Syftet med vår litteraturstudie i upprepad utsatthet är, att beskriva fenomenet utifrån vedertagna kriminologiska teorier, samt sammanställa åtgärdsförslag, som kan användas i det förebyggande polisarbetet. Med upprepad utsatthet menas att samma person eller samma objekt utsätts för flera brott under en begränsad tidsperiod. I England har man forskat på området sedan 80-talet. I Sverige är det först på senare år som man ägnat sig åt att genomföra studier i ämnet…

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor.

Samhället är ständig förändring vad avser den ej organiserade småbrottsligheten. Det blir fler och fler av de så kallade enmansfötetagen där man gör affärer som inte ryms inom lagens ramar. Dessa små ”enmansband” gör sig snabba och stora pengar genom liten arbetsinsats. De som drabbas är de som oftast lämnar sin saker utan uppsikt när arbetsdagen är slut och mörkret faller över nejden. Att entreprenadföretag drabbas av diesel- och verktygstölder är knappast någon nyhet. Det finne en hel del svårigheter med att komma åt detta problem och dessa kommer vi att beskriva senare. Ett företag som drabbats av stölder är Engströms grävmaskiner AB i Boden. Vi har valt att titta lite närmare på deras verksamhet för att se vad de har vidtagit för åtgärder för att förhindra stölderna.

I denna uppsats har vi försökt ta fram de faktorer som har betydelse för själva brottet och vad som behövs för att kunna försvåra och förebygga för de personer som gör sig skyldiga för denna typ av brott. Syftet med denna uppsats är att kunna vara en länk mellan butiker och övriga aktörer som arbetar mot snatterier och försöker komma på ett bra och givande sätt att motverka att butiker blir utsatta för brottet. Denna uppsats avhandlar snatteri och stöld i butiker och varuhus. I avhandlingen förklaras vad lagen säger och innebörden av stöld och snatteribrottet. Undersökningen har tagit sikte på möjliga åtgärder som polis, väktare och butiker kan vidta för att förebygga brottet. Vi presenterar även Brås (Brottsförebyggande rådet) statistik samt statistik från RAR ( Rationell anmälningsrutin) i syftet att belysa brottets omfattning och hur aktörerna (gärningsmännen) ser ut. I avhandlingen presenterar vi ett avsnitt av kriminologiska teorier för att kunna förklara mekanismen bakom själva brottet och vilka faktorer som skapar det brottsalstrande tillfällena.

Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i Luleå kommun under åren 1997-2002. De vanligaste gärningsmännen är missbrukare eller tonårspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonårspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. Utifrån dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i ämnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens områden. I dessa områden finns ett visst brottsförebyggande arbete som bygger på grannsamverkan. Författarna upptäckte under arbetets gång att det inte fanns något lokalt brottsförebyggande råd i Luleå kommun. Däremot så behandlar arbetet ett projekt som kommunen drev under hösten 2002, ”Tryggare och säkrare kommun”. En av ambitionerna vara att få till stånd ett lokalt brottsförebyggande råd i kommunen. Tillgreppsbrott kan i de flesta fall förklaras utifrån rutinaktivitetsteorin. Något som även författarna i arbetet har haft som grundläggande teori till varför tillgrepp av bilar förekommer i så stor omfattning. Arbetet presenterar även författarnas egna förslag till åtgärder mot biltillgrepp som bilägare kan vidta.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv. Att gruppen utför ett gott arbete och fyller sitt syfte råder der inga tvivel om. Det är dock, som med mycket annat preventivt arbete, svårt att bevisa i siffror.

Medling är en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan några år tillbaka. Det handlar om att sammanföra gärningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjälp av en opartisk medlare. Medlingen ger gärningsmannen en chans att be om ursäkt för det han/hon har gjort och få en djupare förståelse för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgås vilket utvecklas i arbetet. Vidare handlar arbetet om medlingens idé och hur det fungerar i praktiken. Det handlar också om när man har valt att använda medling och hur man går till väga; det vill säga vilka gärningsmän som skall genomgå medling och vid vilka brott. Vi har sett att det i de flesta medlingsmöten ofta har varit unga gärningsmän, och vi har därför valt att genom hela uppsatsen benämna gärningsmannen som ”den unge”. Medling är en ny företeelse i Sverige och det har pågått en del försöksverksamhet runt om i landet. På grund av att försöksverksamheten inte har utvärderats vet man inte om det har haft någon positiv effekt på den unge gärningsmannen eller brottsoffret. Detta har gjort att vi istället har inriktat oss på att visa hur medling fungerar rent praktiskt. Vi tror att många inte har kännedom om vad medling egentligen är. Vi vill i denna uppsats försöka ge inblick i hur medling fungerar i praktiken. Uppsatsen är uppbyggt på rapporter från BRÅ, samt litteratur som belyser ämnet reparativ rättvisa.

Det är en liten del av befolkningen som står för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ”kroniker”. De har ofta en lång kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag består av hantering av denna grupp och att avbryta en sådan livsstil har visat sig svårt, trots stora insatser. Att arbeta brottspreventivt/problemorienterat är ingen direkt nyhet för polisen, även om den inte fått den genomslagskraft som det var tänkt från början. Att satsa mot ungdomar som är på väg att skaffa sig en kriminell livsstil kan via sig lönande. All forskning visar att ju tidigare man kan avbryta en pågående kriminell bana, ju större chans är det att det lyckas…

Vi har studerat det brottsförebyggande arbetet i Västerås och Nyköping. Framför allt har vi tittat på hur det bedrivs och utvärderas, samt på vilken forskning man grundar sitt arbete. Vi har funnit att så vitt vi kan se, grundas all brottsförebyggande verksamhet på den forskning som gjorts av Marie Torstensson med flera.

Många av de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med klotterproblemen bygger på för lite kunskap, och har i vissa fall istället t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste är att inhämta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rätt åtgärder. Man ska utgå från hur det ser ut hos sig, för en åtgärd som fungerat på ett ställe är inte självklar till att fungera på ett annat. Situationella åtgärder dominerar när det gäller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet där, så ser man att det kan löna sig att även satsa på olika sociala åtgärder…