De problem som följer den traditionella systemutvecklingen är att det är många informationssystem som inte blir implementerade eller använda på grund av att användarna inte accepterat det nya informationssystemet, likaså är ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta är att användarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte får all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förväntningarna. I detta examensarbete undersöks om tillvägagångssättet participatory design (PD), som innebär att användaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, går att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, där utvecklingen sker med användarna som stöd till systemutvecklarna. Integrationen har gjorts genom att dels byta ut tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs tekniker med PD-tekniker. Detta resultat har används tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-tekniker kan användas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det är möjligt att integrera PD-tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen.

God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning. I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI). Resultatet visar att dessa rön har svårt att få genomslag i praktisk tillämpning även om de är kända.

Det här arbetet preciserar ett problem utifrån ett problemområde som faller inom ramen för användarcentrerad design. Den preciserade problemformuleringen är: I vilken utsträckning kan ett gränssnitt göras användbart genom prototyping, aktiv användarmedverkan och iterativ utveckling genom användningen av en modifierad version av ISO 13407 standarden som ett utvecklingsramverk? Den här frågeställningen har tillämpats och avgränsats till ett pekskärmsgränssnitt vid namn Navigator som är utvecklat av Asko. Resultaten visar att de gränssnittsprototyper som har skapats är användbara. Vidare visar resultaten även att det inte är tillräckligt att enbart använda tre nyckelprinciper för användarcentrerad design i syfte att uppnå användbarhet.

I en militär domän arbetar underrättelseledarna med olika radaruppgifter. De är domänexperter, det vill säga de har en stor kunskap inom sitt yrkesområde. Inom området finns även andra personer som har andra roller och arbetsuppgifter. Idag arbetar alla vid samma generella gränssnitt oavsett roll. Avsikten med detta arbete är att undersöka huruvida ett rollbaserat gränssnitt är att föredra vid arbete i domänspecifika och tidskritiska miljöer. Ett rollbaserat gränssnitt är anpassat till den aktuella rollens arbetsuppgifter. Undersökningen består av två faser; domänanalys och utvärdering av en prototyp. I båda faserna står användarna i centrum. Slutsatserna är att användarna har en positiv inställning till rollbaserade gränssnitt. Däremot anser användarna att situationsanpassade gränssnitt inte är användbara i domänen. Vad gäller personliga inställningar bör ytterligare undersökningar göras. Användarmedverkan har visat sig vara en lämplig metod vid utveckling av domänspecifika gränssnitt. Förutom att använda denna metod bör designern även ha domänkunskap. Några domänspecifika aspekter har inte kunnat identifierats eftersom användarna inom domänen skiljer sig åt på ett markant sätt.

