Syfte och frågeställningar Syftet har varit att undersöka lärares förställningar om och arbete med friluftsliv i skolämnet idrott och hälsa. Vad är friluftsliv för idrottslärarna? Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv? Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa elevernas kunskapsnivå i friluftsliv? Vad ska eleverna lära sig och vad ska betygsättas? Metod Metoden som användes var kvalitativ och i form av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog en kvinnlig och fem manliga idrottslärare verksamma på högstadieskolor i Stockholm. Urvalet skedde genom ett slumpmässigt urval utifrån ett mailutskick till 27 högstadieskolor. Som teoretisk referensram har läroplansteori och de tre arenorna formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan använts för att analysera och diskutera studiens resultat. Resultat Lärarna anger att friluftsliv är något som sker ute i naturen och det som karakteriserar friluftsliv är att det ska främja naturupplevelser och välbefinnande. Lärarna i studien arbetar med undervisning i friluftsliv på flera sätt och med många olika aktiviteter: vandringar, allemansrätt, övernattning, skridskoåkning, orientering m.m. Omfattningen av antalet friluftsdagar är minst en per år och i enstaka fall upp till sex dagar per år. Lärarna uppfattar elevernas kunskapsnivå som väldigt olika, bl.a. beroende på var skolan ligger geografiskt och föräldrars påverkan. Betygsbedömningen sker utifrån elevernas förmåga att samarbeta, planera, genomföra och värdera sina insatser i friluftsliv samt förmåga till samarbete och att ta ansvar. I utsagorna framkommer ingen tveksamhet kring vad kunskapskraven innebär och/eller vad som ska bedömas inom området friluftsliv och utevistelse. Slutsats Lärarna i studien är överlag positiva till att undervisa i friluftsliv, och uppfattar inte svårigheter med att överföra den givna kunskapen på formuleringsarenan till realiseringsarenan. På transformeringsarenan görs överväganden kring vilken typ av aktiviteter som är möjliga att genomföra och vilken typ av samordning som behöver ske (eller inte) mellan lärare och ämnen.  I denna studie framgår att lärarna söker och hittar stöd i styrdokumenten för planering, genomförande och betygsättning av elevernas kunskaper. / Aim The aim has been to investigate teachers' ideas about and work with outdoor life in the school subject sport and health. What is outdoor life for PE teachers? How is teaching in outdoor life conducted? How do teachers in sport and health perceive the students' level of knowledge in outdoor life? What should the students learn and what should be assessed? Method The method used was qualitative and in the form of semi-structured interviews. In the interviews, a female and five male physical education teachers participated Stockholm. The selection was made through a randomly made selection by mailing to 27 secondary schools. As a theoretical frame of reference, curriculum theory and the three arenas: formulation, transformation and realization have been used to analyze and discuss the study's results.  Results The teachers state that outdoor life is something that takes place in nature and what characterizes outdoor life is that it promotes nature experiences and well-being. The teachers in the study work with teaching in outdoor life in several ways and with many different activities: walks, public access, overnight accommodation, ice skating, orientation etc. The scope of the number of outdoor days is at least one per year and in some cases up to six days per year. The teachers perceive the students' level of knowledge as very different, among other things it depends on where the school is geographically placed and parents' influence. The assessment is based on the students' ability to collaborate, plan, implement and evaluate their efforts in outdoor life as well as the ability to cooperate and to take responsibility. According to the teacher’s answers, there is no doubt as to what the knowledge requirements entail and / or what is to be assessed in the area of ​​outdoor life and outdoor living.  Conclusions The teachers in the study are generally positive to teaching outdoor life, and do not perceive difficulties in transferring the given knowledge on the formulation arena to the realization arena. In the transformation arena, consideration is given to what type of activities are possible to implement, and what type of coordination needs to take place (or not) between teachers and subjects. In contrast to other studies, this shows that the teachers seek and find support in the steering documents for the planning, implementation and assessment of the students' knowledge.

Uppsatsens syfte var att försöka få en förståelse av hur personal på asyl – och permanent uppehållstillståndboende arbetar med ensamkommande flyktingbarn, och hur personalen stödjer barnen/ungdomarna att integreras i samhället. En annan aspekt i uppsatsen var att se vilka de sociala konsekvenserna är. Jag använde mig av hermeneutisk kvalitativintervjustudie, och för att få fram empiri till resultatet intervjuade jag fyra ur personal ur asyl – och PUT boende. Analysen genomfördes med hjälp av tre teorier, etablerade och outsiders, KASAM och empowerment, och tidigare forskning om ensamkommande flyktingbarn.

