Mikroföretag skiljer sig från små och stora företag. Ägaren är en central del i mikroföretag och oftast även den enda beslutsfattaren. Detta innebär att ägaren som person inverkar på de beslut som tas i företaget. I beteendeteori diskuteras objektivitet och rationalitet vid beslutsfattande. Där betonas det att individer har mycket svårt att bortse helt ifrån sig själva. Med andra ord är det de egenskaper och erfarenheter ägaren bär på som utgör grunden för hur man fattar beslut. Detta leder in på uppsatsens syfte vilket är att förklara hur egenskaper och erfarenheter hos ägaren i mikroföretag påverkar användningen av informationskällor vid investeringsbeslut. För att svara på syftet utgick uppsatsen från epistemologin och en positivistisk ansats. En kvantitativ forskningsmetod användes för att utnyttja den korta tidsplan som fanns. Genom en kvantitativ forskningsmetod fanns det möjlighet att samla en större mängd data på kort tid. Detta mynnade ut i en webbaserad enkät som kunde analyseras statistiskt. Resultatet visade att utifrån uppsatsens datamaterial förklarar inte egenskaperna och erfarenheterna hos ägaren i mikroföretag antalet informationskällor de använder vid investeringsbeslut. Det gick inte heller att förklara vilka informationskällor ägarna använder beroende på vilka egenskaper och erfarenheter de har. Däremot visar den att ägarna i mikroföretag är flexibla, innovativa, har kontrollbehov och är riskvilliga, vilket kan vara av värde vid fortsatt forskning. Uppsatsens modell förkastas inte, däremot borde den testas igen. / Micro firms are different from small and larger companies. The owner is a central part of the micro firm and often the sole decision maker. This implicates that the owner as an individual affect the decisions made through the company. Being objective and rational is discussed in behavioral theory, where it is highlighted that for an individual it is very hard to entirely overlook from himself. In other words it is the personal characteristics and experiences of the owner that affects how the company makes decisions. This leads us to the purpose of the dissertation which is to explain how personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms affect use of information sources when making investment decisions. The purpose is answered using a positivistic approach. A quantitative research method was used to take advantage of the short amount of time given. Through a quantitative research approach the possibility to get at big sample was higher. This resulted in a web-based questionnaire that could be analyzed statistically. The result based from the collected data showed that the personal characteristics and experiences of the owner manager in micro firms do not explain the number of used information sources. Nor does it explain which sources of information the owner managers use depending on what personal characteristics and experiences they have. However, it shows that owner managers in micro firms is flexible, innovative, need to have control and are willing to take risk. This finding could be used in future research. The model presented in this dissertation is not rejected; future research could make a contribution by testing it again.

Titel: Användarens roll vid prestationsmätning för miljö - En fallstudie på Växjö kommun  Bakgrund: En ökad medvetenhet kring miljö i samhället, ett växande tryck från allmänheten och fler regulatoriska krav har påverkat offentliga verksamheters ansträngningar inom miljöområdet. Följden av denna ansträngning är att prestationsmätningar för miljö har implementerats från den privata sektorn för att offentliga verksamheter skall kunna visa upp förbättringar och göra utvärderingar av sitt arbete med miljöfrågor. Forskare menar dock att insamling av information om prestationer inte är tillräckligt utan informationen behöver även användas i verksamheten. Därmed blev det intressant att studera hur chefer i offentliga verksamheter använder information från prestationsmätning för miljö och varför informationen används. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur förvaltningschefer och kommunala bolagschefer på Växjö kommun använder information från prestationsmätningar för miljö samt förklara varför informationen används. Dessutom syftar studien till att ge förbättringsförslag som stödjer Växjö kommuns arbete med prestationsmätning för miljö. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie med Växjö kommun som fallverksamhet. Vid insamling av data har framförallt kvalitativa intervjuer genomförts, men data innefattas även av interna dokument som exempelvis Växjö kommuns miljöprogram.        Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar att förvaltningschefer och kommunala bolagschefer i Växjö kommun främst använder information från prestationsmätningar för miljö för interna syften, dock är vissa chefer mer benägna att använda informationen än andra. Studiens resultat visar även att arbetet med prestationsmätning för miljö kan vidareutvecklas. / Title: The user's role in Environmental Performance Measurement- A case study on Växjö municipality Background: Increased awareness of the environment in society, growing public pressure and more regulations have affected public organisation's efforts in the environmental field. The result of this effort is that environmental performance measurements have been implemented from the private sector so that public organisations can demonstrate improvements and make evaluations of their work on environmental issues. However, researchers argue that collecting information about performance is not enough, the information also needs to be used in the organisation. Therefore it became interesting to study how public sector managers use information from Environmental performance measurements and why the information is used. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyse how managers at Växjö municipality use information from Environmental Performance Measurements and explain why the information is used. In addition, the study aims at providing improvement proposals that support Växjö municipality's work on Environmental Performance Measurement. Methods: This study is a qualitative case study with Växjö municipality as the case. In collecting data, qualitative interviews have been conducted, but data is also collected through internal documents, such as Växjö municipality's Environmental Program Results and conclusions: The study's results shows that managers at Växjö municipality mainly use information from Environmental Performance Measurements for internal purposes, although some managers are more likely to use information than others. The study's results also shows that the work on environmental Performance Measurement can be further developed.

