Aim The aim of this essay is to investigate the possibility to exercise climbing within the framework of the physical education in the obligatory school. We investigated how physical education teachers think about exercising climbing in school and how the Swedish Climbing Association is working to reach out to schools. Method A questionnaire was sent out to 81 schools (Idrottshögskolans partner schools) in suburban Stockholm, which corresponds to 10% of the total amount of schools in that area. A mail interview was also made with a representative for the Swedish Climbing Association who also represented a local climbing association, to collect information about how they worked with schools and youth. Results We have not found anything in the steering documents against exercising climbing during physical education. There are obstacles for exercising climbing during physical education, a wall for climbing is very expensive and the schools have a lack of space for this wall. The results from the questionnaire showed that 76% of all the schools that did not have a wall for climbing wanted to have one. The Swedish Climbing Association don’t co-operate with the schools today, but it might be the case in the future. Conclusion There is a possibility and space for climbing during physical education in the Swedish schools, but the schools need to find a suitable way of realizing it. If the Swedish Climbing Association would like to and has the ambition to be part of the Swedish physical education, we believe that they can, provided that they use the right methods to reach out to the majority of the schools. / Syfte Denna uppsats syftar till att undersöka förutsättningar för klättring inom ramen för skolämnet idrott och hälsa. I detta syfte ingår att studera vad idrottslärare anser om att använda klättring i skolan samt hur Svenska klätterförbundet (SKF) arbetar för att nå ut till skolorna. Metod En enkät skickades ut till 81 skolor (Idrottshögskolans partnerskolor) i Stockholmsområdet, vilket motsvarar ungefär 10 % av det totala antalet skolor i nämnda området. Det gjordes också en mailenkät med en representant för SKF som även representerade en lokal klätterklubb, för att få information om hur deras verksamhet mot skolan och mot barn/ungdomar ser ut. Resultat Det finns inget som vi har funnit i läroplan och kursplan som gör att man bör ta avstånd från att bedriva klättring inom ramen för idrottsundervisningen. Som de två största hindren till att föra in klättring i undervisningen i idrott och hälsa anges att en klättervägg kostar mycket och att man saknar utrymme. Av enkätundervisningen framgår att 76 % av skolorna som nu inte har en klättervägg, gärna skulle vilja ha en. Svenska klätterförbundet har inte något speciellt samarbete med skolorna för tillfället, men det kan bli aktuellt i framtiden. Slutsats Det finns möjlighet och utrymme för klättring i den svenska idrottsundervisningen, vi tror bara att det handlar om att hitta en form som passar för skolan. Om SKF vill och har för avsikt att synas i svensk idrottsundervisning, så tror vi att om man använder rätt metod kan nå ut till det stora flertalet av skolorna.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i år sex, främst under idrottslektioner men även i andra ämnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt på vilket sätt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara på vårat syfte formulerades följande frågeställningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter från läraren? På vilket sätt är pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad säger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig några genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer? Metod Vi valde att använda oss av deltagande observation som metod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade en klass i årskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i några av deras andra ämnen. De huvudfrågor som vi hade med oss kom att avgöra vad som antecknades och inte. Vi har valt att utesluta händelser där våra uppfattningar skiljer sig. Vi har självklart gjort antaganden om vad vissa saker kan betyda. Under observationerna antecknade vi om det fanns någon skillnad i engagemang samt fysisk och verbal aktivitet mellan pojkar och flickor, genom hur mycket de deltog, vad de sa och vilket kroppsspråk de hade. Resultat Efter att ha observerat klassen under sammanlagt nio lektioner kunde vi se att pojkarna var mer verbalt aktiva under i stort sett alla lektioner, framförallt under samlingarna i början och slutet av lektionerna. Pojkarna verkade bry sig mindre om regler som att räcka upp handen innan de talade, vilket gjorde att de hördes mest under lektionerna. På basketlektionen var pojkarna mycket mer engagerade i spelet och fysiskt aktiva än flickorna. Även under skridskolektionen var pojkarna klart mer aktiva än flickorna. Pojkarna verkade mer bekväma än flickorna när aktiviteterna blev lite aggressivare med mer hårdhänt