Digitalisering och digitala verktyg är resultatet av den forskning som bedrevs inom USA:s militär och universitetsvärld. Tidigare forskning, ur ett ur ett västerländskt och fackligt perspektiv, visar på att de nya teknikerna har påverkat arbetet för de fackliga organisationerna. Syftet med denna studie var att studera det fackliga arbetet i en svensk kontext, med frågan om det har förändrats, och i så fall hur det har förändrats, med betoning på fackligt arbetande individers uppfattning av fenomenet. En kvalitativ metod användes i studien, närmare bestämt fokusgruppsintervjuer, och tre olika fokusgruppsintervjuer med tre olika organisationer ägde rum. Resultatet för studien visar på att digitala verktyg är neutral i den meningen att det är andra faktorer för verktygen som väger in - nämligen nyttjandet, förutsättningarna och implementeringen av dem - och avgör huruvida digitalisering uppfattas som positiv eller negativ hos de tre organisationerna. Denna slutsats dras utifrån de kontraster som har uppstått i berättelserna mellan de tre fokusgruppstillfällena. Intervjupersonerna har sedan olika kapacitet för att avvärja negativa upplevelser med digitala verktyg och digitaliseringen och det visar sig även att organisationen spelar en roll i att utforma ett system där medarbetarna kan trivas och må bra, i relation till digitalisering. Även samhällets tillgänglighetsnormer återspeglas in i arbetet eftersom individer är bärare av dem.

<p>Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services.</p><p>   This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions:</p><ul><li>How was respective social service in the municipalities organized?</li><li>How were the social worker effected in their daily work by the organization?</li><li>Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work?</li></ul><p>  The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller. Interesting though was that the larger municipality was reorganized and had taken a turn towards a more integrated organization. The underlying reasons for the changes in the organization structure were recourses, control, interchangeability and effectiveness.</p><p>   The survey also indicated that cooperation with external operators as well as other authorities, healthcare and private institutions had a large impact on the social workers everyday existence. Even the vicinity to colleagues within the wider aspect of social services was significant.</p>

No description available.

Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services.    This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions: How was respective social service in the municipalities organized? How were the social worker effected in their daily work by the organization? Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work?   The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller. Interesting though was that the larger municipality was reorganized and had taken a turn towards a more integrated organization. The underlying reasons for the changes in the organization structure were recourses, control, interchangeability and effectiveness.    The survey also indicated that cooperation with external operators as well as other authorities, healthcare and private institutions had a large impact on the social workers everyday existence. Even the vicinity to colleagues within the wider aspect of social services was significant.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om pedagoger i förskolan använder sig av musik för att främja barnens matematikinlärning och i sådana fall på vilket sätt de gör det, eller om de använder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollärare och intervjuerna utfördes både enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt våra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv inställning till ämnesintegrerat arbete.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet. Hur ordningspolisers arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner upplevs och hanteras i förhållande till deras privatliv och den mansdominerade arbetsplatsen, har studerats utifrån Greenhaus och Powells arbete- familjeförbättringsteori, Hochschilds emotionsteori, Goffmans teori om roll och fasad samt bakre och främre regioner och Brody, Shields, och Fivush och Buckners genusteoretiska perspektiv gällande emotionella uttryck och känslohantering. Tio intervjuer med ordningspoliser har analyserats med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar, i kontrast till merparten av den tidigare forskningen, att samtliga poliser upplever att de emotionella aspekterna av arbetserfarenheterna inverkar positivt på familjelivet. Detta framgår främst i hur ordningspoliserna förhåller sig till sina barn, då de känner en tacksamhet inför familjen, som en reaktion på de många gånger negativa arbetsupplevelserna. När det gäller hanteringen av arbetsrelaterade emotioner är det märkvärt att poliserna undviker formellt samtalsstöd. Att tala om sina emotioner under arbetstid med kollegor, är det främsta sättet som poliserna får utlopp för sina känslor. Detta uppmärksammas dock många gånger inte som känslohantering, då det ses som en ytterst naturlig del av arbetslivet. Därför anser studiens författare att man, vid planering av framtida polisarbete, skulle kunna fokusera mer på denna typ av praktisk känslohantering.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning. Denna metod har enligt lärarna varit effektiv i det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det framkom dock av intervjuerna att eleverna hade liten eller ingen vetskap om varken innehållet och syftet med skolans likabehandlingsplan eller Farstametoden som handlingsplan mot mobbning. Resultatet av intervjuerna visade ändå att varken elever eller lärare ansåg att det förekom mycket mobbning på skolan. Slutsatsen är att skolan trots brister i mobbningsarbetet och att omsätta skolans likabehandlingsplans skrivelser om förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning i praktiken har en engagerad personal som har ett gemensamt förhållningssätt och nolltolerans mot kränkande behandling.

