No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen. Synen på vad validering är och att det är en kunskapsmätare förenlig med de definitioner som finns kring validering.</p>

<p>Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjänstens ansvar för</p><p>brottsoffer utifrån att en särskild bestämmelse om denna grupp införts i socialtjänstlagen (5</p><p>kap. 11 § SoL). I undersökningen har både rättsdogmatisk och rättssociologisk metod</p><p>använts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiska</p><p>processen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnämnden</p><p>bör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mål för brottsoffer i</p><p>socialtjänstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rättsligt skydd än</p><p>andras. Rätten till bistånd bedöms på en individuell nivå och gäller insatser som avser den</p><p>enskildes livsföring, oavsett vilken grupp den enskilde tillhör. Den strukturellt betingande</p><p>konflikten har då i genomförandet återförts till en individualiserad situation och handlar då</p><p>om en bedömning av den enskildes behov av bistånd som inte kan tillgodoses på annat sätt.</p><p>Denna dubbelhet i lagstiftningen - att socialtjänsten ska verka på en generell och individuell</p><p>nivå samtidigt - ger upphov till svårigheter och problem för tillämparen. Undersökningen</p><p>har också visat på socialsekreterarnas dubbla funktioner - att vara behandlare men också</p><p>utredare - som gör det svårt för dem att gå in i en stödjande roll för brottsoffer.</p>

<p>This study concerns girls and young women in Sweden who live in communities and families regulated by norms and values emphasizing honour. The ambition is to understand the terms for possible change when girls refuse to incorporate themselves in a patriarchal structure which subjects women. I study this through the narrative of one girl’s story. Thus this is a qualitative case study (Merriam 1994). The study’s comprehensive aim is to illuminate the particular girl’s conditions, considering both surrounding circumstances and terms for transgressional actions and choices. The empirical base of the case study is qualitative interviews with the girl and a voluntary worker (who supported the girl as she proceeded through “acts of resistance”) carried out in the years of 2001 and 2002. The results offered in this case study are seen as perspectives and information attached in a context (Patton1980:283). The results could be used as workable hypothesis (Cronbach 1975:124) in future research and the processes described may also indicate what ought to be done or what should be avoided in practice as social workers and others come across these girls (cf. Olson in Hoaglin et.al.1982). The study shows that responsive reactions on acts of resistance can sometimes be understood trough the aspects of the parental- child relationship and not only through values emphasizing honour. In understanding the context it is also important to consider the aspect of how the family regard the girl and that the dimension of existence have terms for who is included and who is excluded in the family entity. The analysis of the girl’s actions and contemplations has illuminated experiences of negotiation and negotiations as a frequently used strategy. Under certain circumstances eagerness to please the family’s wishes may lead to renounce of own needs and withdrawal from acts of resistance. I have found some prominent “patterns” in the story about this girl. Firstly I would like to accent that the conditions determining the outcome of the girl’s processes not only are terms for possible actions and behaviour. The dimension of existence (in the story visible through norms, valuation of gender and the emphasizing of honour)should also be included as a condition. Secondly I would like to accentuate that she was able to negotiate the terms of living within this system, by finding “allies” within the normative system (the community regulated by norms and values emphasizing honour). However, changing the frames of description(by intervening in the structure that defines her) required the support from allies outside the normative system.</p>

<p>Under kursen SKK (Språk, kultur och kommunikation vid Umeå Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrån en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utländska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor. Skolan, språket och arbetsmarknaden är sociala värden som tas upp i många fall som segregationsskapande. Skolans uppdrag är att erbjuda utbildning och trygghet till alla elever oavsett kön, klass eller etnicitet. Skolan ska erbjuda ett internationellt perspektiv för alla elever, det innebär förutom att eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang även att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom Sverige. Enligt Lpo-94 och den svenska skolans värdegrund och uppdrag ska skolan främja förståelsen för andra människor. Skolan är en mötesplats för sociala och kulturella möten där ansvaret för att stärka dessa möten ligger hos alla som arbetar och verkar på skolan. Genom enkät och gruppintervjuer med elever i de senare skolåren samt vuxna på skolorna har vi kunnat utföra vår studie där resultatet visar tydligt att språket är ett viktigt redskap i integrationsarbetet men även samhället spelar en stor roll. Vid jämförelse av skolorna kan vi konstatera att en skola i en större kommun lyckas bättre med integrering än en mindre sådan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt. Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar: Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av arbetslag mot svensklärarnas? Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige. Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel. Det som framkommit av undersökningen är att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro. Det fanns däremot inga tydliga tendenser på att man inom de olika lärarkategorierna uppfattade införandet av arbetslag på olika sätt. Det verkar mera ha att göra med vilken personlighetstyp man tillhör.</p>

<p>Syftet med fördjupningsarbetet är att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde. Arbetet har haft en utgångspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna äga rum krävs att tre faktorer är uppfyllda; en motiverad gärningsman, ett objekt eller offer samt tillfälle att begå brottet. Utifrån det talar man om två typer av brottsförebyggande. Dels så kallad social prevention, det vill säga att påverka människor genom olika sociala åtgärder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsområden som gör det svårare att begå brott. Det finns en ekonomisk aspekt i det hela. Vårt resonemang är att det sannolikt kostar lika mycket att bygga upp en trygg och bra bostadsmiljö från början. Kanske har samhället, i form av kommuner arkitekter och byggherrar, skapat förutsättningarna för brott, då de inte medvetet vägt in brottsförebyggande aspekter som viktiga komponenter i planeringen för bostadsområden.</p>

<p>I rapporten behandlas frågor rörande bostäder och vad som kan göras för att minska risken för att bli utsatt för inbrott. Vad kan privatpersoner göra för att förhindra att bli drabbade, och hur kan de kan agera i sitt bostadsområde. Ett exempel är grannsamverkan, som kan startas på initiativ av privatpersoner tillsammans med polisen. Polisen som hjälper till att strukturera upp riktlinjer. Kontaktnät skapas och ansvar delegeras ut och undergrupper är ett bra sätt att göra det på. Huvudingrediensen är att alla inblandade tar ansvar och är villiga att medverka mot en säkrare miljö. Enkla metoder som, att klippa en bortavarande grannes gräsmatta, eller att hänga upp sin tvätt på dennes torkvinda, kan göra att tjuven tror att någon är hemma och då väljer att avstå från att ”hälsa på.. Annat som kan bidra till att höja säkerheten är att installera bra larm och lås. I rapporten finns några bra förslag på hur sådant kan göras. Installeras säkra entrédörrar, fönsterdörrar (t.ex. altandörrar) och fönster med bra lås på. Allt för att dra ut på tiden och för att göra saker och ting mer högljudda för tjuven innan han kan ta sig in. Den tredje frågan som tas upp är hur polisen jobbar med offren när oturen har varit framme och tjuven har tagit sig in. Två olika polismyndigheter (Skövdes och Gävles) jämförs för att se om det finns några skillnader beträffande de åtgärder som vidtas. Vad gör polisen rent praktiskt och vad har polisen för information eller hjälp att erbjuda den/de drabbade.</p>

<p>Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor.</p>