kroppskontakt. I gymnastik och dans var både pojkar och flickor engagerade i uppgifterna från läraren. Flickorna engagerade sig mer än pojkarna i grupparbetet de arbetade med i klassrummet. Under de andra praktiska lektionerna, slöjd och musik märktes ingen nämnvärd skillnad i pojkarnas och flickornas engagemang samt fysisk och verbal aktivitet. Under observationerna yttrades flera kommentarer. Några av dem tycker vi hjälper till att förstärka genusmönster och uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt. Till exempel två kommentarer från olika pojkar: ”Hoppa nu, annars är du en kärring!” och ”Du behöver väl inte spela trummor, du är ju tjej, du kan väl vara hemma och diska eller nåt”. Idrottsläraren yttrade även en kommentar om att dans skulle vara tråkigare än killerboll då hon sa: ”Om ni sköter er nu på dansen så kanske vi kan ha lite killerboll sen. Slutsats Vår slutsats utifrån elevernas beteenden och kommentarer är att det råder starka genusuppfattningar i den klass vi undersökt. Vi menar att en följd av att pojkarna är mer verbalt aktiva, bryr sig mindre om regler och till exempel är mer engagerade och fysiskt aktiva i bollspel blir att de på så sätt får mer av skolans resurser, i form av tid och uppmärksamhet. Vi anser att det är skolans uppgift att motverka sådana genusmönster och förutfattade meningar som finns. Medvetenhet om problemet samt tydliga och rättvisa regler anser vi vara faktorer som kan motverka detta. / Aim The aim with the study was to examine how gender is being expressed in a class in the sixth grade, mainly in physical education but also in other subjects. A more specific aim was to examine how boys and girls in the class were committed in tasks during the lessons plus how they were physically and verbally active in different teaching situations. To answer our aim following questions were formulated: How are boys and girls committed in tasks from the teacher? In which way are boys and girls physical and verbal active during the lessons? What are boys and girls saying in different lessons? Does any pattern of gender and behaviour show up in the class in different teaching situations? Methods We chose to use participating observation as a method to answer the aim and our questions. We observed a class in the sixth grade, at a school located in southern Stockholm, during four lessons in physical education plus a whole day with their other subjects. The main questions we brought decided what to note down. We chose to exclude occurrences when we were not of the same opinion. Obviously there have been assumptions about what things could mean, as body language, comments and so on. During the observations we noted down if there were any differences between boys and girls in the matter of commitment and what physical and verbal activity the pupils showed by how much they participated, what they said and what body language they had. Results After observing the class in a total of nine lessons we noticed that the boys were more verbal during almost all lessons, in particular during gatherings in the beginning and at the end of the lessons. The boys seemed to care less about rules like putting their hand up before speaking, which did that the boys were more noisy during the lessons. While playing basketball the boys were a lot more committed to and active in the game than the girls. Even when they were skating the boys were more active. The boys seemed to be more comfortable than the girls when the activity got more aggressive and with more body contact. In gymnastics and dance boys and girls were committed in their tasks. The girls were more committed in the group work, which they were doing in the classroom. In the handicraft and musiclesson we did not notice any differences between boys and girls in the matter of commitment and physical and verbal activity. During the observations we heard a couple of interesting comments. Our opinion is that some of them helps to strengthen different pattern of gender and ideas about male and female behaviour. For example these two comments from different boys: “Jump, otherwise you are an old hag!” and “You don’t have to play the drums, you are a girl, do the dishes at home or something.” The teacher in physical education also spoke out a comment which aid that dance probably is more boring than killerball: “If you do well now at the dance, maybe we can play killerball later.” Conclusion Our conclusion from the pupils´ behaviour and comments is that some pattern of gender prevails in the class. We mean that boys are being more verbal, care less about rules and are more committed in for example ball games. We think that a result of this behaviour are that the boys get more of the schools resources, in the form of time and attention. According to us it is a main task for schools to neutralize those pattern of gender and preconceived opinions. Awareness of the problem and clear, fair rules are according to us factors to neutralize these things.

