No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa hur media, i form av lokaltidningen Länstidningen, porträtterar socialtjänsten i Södertälje kommun. För att besvara syftet utgick vi från en kritisk diskursanalys där vi använde verktyg från Faircloughs tredimensionella modell för att analysera språkbruket i tidningsartiklarna. Utifrån våra huvudresultat kunde vi urskilja fyra diskurser, samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, diskursen om arbetssätt och rutiner samt arbetsmiljödiskursen. Vi tog även hjälp av socialkonstruktionismen som teori för att sätta in diskurserna i ett större sammanhang. Resultatet visade på ett relativt konsekvent språkbruk och utmärkande var att beskrivningar om socialtjänstens arbetssätt och rutiner ofta utelämnades, i kombination med att fakta och bakgrundsinformation sällan förekom. Överlag kunde vi urskilja en ensidig och negativ rapportering om socialtjänsten. / The purpose of this study was to describe how media, in the form of a local newspaper Länstidningen, portrays social services in Södertälje. To fulfill the purpose we took as our point of departure a critical discourse analysis where we used tools from Faircloughs three-dimensional model to analyse the language used in the newspaper articles. Based on our main results, we were able to distinguish four discourses, the collaborative discourse, the financial discourse, the discourse on working methods and routines and the discourse of work environment. We also took help of social constructionism as the theory to contextualize the discourses. The results showed a relatively consistent use of language and what was prominent was that descriptions of the social services' working methods and routines were often omitted, in combination with the fact that facts and background information seldom occurred. Overall, we were able to distinguish one-sided and negative reporting on social services.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares upplevelser av formellt och informellt ledarskap. Studiens författare har valt att göra en kvalitativ studie för att bäst besvara studiens syfte. Totalt sex stycken semi-strukturerade intervjuer har genomförts med socialsekreterare från olika kontor och enheter. En konventionell kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av empirin. De teorier som författarna använt sig av är rollteori samt nyinstitutionell organisationsteori samt tidigare forskning om ledarskap i socialt arbete. Författarna kom fram till att socialsekreterare har ambivalenta upplevelser av formellt och informellt ledarskap inom socialtjänsten. Det anses i vissa fall vara positivt och i andra fall negativt. Det informella ledarskapet är situationsbundet och behovet av det visar sig mer på vissa arbetsplatser än andra. De intervjuade socialsekreterarna hade först inte tänkt mycket på informellt kontra formellt ledarskap, men vid eftertanke lyfte samtliga socialsekreterare positiva och negativa erfarenheter om det formella samt informella ledarskapet. Tidigare studier visar på en brist av kunskap om ledarskap inom socialt arbete. Det har visat sig att ledarskap inom socialt arbete behöver diskuteras samt att chefer inom socialt arbete bör belysa för- och nackdelar med deras arbete. Resultatet har också visat att det finns olika nivåer av informellt ledarskap. Detta en huvudfaktor som påverkar socialsekreterarnas upplevelser.

Normer är osynliga förväntningar, idéer och regler som ständigt verkar omkring och med oss. Ett sätt att få syn på samhälles normer och ideal är att betrakta hur människor beskrivs i media, där dessa normer och ideal produceras och reproduceras. Kvinnan blir ofta beskriven på ett mer objektivt sätt än mannen, där kvinnan blir oftare beskriven med vad som har att göra med utseendet än mannen. Syftet med studien har därför varit att undersöka hur kvinnan framställs i dagspressen. Studien har varit teoridriven med hjälp av dagordningsteorin som varit tongivande för val av tidningarnas texter. En socialkonstruktivistisk ansats har legat till grund för de teorier jag valt att analysera empirin med, förutom de tidigare nämnda även normkritik och evolutionär spelteori. En kvalitativ innehållsanalys har gjort av 48 texter från Aftonbladet och Expressens bilagor som handlat om livsstil, hälsoliv och nöje. De centrala teman, tillika de ideal som framkommer genom analysen är ung, smal, snygg samt dess motsatser åldrande, övervikt och oattraktiv. De huvudsakliga resultaten visar på att det är på dessa sätt kvinnan beskrivs i tidningarnas bilagor, att fokus ligger på hur kvinnan ska se ut och på vilket sätt detta går att uppnå. / <p>2019-05-29</p>

