Sammanfattning Bakgrund: Depression är en vanligt förekommande psykisk sjukdom i Sverige som drabbar många barn. Föräldrar till barn med depression kan uppleva belastningar i vardagen på grund av barnets psykiska ohälsa. Barn och föräldrar kan söka stöd hos BUP. Syfte: Syftet med stu-dien är att förstå hur socionomer på BUP:s öppenvårdsavdelningar i Örebro bemöter föräldrar, till barn som behandlas för depression, vid föräldrastödjande insatser. Metod: Studiens empiri har samlats in genom fem semi-strukturerade intervjuer med socionomer vars arbete innehåller föräldrastödjande insatser. Materialet har sedan analyserats genom hermeneutiskt inspirerad tolkning samt med hjälp av teorier och teoretiska begrepp: stigma, interaktion, relationsteori och empowerment. Resultat: De stödinsatser som erbjuds föräldrar är: psykoedukation, indi-viduellt och gruppbaserat föräldrastöd samt anknytningsbaserad familjeterapi. Ett profession-ellt bemötande för socionomerna innebär: att validera, vara lyhörda och visa förståelse, samt vara förberedda, inneha ett konfrontativt förhållningssätt och vara motiverande genom upp-muntran. De utmaningar som kan finnas handlar om: känslor av otillräcklighet och osäkerhet, hanterandet av föräldrars höga förväntningar, oengagemang eller egna svårigheter, samarbets-svårigheter mellan föräldrar samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Eftersom föräldrar till barn med depression kan ha olika behov beskriver socionomerna att de bemöter föräldrarna indivi-duellt med ett professionellt förhållningssätt. Det professionella bemötandet kan bidra till ett alliansskapande som är viktigt för förändringsprocessen.

The purpose of this paper is to increase our understanding of what constitutes a good leadership in social work. The questions I've chosen are: what competencies are important for a leader in social work? What values and/or ethical principles are important to have/follow as a leader in social work? To get an insight into how you look at leadership in social work in a Swedish context, I have made interviews with fifteen leaders, each and every one of them working within the field of social work. In the interviews I ask open-ended, yet somewhat directed questions, to figure out what characteristics and principles these leaders regard as the foundation of a good leadership. To broaden the studies knowledgebase I've also read, analyzed and summarized previous studies on the subject. I will use these studies to broaden my discussion by looking at similarities. The leaders have been given a chance to communicate what characterizes a good leader within social work. The main goal of the interviews has been to uncover what characteristics, competencies and ethical values/principles these leaders regard as important. The results clearly show that it's important with education and competencies within leadership. They also show the importance of other competencies such as and understanding of economics, psychology, behavioral sciences, conflict management, etc. Furthermore the interviews show that the softer values and ethical principles such as equal rights, empathy and having a salutogenic perspective are given more focus than education and competence. This study shows that leaders in social work praise the transformal leadership model and strive to act according to it themselves. The majority of Swedish leaders in my study don't think there's a difference between leadership in social work versus leadership in other professions. This separates Swedish and American leaders, where a majority of the latter think there's a difference. / Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring vad som är ett bra ledarskap inom socialt arbete. De frågeställningar jag valt är: vilka kompetenser är viktiga för en ledare inom socialt arbete? Vilka värderingar och/eller etiska principer är viktiga att ha/följa som ledare inom socialt arbete? För att få en inblick i hur man ser på ledarskap inom socialt arbete i en svensk kontext så valde jag att intervjua femton enhetschefer, samtliga verksamma inom socialt arbete i Sverige. Intervjuerna ställer öppna, men något riktade frågor för att ta reda på vilka egenskaper och principer dessa enhetschefer anser ligga till grund för ett bra ledarskap. För att skapa en starkare grund har jag även läst tidigare studier på ämnet, analyserat och sammanfattat de viktigaste punkterna i dessa för att sedan redovisa dem och återkomma till beröringspunkter i diskussionsdelen. Genom intervjuer har enhetscheferna fått delge sin syn på vad som kännetecknar en bra ledare inom socialt arbete. Intervjuerna har främst ämnat svara på frågor kring vilka egenskaper, kompetenser och etiska värderingar/principer som anses vara viktiga för en ledare inom socialt arbete. Intervjuerna visar tydligt att det enligt enhetscheferna är viktigt med utbildning och kompetens inom framförallt ledarskap men även inom ämnen som ekonomi, psykologi, beteendevetenskap, konflikthantering, m.m. Vidare visar intervjuerna att mjuka värden ges större utrymme än kompetens och intervjupersonerna lägger mer fokus vid etiska principer som alla människors lika värden, lyhördhet, empatisk förmåga och se saker på ett salutogent vis. Slutsatser som kan dras är att ledare inom socialt arbete i såväl Sverige som USA främst eftersträvar och lovordar det transformella ledarskapet och alla de kompetenser och etiska värderingar som detta innebär. Majoriteten av de svenska enhetschefer i min studie anser ej att det är någon skillnad på ledarskap inom socialt arbete kontra andra professioner, vilket skiljer sig från den amerikanska studie som lyfts i tidigare forskning.

