Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver begreppet hälsa och skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är syftet att analysera och diskutera vilka perspektiv som är framträdande i skolans verksamhet gällande hälsa. Studiens frågeställningar lyder: 1. Hur beskriver rektorer begreppet hälsa? 2. På vilket sätt arbetar rektorer med en hälsofrämjande verksamhet? 3. Vilka hälsoaspekter är framträdande i gymnasieskolornas verksamhet? Metod Studien har en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sex rektorer och biträdande rektorer som arbetar på fem olika gymnasieskolor. Det insamlade resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av WHOs hälsodefinition, begreppet health literacy samt synen på hälsa som något positivt eller negativt längs ett kontinuum.  Resultat När rektorerna ombads att berätta om sin definition av hälsa utgick de från den fysiska aspekten, för att därefter komma in på den psykiska och sociala delen av hälsa. Exempel på arbetssätt som skolorna använde sig av för behandling av psykiska åkommor var fysisk aktivitet samt samtal om elevens mående. Samtalen var reaktiva åtgärder då det blev synligt att eleven i fråga tog skada eller mådde dåligt. Gemensamt för de sex rektorerna var att de arbetade med likabehandlingsplaner. Generellt genomfördes undervisning där normkritik och värdegrund diskuterades på alla gymnasieskolor. Två hälsofrämjande arbetssätt uppmärksammades: en skola hade en handledare per klass som ansvarade för hälsoarbetet, en annan skola hade en lektor i miljövetenskap som drev skolans arbete i dessa frågor. Slutsats Slutsatserna i studien var att alla rektorerna var medvetna om att hälsa är ett begrepp som enligt WHO:s definition består av en helhet; den fysiska, den psykiska och den sociala aspekten. Samtliga skolor använde fysisk aktivitet som behandlingsform för att få bukt med psykiska åkommor som oftast orsakats av stress. Detta arbete går i linje med Brülde & Tenglands (2003) tankar om att ohälsa går att förebygga och att hälsa främjas genom fysisk aktivitet. Ur denna synvinkel fanns en efterfrågan hos rektorerna att kunna bidra med mer fysisk aktivitet i skolan för att fysiskt bilda eleverna och ge dem verktyg att hantera stress under hela sina liv. Detta går i linje med teoribildningen health literacy, där förmågan att göra hälsosamma val är central. / Aim The aim of this study is to examine how school principals describe the concept of health and the schools’ work with health promotion. Furthermore, the aim is to analyze and discuss what perspectives that are prominent in the schools’ regarding health. The question formulation of the study complies: 1. How do the schools’ principals describe the concept of health? 2. In what way do the schools’ principals work with health promoting activities? 3. What aspects of health are prominent in the upper secondary school activities? Method The study has a qualitative approach with semi-structured interviews as data collection method. The sample consists of six principals and assistant principals operating in five different upper secondary schools. The collected results have been interpreted and analyzed using the WHO health definition, the concept of health literacy and the perception of health as positive or negative along a continuum. Results The principals’ definitions of health started with the physical aspect, and thereafter included the psychological and the social aspect of health. The practical working methods that were undertaken to prevent psychological disorders were physical activities and conversations about the pupils’ wellbeing. The conversations were reactive measures when it became visible that the pupil in question took harm or felt bad. The six principals had in common that they worked with an equal treatment plan. Generally, in all of the upper secondary schools, norm critical discussions as well as discussions about value grounds were held. Two ways to work were observed: one school had a supervisor per class who was responsible for health promotion, another school had a senior lecturer in environmental science that ran the school forward in these questions. Conclusions The conclusions presented in this study were that all principals were aware of that health according to the WHO definition, consists of a whole; the physical, mental and social aspect. All of the schools used physical activity as treatment for coping with physiological disorders usually caused by stress. This work aligns with Brülde & Tenglands (2003) thoughts about preventing ill health and promoting health by using physical activity. From this point of view there is a demand from the school management to be able to contribute more with physical activity in school and to educate the pupils according to health literacy and give them the tools to manage stress throughout their lives. This aligns with the theory of health literacy, where the ability to make healthy choices is central.

Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka yrkesverksammas uppfattning av hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur ungdomars kriminella beteende skiljer sig beroende på ungdomarnas kön. Studiens frågeställningar utformades för att besvara vilken uppfattning de yrkesverksamma har om könets betydelse för vilken typ av, och i vilken utsträckning ungdomar uppvisar kriminellt beteende samt vilka likheter och skillnader gällande risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende som de yrkesverksamma upplever att det finns mellan könen, och vad dessa skillnader och likheter i sådana fall beror på. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har använt sig av Beckers stämplingsteori och Hirdmans teori om genussystemet för att undersöka yrkesverksammas uppfattningar av ungdomskriminalitet. Den datainsamlingsmetod som studien har använt är semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma poliser och socialarbetare som arbetar med ungdomar med kriminellt beteende. Resultat från studien antyder att det finns både likheter och skillnader gällande typen av brott, utsträckningen av brott samt risk- och skyddsfaktorer beroende på kön. Informanterna som har deltagit i studien uppfattar att det inte beror på skillnader mellan könen i sig, utan skillnader i hur könen uppfattas av omgivningen. Informanterna upplever att det är samhällets syn på vad det innebär att tillhöra ett visst kön som påverkar hur ungdomarnas kriminella beteende tar sig i uttryck. Vidare belyser studien ett behov av att fortsätta undersöka hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur det kan motverkas eller upphöra.