Aim The aim of this essay is by using a motor skill track to see if there exists any remarkable difference in the motor skill profiles between pupils from our montessori school and the mean score in the "Nytidstest". The questions at issue we had were: How is the motor skill profile on pupils in year 2 and 3 practicing montessori pedagogy? Is the motor skill profile superior or inferior to the mean score in the "Nytidstest"? What factors, if any, concerning the montessori pedagogy affects the results of the test? Method We used a motor skill track consisting of 8 stations sellected from the "Nytidstest" adapted for year 3 (the original test consists of 16 stations). Pupils from year 2 and 3 in our chosen montessori school were tested in groups of 4-5 persons each. We made the tests on two occasions each lasting for 100 minutes at the time. The observation and making records was directed through already set criteria which generated a motor skill profile and estimated how the pupils managed the stations, the results of the criteria were then translated into points that generated a motor skill profile. Results Our study shows that the pupils on this given montessori school were above the average in the "Nytidstest". However, there were some stations where the score was below average, like jumping and balancing backwards. On the whole the motor skill profile on the pupils from the montessori school rose highly above and in specific cases the performance was up to 100% better. In our test pupils from year 2 also took part and were put to comparison to the year 3 pupils in the "Nytidstest". This was done partly to broaden our selection of pupils but also because their results were not inferior to their school mates in year 3, quite the opposite in some cases it was even superior. Conclusions Why the pupils on this particular montessori school had a stronger motor skill profile than the avarage set on the "Nytidstest" we ssume mostly depends on the pedagogy of montessori were motions are encouraged. But also due to the emphasis this school has put on motor skill training. The pupils are in the habit to be active and because of this they may also be more active in their leisure time. Their school yard offers tools for activity and the pupils also have access to a forest. At times when teachers notice someone over energetic that person can take a few laps on the "activity track" set on the playgrounds and when finished return to work. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att i en studie observera elevers motoriska beteende på en montessoriskola och jämföra detta med SIH-projektets studie gjord på elever från kommunala skolor i Sverige. De frågeställningar vi använde oss av var: Hur är motorikprofilen på barn som går i år 2 och 3 på en skola med montessoripedagogik? Är motorikprofilen bättre eller sämre än resultatet från Skola, Idrott och hälsa (SIH)-projektets Nytidstest? Finns det något i montessoripedagogiken som påverkar resultatet i motoriktesten? Metod Vi använde oss av en motorikbana ihopsatt av åtta stationer utvalda från Nytidstestets ursprungliga 16 stationer för år 3. Elever från år 2 och 3 på vår montessoriskola fick genomföra banan i grupper om 4-5 personer. Vi hade två testtillfällen på vardera 100 minuter och totalt observerades 15 elever. Observationen och protokollförandet ick efter redan givna kriterier vilket bedömde hur eleverna klarade av stationerna, kriterierna översattes till poäng som skapade en motorikprofil. Resultat Vår studie visar att eleverna på den givna montessoriskolan låg över medelvärdet givet på Nytisdstestet. Det fanns dock några stationer som de låg under, dessa var där hopp och balans förekom. Studerade man helheten hade montessorieleverna över lag bättre motorikprofil och på enstaka stationer upp till tre gånger så bra resultat. I vårt test ingick även elever från år 2 som ställdes mot Nytidstestets år 3. Detta för att bredda vår testgrupp och deras motorikprofil var inte sämre än dess skolkamrater i år 3 tvärtom, i vissa fall var den bättre. Slutsats Varför eleverna på denna montessoriskola har bättre motorikprofil än medelvärdet satt på Nytisdstestet antar vi mest beror på dels montessoripedagogikens upplägg med mycket rörelse och lite stillasittande i klassrummet, men även på att skolan i sig har fokus på motorik. Eleverna har därför fått en vana att röra sig och på grund av det kanske även rör sig mer på fritiden. Skolgården erbjuder redskap för rörelse och bakom skolan finns en skog där barnen kan leka i. När lärarna märker att någon elev har mycket ”spring i benen” får den springa några varv i rörelsebanan för att sedan komma in och fortsätta sitt arbete.