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter. Denna studie har resulterat i en artefakt av typen instansiering i form aven applikation som utvecklats med hjälp av ett användarcentrerat och agilt arbetssätt. Syftet medstudien är att undersöka och testa hur teorier inom idrottspsykologi kan användas inom ettsystemutvecklingsprojekt med ändamål att få artefakten och utvecklingsprocessen att främjasammanhållning hos verksamheten. Datainsamlingsmetoder som använts i studien är intervjueroch enkäter. Intervjuerna har använts för att insamla bakgrundsinfo från verksamheten ochönskemål kring appen och enkäterna för feedback på appen samt för att utvärderasystemutvecklingens och appens påverkan på sammanhållningen.Resultaten från datainsamlingen är i många fall spretande med allt från positiva omdömen sommenar att sammanhållningen förbättrats, till negativa som menar att ingen inverkan skett. Vid ensammanvägning kan man dock se att majoriteten menar att detta forskningsprojekt inte lyckatsmed att förbättra sammanhållningen. En viss andel anställda vid Edsbyverken tror dock attsammanhållningen kan öka på längre sikt. Slutsatsen kring idrottspsykologi är att den vid enkoppling till systemutveckling har ett begränsat användningsområde och att många av de teoriersom förekommer om sammanhållning inte är användbara eller passande vidsystemutvecklingsarbete. / This thesis has been implemented by two students at Högskolan Dalarna in cooperation withIstone Concrevi, who is a IT-consultant company in Borlänge. Edsbyverken, a client of Istoneand a furniture manufacturer based in Edsbyn, needs to increase their supply reliability. Thecompany also feels that there is a lack of cohesion between the administrative and themanufacturing parts of the business. Edsbynverken hope that greater cohesion will becontributing to a better supply reliability. Cohesion is a term that is commonly used in sports andteams and is often associated with success in the sport.The research strategy used in this study is design and creation that focuses on creating new ITproducts, artifacts. This study has resulted in an artifact of the type instantiation, which is anapplication developed using a user-centric and agile working. The purpose of the study is toexamine and test if theories from sport psychology can be used within a systems developmentproject with the purpose to get the artifact and the development process to promote the cohesionwithin the business.Data collection methods used in the study are interviews and questionnaires. The interviewswere used to collect background information from the business and wishes about the application.Surveys were used for feedback on the application, as well as to evaluate the systemsdevelopment and the applications impact on the cohesion within the business.The results from the data collection are often sprawling, ranging from very positive signs tonegative. From indications of that the cohesion has improved to statements that it hasn’t. Inappraisal, however, one can see a tendency that this research failed to improve cohesion. Thougha certain percentage of employees at Edsbyverken believe that cohesion may increase in the longterm. The conclusion about sports psychology is that it, when connected to systemsdevelopment, has a limited use and that many of the theories that exist on cohesion within sportspsychology not are useful or appropriate in systems development work.

Användbarhet är något som blir allt mer viktigt inom den tekniska världen i samma takt som teknik blir större i människans vardag. För att få in användbarhet inom system så behöver användarna vara delaktiga och därmed få uttrycka sina åsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för användarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gå fort och utvecklas i olika intervaller så flexibelt som möjligt. Ett sådant arbetssätt kallas för Scrum, och är en agil metod. Denna studie handlar om vilka hinder som finns för att få in användarmedverkan inom den agila metoden Scrum. Detta ska gå att få reda på genom datainsamlingsteknikerna litteraturstudier, observationer, enkät, workshop och fokusgrupp. Studien har skett i samarbete med IT-konsultföretaget Precio som är ett konsultbaserat systemutvecklingsföretag. Resultaten visar att de stora hindren är att kunden inte tillåter kontakt med användarna, kontraktet styr, användarmedverkan kräver tid och pengar och det är svårt att veta vilka slutanvändarna är. Dessa hinder är tänkta att lösas med hjälp av en användbarhetsguide som skapats efter att ha analyserat resultaten ifrån denna studie.