<p>Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet. De teoretiska begrepp vi använt oss av vid analysen är casework och gräsrotsbyråkrati.</p><p>Sammanfattningsvis visar resultatet att problematikens art är av varierande karaktär men det område som kuratorerna generellt lägger sin mesta tid på är konflikthantering. Det som tillkommit som ett nyare fenomen, är de problem den moderna tekniken skapat i form av anonyma trakasserier och mobbing via Internet och mobiltelefoner. Kuratorerna har olika inriktningar och metoder de arbetar efter, i huvudsak problemlösande eller jagstärkande. Genomgående är det samtalet i olika varianter som är metoden/verktyget i det sociala arbetet för skolkuratorer, vare sig det handlar om arbete med eller kring eleven. Svårigheterna i arbetet som skolkurator upplevdes nästan aldrig vara eleverna. Istället påtalades vikten av att sätta gränser mot lärarkollegor men även gränsa vad som tillhör skolans område. Detta beskrevs svårt då arbetsbeskrivningarnas vaghet ofta lämnade ett stort tolkningsutrymme. Det sistnämnda samt den nära klientkontakten är utmärkande för en gräsrotsbyråkrat.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori. Praktisk teori syftar på att lärarna informerar eleverna om skälen till aktiviteterna medan de utför dem. Lärarna som deltog i undersökningen betonade starkt sambandet som borde finnas mellan idrott och hälsa men även sambandet mellan samhället och skolan. Därmed erbjuder lärarna eleverna ett brett utbud av aktiviteter så att eleverna får möjligheten att upptäcka vad som passar just dem. Lärarna i idrott och hälsa arbetar med hälsa genom att skapa ett intresse för rörelse, visa sambandet mellan fysiskt och psykiskt välbefinnande och uppmärksammar eleverna på de risker och möjligheter som finns inom hälsa. Lärarna i idrott och hälsa uppger att genom sitt arbete med hälsa uppmanar dem till ett fortsatt hälsosamt liv.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man i det dagliga arbetet i skolan arbetar för att förhindra uppkomsten av mobbning.</p><p>Utifrån mitt syfte med undersökningen formulerade jag följande frågeställningar:</p><p>·        Hur arbetar skolor som följer ett speciellt antimobbningsprogram?</p><p>·        Hur arbetar man inom skolan med att stärka elevernas sociala och emotionella förmågor?</p><p>·        Vilken är pedagogens roll i det förebyggande arbetet?</p><p>·        Involveras elevernas föräldrar i det förebyggande arbetet?</p><p>För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer. Då jag ville få en bredd i resultatet valde jag att intervjua sex pedagoger varav tre mellanstadielärare, två idrottslärare och en förskolelärare. Ytterligare en faktor som gav bredd i resultatet var att de sex pedagogerna arbetar på fem olika skolor.</p><p>Resultatet av undersökningen anser jag stämmer bra överrens med tidigare forskning inom ämnet. Det framkommer även genom respondenternas svar att de är väl medvetna om mobbningsproblematiken samt arbetar aktivt med att förhindra uppkomsten av mobbning i de elevgrupper de möter. I resultatet presenteras en mängd olika tankar och idéer om hur man i det dagliga arbetet i skolan kan förhindra uppkomsten av mobbning.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skapande människor beskriver inspiration i sina skapandeprocesser genom att analysera texter skrivna utav fem olika skapande människor själva. Birger Gerhardsson (2014) har skrivit i Nationalencyklopedin att inspiration är ett andligt fenomen som övergår människans förmåga. Vidare i uppsatsen beskrivs den tidigare forskning och teori som funnits inom inspiration och kreativitet. Metoden som använts är textanalys och det för att kunna analysera vad det är författarna verkligen menar. Uppsatsen tar även upp kreativitet i relation till inspiration då de är två begrepp som relaterar till varandra. I resultatanalysen har Helene Billgren (2011) skrivit om hur hon kan titta på klippdockor för att hitta inspiration medan flera av de andra författarna inte har skrivit om inspiration med just det begreppet utan har skrivit mer om sina skapandeprocesser på ett sätt som går att tolka som inspiration. I summeringen av resultatanalysen beskrivs kortfattat vad uppsatsens resultat är, bland annat att det finns många olika sätt att beskriva inspiration och att alla beskrivningar kommer ifrån olika utgångspunkter. Diskussionsdelen diskuterar och argumenterar kring varför valet av metod var bra, hur frågeställningen blev besvarad och hur en vidare forskning på ämnet inspiration skulle kunna se ut.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vad enhetschefer samt socialsekreterare har för uppfattning kring den rådande uppdelningen mellan utredningsenheten och samhällsvårdsenheten, samt hur de upplever att det går att skapa en relation till familjehemsplacerade barn i ett socialkontor barn och ungdom i en medelstor stad i Sverige. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var från både utredningsenheten samt samhällsvårdsenheten. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet är att uppdelningen på föreliggande socialkontor inte bidrar till kontinuitet i relation mellan utredande socialsekreterare och familjehemsplacerade barn. Uppdelningen mellan enheterna bidrar även till att helhetsperspektivet kring klienterna försvinner i och med att samverkan mellan enheterna inte fungerar så bra.