Aim The aim with this essay has been to investigate how preschools profiling in motor activity training, work to stimulate motor development of children. In order to study this, the main focus for the research has been on the following queries: What characterize motor activity training at the preschools studied? What is the purpose with the motor activity training of preschools which were studied? How do the preschools describe the affect that motor activity training has on children? How do the preschools look at the need for motor activity training? Method Four in-depth interviews were conducted with representatives of the chosen preschools profiling in motor activity. My selection was based on a strategic sample and this was made by an internet mapping of preschool activities in the districts of Stockholm, and information from the service guide of the town of Stockholm. Then e-mail was sent to ten contact persons at preschool units, and ten preschools were contacted directly by phone. After calls with preschools and two e-mail replies, four names of preschool personnel who work with motor activity training in different districts of Stockholm were chosen for an interview. An observation of the preschools indoor and outdoor facilities for motor activity training was also made at occasions of the interviews. Results The respondents point out that motor activity training is important for the development of children as a whole. They say that it is significant that motor activity training is performed in a conscious form, and that it is structured. The goal of the preschools, according to the respondents is that the motor activity training contributes to the automatization of motions. Motor activity training improves the learning ability of children, the control of the body, the self-confidence, and it contributes to further interest in motion training and a simpler life. All of the preschools agree that there is an increased need for motor activity training. Conclusions It is important that the people responsible for the development of children have good knowledge of motor activity development, and that they document motor activity of children. Early attention to children with disabilities can minimize the risk to fall behind in other development areas. The observation of the preschools facilities showed that all of the preschools have the required facilities, witch means that they also have good opportunities for motor activity training. Stimulation of motor activity of children is not only preschools responsibility but also parents and the society, which have to change attitudes towards activity of motion. / Syfte Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur förskolor med motorisk inriktning arbetar för att stimulera barnets rörelseutveckling. För att studera detta har undersökningens tyngdpunkt legat på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar de studerande förskolornas rörelseträning? Vad är de studerade förskolornas mål med rörelseträning? Hur vill de studerade förskolorna beskriva rörelseträningens inverkan på barnet? Hur ser de studerade förskolorna på behovet av rörelseträning? Metod Fyra djupintervjuer gjordes med personer på förskolor som arbetar med motorisk inriktning. Mitt urval baserades på ett strategiskt urval med hjälp av en kartläggning av Stockolms stadsdelsnämnders förskoleverksamhet genom internet, samt vidare genom Stockholmstads serviceguides fritextsökning. Därefter sändes e-post till tio kontaktpersoner för förskoleenheter och ytterligare tio förskolor kontaktades direkt per telefon. Efter samtal med förskolepersonal och svar från två enhetskontaktpersoner, valdes slutligen fyra namn ut på ansvarig förskolepersonal som arbetade med motorisk inriktning i olika stadsdelsnämnder. Vid intervjutillfället gjordes även en observationsstudie av förskolors rörelseutrymmen inne och ute, samt tillgång till material och redskap. Resultat Representanterna på de studerade förskolorna lyfter fram att rörelseträning är viktigt för barns helhetsutveckling. De anser att det är betydelsefullt att rörelseträningen sker i medveten form, samt att den är strukturerad. Förskolornas mål är att rörelseträningen bidrar till att barnets rörelser automatiseras. Rörelseträning förbättrar barns inlärning, ger kroppskontroll, stärker självförtroendet, bidrar till fortsatt rörelseintresse och gör livet enklare, enligt respondenterna. Samtliga intervjuade är överens om att det finns ett ökat behov av rörelseträning. Slutsats Det är viktigt att de som ansvarar för barns utveckling har goda kunskaper om den motoriska utvecklingen, samt dokumenterar barns motorik. Detta för att tidigt uppmärksamma och hjälpa barn med bristande rörelseförmåga, vilket även kan minimera risken för att bli efter inom andra utvecklingsområden. Observationsstudien visade att samtliga förskolor hade goda förutsättningar beträffande utrymmen och material, vilket även resulterar i goda möjligheter till rörelsestimulans. Barns rörelsestimulering hänger dock inte enbart på förskolan, utan ett stort ansvar ligger hos föräldrar och att samhället medverkar till förändrade attityder till rörelse.