No description available.

No description available.

Världen vi lever i idag blir mer och mer globaliserad och då blir samtidigt behovet av andraspråksinlärning allt viktigare. Då detta behov ökar anser vi att det bör vara intressant att undersöka vad som kännetecknar forskning om betydelsen av motivation för att lära sig ett andraspråk. Den här forskningsöversikten syftar därmed till att undersöka vad som kännetecknar forskningen om motivationens betydelse för att lära sig ett andraspråk men även vilka metoder som varit dominerande för att undersöka detta. Vi har med hjälp av sökmotorer och manuella sökningar tagit fram nio vetenskapliga artiklar som ska ge en bild av hur det socio-psykologiska forskningsområdet framställer betydelsen av motivation i andraspråksinlärning. För att undersöka området har vi utifrån de niovetenskapliga artiklarna kartlagt syfte, metod och resultat. Genom kartläggningen har vi kommit fram till att motivation är en viktig faktor förandraspråksinlärning. Dock är forskare till viss del oense om vilken betydelse motivation harjämfört med andra viktiga faktorer som till exempel begåvning. Forskningsområdet har under lång tid dominerats av kvantitativa metoder som undersöker motivation i andraspråksinlärning, särskilt den metod Robert Gardner tagit fram. I nyare forskning inom området går det att se en övergång till kombinerade metoder eller enbart kvalitativa. Orsaken till den övergången är att kritik riktats till de kvantitativa metoderna då vissa forskare anseratt kvantitativa metoder är bristfälliga. De menar att ett djupare subjektivt perspektiv behöver belysas, vilket enbart kan framkomma med hjälp av kvalitativa eller kombinerade metoder. Det visar sig också råda en del oklarheter kring begreppet andraspråk och dess användning.

No description available.

No description available.

This study present a norm-critical analysis of a Swedish social work academic textbook. The aim is to make visible how norms can be created and maintained through written text, but also to analyze whether the current book is inclusive in its language. The study also aim to analyze how the authors write about and portray, for example, gender, sexuality, ethnicity and functionality. The analysis uses a number of discourse analytical tools and focus on norms and normalization processes. The study makes use of a social constructivist perspective and queer theory. An initial quantification of the use of sex-based and gender-neutral pronouns is supplemented by an analysis of these occasions, where the discursive tools are used. In conclusion, the study's results can show how norms about sex, sexuality, ethnicity and functionality can be created and reproduced through text. Because there is only room for two sexes and heterosexuality, the view on gender is maintained as a binary category and heterosexuality as the "normal". The result also shows how clients are categorized and presented as "the other", which contributes to how social workers look at different groups, individuals and social problems.

No description available.

No description available.