet? Vår studie visar att införandet av affärssystemet har i sin helhet gått bra men det har gett vissa effekter i verksamheten. Vi har upptäckt att det ligger ett antal faktorer till grund för dessa effekter. Dessa faktorer är kommunikationsbrist mellan projektet och vissa chefer tillika informationsspridningen till dessa. Andra faktorer är att arbetssätten inte var klara när utbildningen gavs till slutanvändarna och att datorerfarenheten underskattats hos dessa. Vi ser även att det har brustit i delaktigheten men samtidigt förstår vi svårigheten med att få med så många berörda som det handlade om.

<p>Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär. Det är minst lika viktigt att beakta de värden som kan gå förlorade, t ex arbetstillfredsställelse och personlig kontakt, eftersom dessa är ofta kritiska för en människas acceptans av sin arbetssituation.</p><p>Det här arbetet tar upp viktiga frågor i samband med användarnas acceptans av Intelligenta Agenter. Jag undersöker bl a vilka yttre egenskaper hos agenter skulle kunna bidra till att underlätta acceptans av detta verktyg. En annan fråga som är central i mitt arbete går ut på att undersöka hur acceptans kan uppnås vid införandet av Intelligenta Agenter. I detta arbete fästs även vikt vid agenternas påverkan på kommunikation människor emellan</p><p>Den metod som används för att undersöka valt ämne är kombination av en litteraturstudie och intervjuer.</p><p>Undersökning visar bl a att användarna vill ha kontroll över agenten. Därmed bör de ges möjlighet att anpassa agent efter sina smak och tycke och på det viset känna att de har kontrollen över agentapplikationen. Resultat tyder också på att människor befarar minskning av den sociala kontakten, om agenttekniken får sin stora genombrott. Detta skulle i sin tur ha negativ inverkan på användarnas acceptans av agenter. Vidare tyder resultatet på att det skulle vara nödvändigt att engagera alla berörda i processen kring införande av Intelligenta Agenter, för att uppnå deras acceptans.</p>

<p>Litteratur inom systemutvecklingsområdet förespråkar att slutanvändare bör deltaga i systemutvecklingsprocessen och att det är betydelsefullt för att uppnå ett effektivt och användbart system. Detta arbete undersöker därför systemutvecklares syn av delaktighetens betydelse i systemutvecklingsprocessen, för att systemutvecklare ska kunna skapa ett system som tillgodoser slutanvändarnas krav och önskemål.</p><p>Denna rapport behandlar slutanvändarnas verkliga deltagande i systemutvecklingsprojekt i dagens informationssamhälle. Undersökningen som genomförs i denna rapport syftar till att klargöra i vilka moment av systemutvecklingsprocessen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Arbetet syftar även till att hitta var i systemutvecklingsprocessen som användarna får möjlighet att deltaga effektivt, samt att få reda på vad systemutvecklarna anser om att låta användarna vara delaktiga i utvecklingsarbetet.</p><p>För att komma fram till ett resultat har ett antal intervjuer genomförts med verksamma systemutvecklare. Resultatet visar enhälligt att det är i analysfasen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Anledningen till att systemutvecklarna tycker det är av störst betydelse att låta användare deltaga i detta moment är för att kunna styra projektets resultat i rätt riktning från början. Systemutvecklarna menar att det är utifrån de uppgifter som framkommer i analysfasen som hela projektet skall grunda sig på i det fortsatta arbetet. Det är användarna som kan verksamhetens vardagliga informationshantering och som därmed vet vad som behövs i det kommande systemet.</p>

<p>De problem som följer den traditionella systemutvecklingen är att det är många informationssystem som inte blir implementerade eller använda på grund av att användarna inte accepterat det nya informationssystemet, likaså är ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta är att användarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte får all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förväntningarna.</p><p>I detta examensarbete undersöks om tillvägagångssättet participatory design (PD), som innebär att användaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, går att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, där utvecklingen sker med användarna som stöd till systemutvecklarna.</p><p>Integrationen har gjorts genom att dels byta ut tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs tekniker med PD-tekniker. Detta resultat har används tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-tekniker kan användas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det är möjligt att integrera PD-tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen.</p>

<p>Requirements Engineering processen, RE-processen, är den tidiga fasen i ett systemutvecklingsprojekt, där RE-processens syfte är att identifiera, verifiera, validera samt dokumentera en mängd krav som ett nytt eller utvidgat system skall konstrueras efter. RE-processen skall mynna ut i en kravspecifikation där de dokumenterade kraven finns samlade.</p><p>Detta examensarbete behandlar ämnet systemutveckling och fokuserar på konsultföretags metodanvändande under RE-processen. Att fokus ligger på RE-processen beror på att denna fas är den mest kritiska delen i ett systemutvecklingsprojekt.</p><p>För att få svar på vilka metoder som konsultföretag använder under RE-processen har en intervjundersökning gjorts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att konsultföretag använder olika metoder under RE-processen. Sättet att använda dem fungerar på ungefär samma sätt med ett aktivt deltagande från kundernas sida. Systemutvecklingsmetoderna är också uppbyggda på liknande sätt med samma synsätt att arbeta efter.</p>

<p>Det här arbetet preciserar ett problem utifrån ett problemområde som faller inom ramen för användarcentrerad design. Den preciserade problemformuleringen är: I vilken utsträckning kan ett gränssnitt göras användbart genom prototyping, aktiv användarmedverkan och iterativ utveckling genom användningen av en modifierad version av ISO 13407 standarden som ett utvecklingsramverk? Den här frågeställningen har tillämpats och avgränsats till ett pekskärmsgränssnitt vid namn Navigator som är utvecklat av Asko. Resultaten visar att de gränssnittsprototyper som har skapats är användbara. Vidare visar resultaten även att det inte är tillräckligt att enbart använda tre nyckelprinciper för användarcentrerad design i syfte att uppnå användbarhet.</p>

<p>Examensarbetets frågeställning berör användarnas medverkan i Requirements Engineering (RE). Under RE-fasen skall samtliga krav på det kommande systemet tas fram från intressenterna. En viktig intressentgrupp i kravutvinningsarbetet är de kommande användarna av systemet. Resultatet av RE-fasen är en viktig faktor som påverkar hela den fortsatta utvecklingsprocessen samt hur lyckat det slutliga systemet blir.</p><p>Detta examensarbete innebär en undersökning av vad användarrepresentanterna anser om use case-modelleringen i RE-processen. Undersökningen har påvisat att användarrepresentanterna är positiva till use case-modellering som arbetsmetod för att kartlägga kraven. För att besvara examensarbetets frågeställning har intervjuer med användarrepresentanter genomförts och de har givet vid handen att use case till viss del underlättar kommunikationen, men att det finns ett antal faktorer som försvårar och minskar användarens möjlighet att medverka i arbetet med use case-modelleringen.</p><p>Undersökningen utförs genom en fallstudie inom Volvo Information Technology och de medverkande respondenterna kommer från tre olika projekt av varierande storlek.</p>

<p>Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.</p>

<p>Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser. Resultatet av undersökningen bygger på att användare får delta i en större omfattning i experimentell systemutveckling än i det traditionella tillvägagångssättet. Företag har inte alltid verklighetstrogna inseenden på vad de olika begreppen som de använder, innebär. Respondenterna inom de två grupperna, de som använt traditionell respektive experimentell systemutveckling har inte haft samma uppfattningar om ansatserna. De upplever att experimentell systemutveckling i jämförelse med traditionell systemutveckling är en mer ostrukturerad, informell och användarorienterad ansats.</p>