Studien har gjorts genom en sekundäranalys av svaren från ifyllda UngDOK-formulär från Mariamottagningar i Sveriges tre största städer. Grundsyftet var att analysera eventuella skillnader mellan de ungdomar som fått ungdomskontrakt som åtgärd, jämfört med ungdom utan ungdomskontrakt, kopplat till olika riskfaktorer. Även skillnader mellan flickor och pojkar har analyserats kopplat till riskfaktorer hos de ungdomar som dömts för brott. Resultatet i denna studie visar till viss del andra resultat än den tidigare forskningen gör. Bland annat visar majoriteten av resultaten att de ungdomar med ungdomskontrakt redovisar riskfaktorer i mindre utsträckning än övriga ungdomar. Vidare visar resultatet att flickorna hade mer problematik vid analysen av riskfaktorer. Dessa skillnader diskuteras i avsnittet diskussion. Även metoden diskuteras, vilken är en tvärsnittsstudie av kvantitativ ansats där data och analys är sekundär. Den metodologiska utgångspunkten är positivistisk med inslag av kritisk realism. Resultaten i studien har i väldigt liten omfattning visat på signifikanta skillnader mellan de grupper som jämförts. Däremot kan ovissheten i resultatet belysa vikten av att som socialpedagog vara öppensinnad och kritisk när ungas risk- och skyddsfaktorer granskas då de med flest faktorer inte alltid är de som råkar mest illa ut i samhället.

Syftet med min uppsats är att ta reda på hur några slöjdlärare ser på olika lärstilar och hur de planerar sin undervisning utifrån elevers olika behov på ett varierat sätt. Till grund har varit följande frågor: Hur förhåller sig slöjdlärarna till sina elever utifrån olika lärstilar? Hur planerar slöjdlärarna sin undervisning utifrån sina elevers olika behov? Hur kan samplanering ske mellan slöjdlärare och lärare i andra skolämnen? Med utgångspunkt i dessa tre frågor har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sju slöjdlärare som alla är utbildade och innehar lärarlegitimation. Resultatet visar att slöjdlärare förhåller sig till elever utifrån deras förutsättningar och behov. De använder sig av olika sätt för eleverna att lära in kunskaper, via muntliga, skriftliga instruktioner med bilder och ord och med hjälp av filmer, bloggar och läsplattor. Slöjdlärare samarbetar med lärare i skolans övriga ämnen. De ser fördelar för eleven med att kombinera det praktiska med det teoretiska, för att skapa sammanhang och att se kunskaper från olika håll vilket ger en djupare kunskap. Enligt analysen så överenstämmer det med Skolverkets riktlinjer att se kunskap från flera olika perspektiv och enligt tidigare forskning förordas att använda sig av så många lärstilar som möjligt. Mina slutsatser är att slöjdlärare är flexibla när det gäller att hjälpa sina elever utifrån deras olika behov. De vill i större utsträckning samplanera för att kunna ge stöd åt olika teoretiska kunskaper.