This thesis is the final component of the Master of Science degree within Industrial design engineering at Luleå University of Technology. The purpose of the project was to analyze an issue and developing a conceptual solution based on scientific knowledge within the field. The project was carried out at SmålandsVillan's production facility in Sundsvall which produces module bungalows and condominiums. The objective of the project was to define and analyze why the company struggled with sick leaves among the operators and the aim was to develop a solution to ease the strained work situation. When the project was initiated in January, the given issues were that two workstations, floor and middle joist system, had high sick leave due to physically demanding work and that they had been struggling with backlogs in the previous fall. The mapping of the current state started with a wide scanning of empirical data of sick leaves but also incidents and accidents for all teams at the facility. The data showed that the two workstations had higher sick leave than most of the other teams, thus the project carried out a more thorough mapping on these workstations. The focused mapping was carried out in two steps: First by observing ergonomic postures and analyzing with a modified version of the Ovako Working Posture Analyzing System (OWAS), and secondly by interviewing the operators to map their mental work situation. When the mappings were put together and analyzed, it was clear that the cause of the issues at floor joist system was a conflict between the operators and managers rather than physically demanding work. The facility had expanded its production in the fall and in that process, floor joist system lost stock areas, fell behind in the production pace, and got in a conflict with the managers. Because of the layout issues, the project focus was widened to map the current layout as well. At middle joist system, the found issues were static kneeling postures and carrying heavy loads. The ideation phase of the project was carried out in two parallel paths: One to develop a new layout at floor joist system, and the other to develop ergonomic equipment for middle joist system. The operators were highly involved in the process to define what issues to solve and find suitable solutions. A total of five concepts were obtained, two ergonomic solutions and three layouts. By a joint specification of requirements, one of the layout concepts was chosen for further development. The final development of the concept contained detailed solutions at several areas related to the workstation. In the current layout, the operators were forced to walk in the forklift aisles to get materials. This issue was not eliminated but reduced in the final concept development: By placing heavy materials closer to the worktables, the operators did not have to carry loads as far, thus the risk of musculoskeletal disorders was decreased. The accident risk when operators walk in the forklift aisles was also reduced because both distances and number of walks were decreased. In addition to the layout, ergonomic equipment of a pushcart and height adjustable table were also evaluated to further ease the strain on the bodies when handling heavy loads. Due to lack of time, it was not possible to calculate the optimal stock sizes. Therefore, the recommendation to SmålandsVillan is to first calculate material needs and thereafter implement the detailed areas one by one, and finally implement ergonomic equipment. / Denna rapport är det sista momentet i utbildningen Civilingenjör inom Teknisk Design med inriktning mot produktionsdesign vid Luleå Tekniska Universitet. Avsikten med projektet var att analysera ett problem och ta fram en konceptuell lösning baserat på vetenskap inom ämnet. Projektet genomfördes vid SmålandsVillans produktionsenhet i Sundsvall, vilka producerar modulhus och bostadsrätter. Syftet med projektet var att hitta och analysera orsakerna till varför företaget hade problem med sjukfrånvaro bland operatörerna och målet med projektet var att ta fram en lösning för att underlätta arbetssituationen. När projektet startade i januari var given fakta att vid två arbetsstationer, golv- och mellanbjälk, var sjukfrånvaro vanligt förekommande, arbetet var fysiskt krävande och under hösten hade det varit problem med släpande produktion. Kartläggningen av den nuvarande situationen började med en bred scanning där empiriska data över sjukfrånvaro, tillbud och olyckor jämfördes mellan alla arbetslag på fabriken. Sammanställningen visade att det var högre sjukfrånvaro vid de två arbetsstationerna än vid de flesta andra stationerna och därför fokuserades den detaljerade nulägesanalysen på dessa två. Den djupgående nulägesanalysen genomfördes i två steg: Först observerades belastningsergonomi genom en modifierad version av Ovako Working Posture Analyzing System (OWAS) och därefter intervjuades operatörerna för att kartlägga den mentala arbetssituationen. När den fysiska och mentala kartläggningen sammanställdes visade det sig att orsaken bakom problemen vid golvbjälk snarare var en konflikt mellan arbetslaget och cheferna under hösten än det fysiska arbetet. Fabriken hade expanderat produktionen under hösten och därmed förlorade golvbälk lagerytor, kom efter i produktionstakten och hamnade i en konflikt med cheferna. På grund av layoutproblemen breddades projektets fokus för att kartlägga den nuvarande layouten. Vid mellanbjälk var problemen att många moment tvingade operatörerna att stå på knä och att bära tunga laster. Idégenereringsfasen genomfördes i två parallella spår: Den ena för att ta fram layoutkoncept för golvbjälk och den andra för ergonomiska hjälpmedel för mellanbjälk. Operatörerna var engagerade i processen för att hitta vilka problem som fanns och vilka lösningar som skulle passa. Totalt togs fem koncept fram, två ergonomiska hjälpmedel och tre layouter. Genom en gemensam kravspecifikation valdes en av layouterna för vidare utveckling. Den fortsatta utvecklingen av konceptet innefattade detaljerade lösningar för flera områden som var relevanta för arbetsstationen. I den nuvarande layouten var operatörerna tvungna att gå i truckgångarna för att hämta material. Detta problem eliminerades inte men minskades i det slutgiltiga konceptet. Genom att placera tunga material nära arbetsborden behövde inte operatörerna bära lasterna lika långt och därmed minskade riskerna för belastningsskador. Olycksrisken när operatörer går i truckgångarna minskades också eftersom både sträcka och antalet vändor de gick i gångarna minskade. Layoutförändringen kompletterades med ergonomiska hjälpmedel, i form av en magasinskärra och ett höj- och sänkbart bord för att ytterligare minska den fysiska belastningen. På grund av tidsbrist var det inte möjligt att optimera hur mycket material som behövdes vid stationen. Därför är rekommendationen till SmålandsVillan att först beräkna materialbehov och därefter implementera de detaljerade områdena ett i taget och slutligen de ergonomiska hjälpmedlen.