Aim The purpose of this study is to investigate how schools who have a health concentration and schools who haven’t are teaching physical education and if possible compare these schools. This study is based on following questions: How do schools with a health concentration and schools who haven’t, in compulsory school, teach physical education and health. How do physical education teachers describe their teaching and how do the students describe it. Method My study is a qualitative study based on interviews with teachers and students from different schools. The interviews have been made on four different schools from all over the country. I have interviewed one physical education teacher and four students, two boys and two girls, from each school. The schools, participating in the study, are one health promoting school from the northern part of Sweden, one health school from Stockholm, one “ordinary” school from Stockholm and one “ordinary” school from the ambient parts of Stockholm. Results The physical education teaching doesn’t part between schools who have a health concentration and schools who haven’t. The pupils´ on every interviewed school consider that the teaching contain different activities. The most common activities according to the pupils´ are ballgames, gymnastics and strength. Most of the pupils interviewed have the opinion that physical education and health is fun. Both physical education teachers and the pupils think that the learning’s are connected with health. The teachers think that the pupils´ possibility to influence the teaching is much bigger than what the pupils think. Conclusions In the end I reached the conclusion that the teaching in physical education and health, didn’t contain any differences between the schools who had a health concentration and schools who hadn’t. / Syfte och frågeställningar Syftet med det här arbetet är att undersöka hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa, bedrivs på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning samt om möjligt jämföra skolornas undervisning. Frågeställningarna har varit: Hur bedrivs undervisningen i ämnet idrott och hälsa, på grundskolenivå på skolor med uttalad hälsoinriktning respektive på skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning? Hur bedriver idrottslärarna sin undervisning och hur beskriver eleverna undervisningen? Metod Studien är en kvalitativ studie och innehåller intervjuer med både lärare och elever från olika skolor. Intervjuskolorna består av fyra skolor från spridda delar av landet. På varje skola intervjuades en idrottslärare och fyra elever, två pojkar och två flickor. Skolorna bestod av en hälsofrämjande skola från norra Sverige, en hälsoskola från Stockholm, en ”vanlig” skola från Stockholm och en ”vanlig” skola från Storstockholm. Eleverna som intervjuades i studien gick i åk 4-9. Intervjuerna antecknades och sammanställdes i resultatdelen. Resultat Studien har resulterat i att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte skiljer sig mellan skolor som har en uttalad hälsoinriktning och de skolor som inte har en uttalad hälsoinriktning. Både idrottslärarna och eleverna anser att idrottsundervisningen främst består av olika bollspel, gymnastik och styrka. De flesta av de elever som jag har intervjuat tycker att idrottsundervisningen är rolig. De lärdomar som eleverna ska få inom ämnet idrott och hälsa nämner både vissa idrottslärare och vissa elever att det ska ha med hälsa att göra. Möjligheten för eleverna att påverka innehållet i undervisningen, tycker idrottslärarna i större utsträckning än eleverna, att de får. Slutsats Slutsatsen som man kan dra av den här studien är att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, inte visade sig innehålla några större skillnader vare sig skolan arbetade inom något hälsoprojekt eller ej.

Aim The aim of this essay is to investigate some local curriculum’s interpretation of the upbringing assignment that is expressed in Lpo 94, together with how the physical education teachers in these schools interpret and give expression to this assignment in their teaching. The questions are: • How does the local curriculum interpret the upbringing assignment of the PE teachers? • How does the PE teacher interpret the concept upbringing? • How does the PE teacher work with the upbringing role in their daily teaching? • How does the different experiences regarding to uppbringing and the schools development affect their or the PE teschers’ daily teaching? • Is there any difference in the subject teacher’s upbringing role compared to the PE teacher’s? Method This study is qualitative and based on four deep individual interviews of teachers, two at the age between 25 and 35, and two at the age of 45 or older. In addition, four local curriculum’s have been investigated with consideration to upbringing. The result has been recorded and handled confidential. Due to the low number of interviewes, no general conclusions can be made from this study. Result and conclutsion The local curriculum’s have a clear value foundation, but they don’t define the upbringing concept. It’s optional for each teacher to give an individual expression to this concept. The absence of satisfactory self confidence and education lead to insecurity in the teaching staff. Individual methods and ideas control the educational upbringing in school. According to the older teachers, the development of the curriculum