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar ämnet våld mot kvinnor med funktionsnedsättning utifrån biståndshandläggares perspektiv. Vi har uppmärksammat att den svenska forskningen är begränsad gällande yrkesverksammas roll i relation till kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld. Syftet är därmed att undersöka biståndshandläggares kunskaper, uppfattningar samt yrkesmässiga erfarenheter gällande våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och resultatet analyseras i enlighet med en konventionell innehållsanalys. Resultatet presenteras tematiskt och analyseras utifrån intersektionalitet och den sociala modellen för funktionshinder som teoretiska perspektiv. Studien visar att biståndshandläggarna anser att de har en viktig roll gällande att uppmärksamma våld och att de upplever att det kan vara utmanande att bemöta våldsproblematik bland kvinnor med funktionsnedsättning utifrån de svårigheter som kvinnorna kan ha till följd av funktionsnedsättningen. Biståndshandläggarna menar även att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är mer förödande än våld mot kvinnor utan funktionsnedsättning då våldets uttrycksformer inverkar på flera livsområden. Studien visar att biståndshandläggarna menar att det finns flera utmärkande faktorer gällande risken för kvinnor från denna målgrupp att utsättas för våld. Beroende till omgivningen för att få grundläggande behov tillgodosedda lyfts som en utmärkande faktor. Ytterligare faktorer beskrivs vara svårigheter att förstå innebörden av våld samt isolering som följder av funktionsnedsättningen. Studien visar ytterligare att biståndshandläggare erfar att misstroende gentemot kvinnor med funktionsnedsättning placerar dem i en särskilt sårbar situation gällande risken att utsättas för våld. Biståndshandläggarna beskriver ytterligare erfarenheter av att våldet även kan riktas specifikt mot funktionsnedsättningen.

The aim of this study was to investigate what thoughts and strategies parents of people with intellectual disabilities had concerning their children’s future, and if whether societal attitudes had an impact on these thoughts. A qualitative study was conducted through focus group discussions. The results were categorized through a thematic analysis, and the results were analysed using SOC and coping theories. The parents' fears were of societal changes and cutbacks to the welfare system. The participants were reluctant thinking about the future, a form of avoidant coping. They also used problem-focused coping by improvements to the child's current situation and through organized advocacy work. An important conclusion was that parents of people with intellectual disabilities felt a strong worry regarding their children's future when they themselves would be gone. This due to a lack of sense of coherence caused by perceived shortcomings in societal structures and negative attitudes from society. / Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka föreställningar och strategier föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning hade gällande sina barns framtid samt om omgivningens bemötande påverkade dessa tankar. En kvalitativ studie genomfördes via två fokusgruppsdiskussioner. Resultatet kategoriserades via en tematisk analys och KASAM och copingteoretiska perspektiv användes för att analysera resultatet. Föräldrarna farhågor gällde främst framtida samhällsförändringar och nedskärningar i välfärdsystemet. Deltagarna undvek att tänka på framtiden, en form av undvikande coping. De använde även en problemfokuserad coping genom att aktivt förbättra barnets nuvarande situation och via organiserat påverkansarbete. En viktig slutats var att föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning kände en stark oro för sina barns framtid när de själva inte längre finns kvar i livet. Detta på grund av bristande känsla av sammanhang orsakade av upplevda brister i samhällsstrukturer och av negativt bemötande från omgivningen.

No description available.

The purpose of this study is to investigate group-oriented pedagogy and its effects, based on the subjective experiences of social students, i.e. to study the pedagogical and special educational significance of the group work. This has been done through a qualitative approach where the selection was turned towards a targeted group, and then semi-structured interviews were conducted. The result shows that group-oriented pedagogy was perceived positively, instructively and educating in large part among the respondents despite some conflicts and different views. Furthermore, characteristics such as acceptance, responsiveness, adaptation and openness are highlighted and emphasized as something that is bred or refined by working in groups. Other aspects that emerged from the results were prerequisites for a functional group work, where the respondents listed some criteria such as willingness to cooperate, group size and constellation as important conditions for a well- functioning group work. In summary, the study's content highlights that there are great opportunities for development within group work, but that it is also important to continuously develop and keep an eye on the group processes.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka upplevelser professionella erhåller i arbetet med våldsutsatta barn. Samt hur man som professionell kan utveckla sin kunskap för att nå fler våldsutsatta barn. Den metodologiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutisk och kvalitativ. Intervjuerna har varit semistrukturerade med sammanlagt fyra professionella som arbetar med våldsutsatta barn. I studien har vi utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt fenomenologi. Resultatet påvisar att det finns vissa svårigheter i arbetet med våldsutsatta barn, både svårigheter i själva arbetet samt känslomässiga och personliga svårigheter hos de professionella. Resultatet visar även att personal genom samarbete försöker nå ut till fler våldsutsatta barn, samt att de använder sig av diverse utbildningar för att utöka sin kompetens. Slutsatsen av studien påvisar att det finns både svårigheter i arbetet samt personliga svårigheter hos professionella. Struktur och bra kommunikation är viktiga delar för att klara av arbetet. Kompetensutveckling är något som ständigt sker i verksamheterna.