Användarmedverkan har genomtiderna ansetts vara lösningen på alla problem inom systemutveckling. Dock har författare inom området delade meningar om den faktiska betydelsen av att involvera användarna i processen. Kärnlitteraturen som behandlar ämnet är av en äldre karaktär, fast än idag refereras det till dessa författare som behandlar ämnet. Den tekniska utvecklingen kan gett människor i största allmänhet en större teknisk förståelse, frågan är om detta ha påverkat användarmedverkan? Frågeställningen som kommer ge svar på denna fråga är: Hur ser användarmedverkan ut i dagens praktik, vilka möjligheter och problem kan det innebära? Syftet för denna undersökning är att granska hur dagens praktiker ser på användarmedverkan, vilka problem och möjligheter de står inför idag jämfört med vad den äldre litteraturen påvisar. Denna undersökning bygger på en tidigare undersökning av Agnes Hedberg och Sanna Järlstig (2016) från Linköpings universitet, dem själva ansåg att deras resultat var vagt utifrån antalet respondenter. Därför har antalet respondenter i denna undersökning tre-dubblats för att se om slutresultatet skiljer sig ifrån varandra. Ytterligare ställs resultatet av denna undersökning emot litteraturen för att se om skiljaktigheter kan tydas ifrån dagens praktikers syn på användarmedverkan. Resultatet från denna undersökning visar upp en syn på användarmedverkan i dagens praktik där det är mer ett måste att involvera användarna. Synen som litteraturen påvisade om att användarmedverkan skulle vara kostsamt och tidskrävande betonas inte lika starkt i dagens praktik. Praktikerna uttrycker att utvecklingsprocessen som helhet är kostsam och tidkrävande men att exkludera användarna är inte ett alternativ utifrån det mervärde som ges genom involvering. Resultatet i jämförelse med den tidigare undersökningen styrker deras resultat och betonar stora likheter med vad Hedberg & Järlstig (2016) fastställde. / User participation is argued to be the solution for all issues regarding system development. However, researchers within this field have different views of the impact of involving users in this process. Even though the literature utilized in this thesis can be perceived as old, the author identified it to be the most frequently referred to by others. Thereby, the quality of the literature remains high. The digital development has contributed to a better technical understanding in general, but the question is if this has affected the user participation? The problem investigated was therefore: What is the view of user participation today, and what problems and opportunities are associated with it? The purpose of this study was to investigate today’s practice of user participation. More specifically, what problems and opportunities that are faced by companies and suppliers. This study was based on a previous thesis conducted by Agnes Hedberg & Sanna Järlstig (2016) from Linköping University, who perceived their own findings as biased and vague, due to their low number of interviewees. Therefore, the author of this thesis determined to triple the number of interviews to examine if the outcome changed. Moreover, the findings from the empirical data were also compared with the literature, in order to analyze if the current perception of user participation differs from the previous one. The result of this study demonstrates that the involvement of users in the development, was perceived as essential. The companies argued that the development process was costly and time consuming in general, but not to the same extent as the literature did. On the contrary, the interviewees emphasized the importance of not excluding the users, since their involvement rather added value to the process. This study’s results confirmed many of Hedberg & Järlstig (2016) findings, by highlighting the similarities between the two theses.