Bakgrund och problem: Miljön påverkas av många olika faktorer där både företag, offentliga verksamheter och enskilda individer kan ha en stor negativ påverkan. Genom att offentliga verksamheter är stora ekonomiska aktörer har de ett stort ansvar för att minska dess miljöpåverkan och genom denna roll påverka andra till mer miljömässigt arbete. Bland annat har kommuners omfattande verksamheter både en direkt och en indirekt påverkan på miljön till följd av alla de resurser som spenderas för att utveckla samhället och förbättra människors välfärd. Miljömässiga prestationsmätningar inom den offentliga sektorn har med tiden blivit allt vanligare. Dock poängterar flera forskare att det inte är tillräckligt att man enbart har dessa prestationsmått utan att de också bör användas i verksamheten. Med utgångspunkt i detta var det därmed intressant att studera hur och varför politiker och chefstjänstemän i kommuner använder sig av information från miljömässiga prestationsmätningar. Vidare är politiker och chefstjänstemän beroende av varandra på flera olika sätt, framför allt för att bistå varandra med bland annat information, beslut och mål varpå det blev intressant att studera hur information från miljömässiga prestationsmätningar kommuniceras mellan dessa aktörer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa en ökad förståelse och kunskap för hur och varför politiker samt chefstjänstemän inom svenska kommuner använder sig av information från miljömässiga prestationsmätningar samt hur information från de miljömässiga prestationsmätningarna kommuniceras mellan politikerna och chefstjänstemännen. Metod: I denna studie har en fallstudie som metod legat till grund för den forskning som gjorts. Det teoretiska materialet har samlats in genom tidigare gjord forskning och det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att politiker och chefstjänstemän använder information från miljömässiga prestationsmätningar både internt och externt där den vanligaste användningen är vid utvärdering. Dock används informationen olika mycket och där vissa inte använder sig av informationen alls. Majoriteten av politikerna använder även informationen för att visa ansvarstagande för externa intressenter, varpå det även konstateras att användningen kan bero på legitimitetsskapande. Användningen beror även på hur prioriterad miljöfrågan är i kommunerna samt ifall användarna anser miljömål samt miljömässiga prestationsmått vara diffusa och oklara. En högre prioritering av miljöfrågor är även en vital aspekt till att information från miljömässiga prestationsmätningar används. En mer frekvent kommunikation av miljömässiga mål och mått leder i sin tur även till en högre användning av de miljömässiga prestationsmåtten. / Background: The environment is affected by a various of factors where companies, public sector organizations and individuals are the reason for a major negative impact of it. By public sector organizations being a major economic actor, they also have a major responsibility to reduce their environmental impact and through this role influence other actors to act toward a better environmental work. The comprehensive municipal organizations both have a direct and indirect impact on the environment as a result of all the resources spent on developing society and improving people's welfare. Also, environmental performance measurements in the public sector have become more common. However, several researchers argue that it is not only enough to collect these performance measurements without using it in the organization. It was therefore interesting to study how and why politicians and managers in municipalities use information from environmental performance measurements. In addition, politicians and managers are dependent of each other in a variety of ways, primarily to assist each other with information, decisions and goals, among which it became interesting to study how environmental goals and information from environmental performance measurements are communicated between these actors. Purpose: The purpose of the study is to investigate and create a better understanding of how and why politicians and managers in Swedish municipalities use information from environmental performance measurements and how information from environmental performance measurements is communicated between these politicians and managers. Methods: A case study as a methodology has been the basis for the research conducted. Information has been collected through previous research and semi-structured interviews. Conclusion: Based on the results of the study, it has been found that politicians and managers in Swedish municipalities use information from environmental performance measurements both internally and externally and where the most common use is by evaluating the information. However, the information is used in a variying extent, while some do not use the information at all. The majority of politicians also use the information to show responsibility for external stakeholders, as well as the fact that the use may be due to increasing legitimacy. The use also depends on how environmental issues are prioritized in the municipalities, and if the users consider environmental goals and environmental performance measures to be diffuse and unclear. A higher priority of environmental issues is also a important aspect of using information from environmental performance measurements. A more frequent communication of environmental goals and measures also leads to a higher use of environmental performance measures.