No description available.

When a child has been in foster care for three years, the Municipal Welfare Committee has to, according to Swedish legislation, evaluate whether or not to transfer the custody of the child to the foster family. Foster families are accepting children with severe physical and mental trauma into their homes, giving them everyday care, and raising and guiding them on their journey to adulthood. Still, the number of transferred custodies is small in comparison to the number of children in foster care. We are asking ourselves why this is the case. Unlike other studies on the subject, we have chosen to approach the matter from the perspective of case workers within the Social Services who, by law, are obligated to instigate the transfer of custody after three years. The aim of this thesis is to, through an Interpretive Phenomenological Analysis (IPA) of a series of semi-structured deep interviews with social workers and their supervisors, investigate which organizational and emotional parameters in the responsible case worker’s everyday reality might be affecting the low number of instigated transfers of custody among children in Swedish foster care. The result shows five emerging themes among our respondents – Organization, Time, Responsibility, Information and Conflict. These five factors are impacting one other, but also the case worker. Discussed against a background of Organizational theory and the Front-line bureaucrat’s level of discretion, we aim to let the case workers’ relation to these five emerging themes put the matter of the low number of transferred custodies into a new light.

Skolkuratorsrollen tenderar att vara otydligt formulerad vilket påverkar skolkuratorernas yrkesutövning. Arbetsbelastningen är hög samtidigt som allt fler elever drabbas av psykisk ohälsa. Denna studie syftar till att undersöka hur synen på skolkuratorn skiljer sig åt mellan skolkuratorer och rektorer samt vilka konsekvenser det ger kopplat till skolkuratorns yrkesroll. Studien ämnar också undersöka vilket stöd skolkuratorn har i sin yrkesroll. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod där sammanlagt tio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med både skolkuratorer och rektorer på mellan- och högstadienivå i en mellanstor stad i Sverige. Med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska begrepp som Bourdieus fältbegrepp, Brantes professionsbegrepp och Honneths erkännandebegrepp analyserades studiens insamlade empiri. Resultatet visar att skolkuratorns yrkesroll skiljer sig åt mellan skolorna. Vidare visar resultatet att skolkuratorernas och rektorernas syn på yrkesrollen skiljer sig åt både när det gäller synen på yrkesrollen och det stöd som skolkuratorn får då skolkuratorerna lyfter fram en mer komplex bild än vad rektorerna gör.   Nyckelord: Skolkurator, rektor, elevhälsoteam, yrkesroller, samarbete, stöd.

This study investigates how and to what extent homeless women are exposed, both economically, individually and socially. This is investigated from the perspective of employees who work with homelessness on day-care activities, support organizations, hostels and employment activities (which offer an income opportunity for homeless people). The study is qualitative, and information has been gathered through semi-structured interviews with 12 respondents in seven different activities. The collected material has been reviewed and compared with previous research and analyzed by Bronfenbrenner's ecological development theory. The result shows that homeless women to a large extent are exposed economically, since most are unemployed and rely on alternative income paths like crime and prostitution. They are also exposed individually, primarily due the fact that the homeless women have impaired physical and mental health as well as abuse problems. The women are also vulnerable to violence and living in an existence characterized by insecurity, shame and guilt. The social vulnerability is characterized by a lack of network to family and friends and destructive environments which complicates their ability to change their situation. The treatment from the healthcare and authorities is emphasized as problematic and the collaboration between them needs to be further investigated and improved. Keywords: homelessness, woman, vulnerability, violence, abuse, insecurity, crime