Detta arbete innefattar hur användare uppfattar olika webbside-menyer beroende på bl.a. menyns struktur och layout. Dessutom om denna uppfattning kan påverkas av hur mycket eller lite datorvana en användare har. Det som undersöks i detta arbete är ifall det är lättare att söka och hitta information i en meny med få undermenyer i jämförelse med en meny med många menyalternativ, samt om användarna föredrar en horisontell eller vertikal meny. För att kunna svara på detta mäts antal klick samt sekunder det tar för en användare att utföra uppgifter i olika slags menyer. Resultatet visar att det går snabbare för testpersonerna att utföra uppgifterna i de menyer med flest menyalternativ, räknat på både antal klick och antal sekunder. Dessutom svarade användarna i enkäten att de föredrar de menyer med många undermenyer, både vertikal och horisontell. Vid ett framtida arbete kan det vara intressant att undersöka menyanvändningen på exempelvis mobiltelefonen ellers surfplattan.

Med informationssystemens ökande närvaro i dagens samhälle blir det allt viktigare att systemen anpassas efter användare och uppfyller deras behov. Därför uppmuntras användare i allt större omfattning att delta i systemutvecklingsprocessen. Trots detta är felaktiga krav en stor anledning till att projekt bedömts som misslyckade. Under tidigare studier har flera olika faktorer analyserats för att undersöka hur dessa påverkar användartillfredsställelse och hur uppfattningen av tillfredsställelse kan skilja sig mellan olika grupper av användare, baserat på dess kontext. Det har även tidigare visats att hög grad av användartillfredsställelse uppstått vid en låg grad av medverkan och vice versa. Uppsatsen ämnar belysa vilka faktorer som påverkar användares tillfredsställelse vid medverkan i systemutvecklingsprojekt. För detta har en intervjustudie med en kvalitativ ansats utformats där totalt sju intervjuer genomförts. Därefter har en kvalitativ analys genomförts för att behandla insamlade data. Studien visar att faktorerna grad och nivå av användarmedverkan och involvering, effektivitet av användarmedverkan och involvering, kommunikation mellan användare och utvecklare, användarrepresentation, stöd av ledningen samt åsikters beaktning påverkar användartillfredsställelse. Dessa faktorer stöds av teorin, medan faktorn planering inte stöds då avsaknaden av detaljerad planering inte visat någon större inverkan på tillfredsställelsen eller effektiviteten av medverkan. Slutligen har kommunikation mellan användare och utvecklare samt åsikters beaktning påvisats som faktorer med mest inflytande på användartillfredsställelse. / With the increasing presence of information systems in todays society, it can be percieved as important that the systems are adjusted based on the users needs. This could be an encouragement to let users participate in the system development process to a higher degree. Despite this, inaccurate requirement gathering is a prominent cause among projects deemed as failures. Previous studies have analyzed different factors to see how they affect user satisfaction and have also shown that the perception of user satisfaction can vary between groups of users, depending on the context. Research have shown that a high degree of user satisfaction can be achieved with a low degree of user participation, and vice versa. The aim of this thesis was to examine what factors affected users satisfaction with their participation in the system development process. To answer this, a qualitative study has been conducted through seven interviews. Further on, a qualitative method of analysis have been used to analyze the collected data. The study shows the factors degree and level of user participation and involvement, effectiveness of user participation and involvement, communication between users and developers, user representation, support of management and consideration of opinions does affect user satisfaction. These factors are supported by previous studies, while the factor planning is not supported since the absence of detailed planning does not show any significant influence on user satisfaction or the effectivity of participation. Finally, communication between users and developers and consideration of opinions has been shown to have the strongest influence on user satisfaction