Aim The purpose of this study was to examine how teachers in Swedish high school and upper secondary school work to get their students to participate actively in physical education. The querys in this study was: How do teachers talk about motivation? Do teachers use any specific methods to motivate their students? Do teachers use any specific methods to motivate their students which do not participate? And at least. Do the teachers feel that girls and boys are motivated in different ways? Method The study have used an qualitive approach. Data collection was done through interviews based on a semistructured interview guide. The interviews have been analysed based on the studies theoretical framework, Self-determination theory. The participants in the study were based on a comfortable and targeted selection, where PE (Physical Education) teachers working in Swedish high school and upper secondary school where included. The selection is taken from contacts at former VFU-schools, working life and at the sports convention that takes place each year at GIH (The Swedish school of sports and health sciences). Six PE teachers participated in the study. Results Teachers describe motivation as an internal driving force where joy is included. They also described a future reward as a motivational factor. Furthermore the result shows that teachers have similar methods in how they work to motivate students. The methods are foremost to support relatedness and to support competence. Similar results are presented based on teachers methods to motivate students who do not participate but with greater emphasis on extrinsic motivation in the form of grades. Finally, the result shows that there are no general or distinctive differences in how boys and girls are motivated. Conclusion Teachers demonstrate methods such as support for relatedness, support for competence and in some cases support for autonomy. There are, however, no clear methods for creating an intrinsic motivation. According to the study’s theoretical framework Self-determination theory, the basic needs of the human being need to be supported, which according to the study results only prove to happen randomly. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i högstadiet och gymnasiet arbetar för att få eleverna att delta aktivt i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna i studien var: Hur talar lärarna om motivation? Använder lärare i idrott och hälsa några specifika metoder för att motivera sina elever? Använder lärare i idrott och hälsa några specifika metoder för att motivera sina elever som inte deltar? Upplever lärarna att flickor och pojkar motiveras på olika sätt? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk, Self-determination theory. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighets- och målinriktat urval där idrottslärare som arbetar i högstadiet och i gymnasiet ingår. Urvalet är hämtat ifrån kontakter på tidigare VFU-skolor, arbetsliv samt på idrottskonventet som äger rum varje år på GIH. Sex idrottslärare deltog i studien. Resultat Lärarna beskriver motivation som en inre drivkraft där glädje ingår. De beskriver också en framtida belöning som motivationsfaktor. Vidare visar resultatet att lärarna har snarlika metoder i hur de arbetar för att motivera eleverna. Metoderna är främst tillhörighetsstödjande samt kompetensstödjande. Liknande resultat presenteras utifrån lärarnas metoder att motivera elever som inte deltar men med en större vikt vid yttre motivation i form av betyg. Slutligen visar resultatet att det inte är några generella eller utmärkande skillnader i hur pojkar och flickor motiveras.  Slutsats Lärarna visar på metoder som är tillhörighetstödjande, kompetensstödjande och i enstaka fall även autonomistödjande. Det saknas däremot genomarbetade metoder för att skapa en inre motivation. Enligt studiens teoretiska ramverk Self-determination theory behöver människans grundläggande behov stödjas, vilket enligt studiens resultat endast visar sig ske slumpmässigt.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att pröva hur motiverade elever i årskurs 9 är för ämnet Idrott och Hälsa. Studien syftade även till att utifrån behoven autonomi, kompetens och tillhörighet i Självbestämmandeteorin undersöka hur elevernas motivation ser ut, samt vilket av dessa tre behov som är störst. Frågeställningarna var: Vad är det som driver eleverna i årskurs 9, utifrån Självbestämmandeteorin, till att delta i ämnet Idrott och hälsa? Hur ser motivationen ut i relation till biologiskt kön? Hur ser motivationen ut beroende på om eleven är aktiv i en idrottsförening eller inte? Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med totalt 132 respondenter där majoriteten var från Stockholm. En webbenkät genomfördes med högstadieelever i årskurs 9. Respondenterna var jämnt fördelat mellan könen där 70 % av de svarande var aktiva i en idrottsförening vid genomförandet. Resultat Resultatet visar att pojkar är mer motiverade än flickor till idrottsämnet. Dessa skillnader förelåg även mellan de psykologiska behoven kompetens och tillhörighet. Inga skillnader i motivation visade sig mellan elever som är föreningsaktiva och de elever som inte är det. Slutsats Ytterligare studier behövs för att undersöka varför dessa skillnader i motivation mellan kön finns. Det behöver även tas fram metoder och arbetssätt för att motivera samtliga elever till idrottsundervisningen. / Aim The purpose of this study was to examine students’ motivation to physical education in secondary schools’. The aim was also to examine which of the three psychological needs autonomy, competence and relatedness from Self Determination Theory, that has the largest impact on the students’ motivation. The issues of this study was: What motivate students in 9th grade, from Self Determination Theory, to participate in physical education? How does the motivation look like in relation to biological gender? How does the motivation look like in relation to sports club membership? Method A quantitative study was performed with a total of 132 respondents where the majority of the students come from Stockholm. A web survey was performed vid 9th grade students. The respondents were equally distributed between gender, and 70 % of the respondent where has a membership in a sports club. Results The results indicate that boys are more motivated to physical education than girls. This differences were also found in the psychological needs competence and relatedness. No differences were found between the students who where a member in a sports club and the students who were not. Conclusions Further studies are required to investigate why the differences in motivation between gender exist. Methods are also needed to motivate all students to participate in physical education.

No description available.