hasn’t changed their way of teaching, but they also mention that is up to each teacher to make the change. The interviewed physical education teachers do not experience the upbringing concept negatively, instead they think of it as a natural element in the daily teaching. The teacher’s individual concentration on the upbringing concept depends on the group of pupils, individual experience and the curriculum. An experience is that pupils with a problematic home environment, also seem to have different difficulties in the school environment. / Syfte Uppsatsen har syftat till att, undersöka några lokala kursplaners tolkning av fostransuppdraget som uttrycks i Lpo 94 samt hur idrottslärarna på dessa skolor själva tolkar och implementerar detta i sin undervisning. Våra frågeställningar har varit: • Vad uttrycker den lokala arbetsplanen om lärarens fostransroll? • Hur tolkar idrottsläraren begreppet fostran? • Hur implementerar idrottsläraren fostransbegreppet i sin undervisning? • Hur har idrottslärarnas personliga erfarenheter med avseende på fostran och skolans utveckling påverkat deras undervisning? • Skiljer idrottslärarens fostransroll från fostransrollen för lärare i teoretiska ämnen? Metod Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på fyra individuella djupintervjuer av lärare. Av dessa är två stycken i åldrarna 25-35 år och två 45 år eller äldre. Dessutom har fyra lokala arbetsplaner undersökts med avseende på fostran. Resultaten har sammanställts och behandlats konfidentiellt. Eftersom det är så få respondenter kan inga generella slutsatser dras av studien. Resultat och slutsats De lokala arbetsplanerna har en tydlig värdegrund men definierar inte begreppet fostran. Detta lämnas öppet för tolkning och implementering av varje enskild idrottslärare. Avsaknad av tillfredsställande kompetens och utbildning leder till en osäkerhet i kollegiet, där individuella metoder och uppfattningar styr fostran i undervisningen. Läroplanernas utveckling av begreppet har, enligt de äldre respondenterna, inte orsakat några större förändringar i deras undervisning, men man påtalar dock att det är beroende av individens villighet att förändra sitt sätt. De intervjuade idrottslärarna tolkar inte begreppet som något negativt, utan anser att det är något som hela tiden faller sig naturligt i den dagliga undervisningen. Hur inriktad man är på att fostra beror mycket på vilken grupp man har, ens habitus och skolplanen. När en elev har problematiska familjeförhållanden upplevs den även ha svårigheter i skolan på olika sätt. Vissa upplever skillnader i statusen mellan idrott och de mer teoretiska ämnena vilket inverkar på fostransrollen

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie har varit att studera elevers aktiviteter samt fysiska ansträngning på två olika skolgårdar. Våra frågeställningar var följande:  Hur påverkar skolgårdens utseende elevernas fysiska ansträngning?  Vilka motoriska färdigheter tränas på respektive skolgård?  På vilket sätt påverkar skolgårdens utseende elevernas aktiviteter? Metod Studien omfattar två delar; registrering av hjärtfrekvensvärden och en observation. Observationen bestod av två delar, de motoriska färdigheter eleverna tränade på respektive skolgård samt de aktiviteter eleverna utförde. Resultat  Arkitektoniska egenskaper som kan göra att skolgårdens utseende utövar inflytande på elevernas fysiska ansträngning är bland annat huruvida eleverna kan röra sig runt skolhuset och om skolgården är en öppen yta eller utformad av mindre rum.  På skolgård A tränas kast, elevernas förmåga att springa och hoppa. På skolgård B tränas de motoriska färdigheterna gång, balans men även färdigheten att springa.  Huruvida det är skolgårdens utseende som påverkar elevernas aktiviteter eller inte går att diskutera. Det vi har kommit fram till i vår studie är att en öppen yta kan påverka hur väl elevgrupper blandas men också huruvida aktiviteterna utförs i lag eller individuellt i grupp. Slutsats Slutsatsen är att en öppen skolgård tränar motoriska färdigheter bättre än en skolgård med olika rum. För att elevernas fysiska ansträngning ska utmanas ska skolbyggnaden vara belägen så att eleverna kan transportera sig runt den. Skolgården ska även vara uppbyggd av flera ytor som eleverna kan transportera sig mellan. De motoriska färdigheter som utförs skiljer sig delvis skolgårdarna mellan. Eleverna på skola A utförde aktiviteter som var anpassade för individuellt deltagande. Dessa aktiviteter utfördes i blandade grupper avseende ålder och kön. På skolgård B utfördes lagidrotter med bestämda lag.

Syfte Studiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument. Metod Studien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut. En förfrågan sändes till åtta skolor i varje stad, de sex skolor som först visade intresse deltog i studien. Resultat Kursplanerna för respektive land skiljer sig i den mån att den norska är centralt styrd och den svenska lokalt styrd. I den norska kursplanen för Idrott (kroppsøvning) finns tydliga instruktioner om vad eleverna ska undervisas i, beträffande friluftsliv. I den svenska kursplanen för Idrott och Hälsa finns friluftsliv med som ett obligatoriskt moment men vad som ska/bör ingå i undervisningen är upp till varje skola att bestämma.¨ I de telefonintervjuer som genomfördes deltog sex idrottslärare, tre från varje land. De tre intervjuskolorna från Oslo hade alla en uteprofil, vilket resulterade i att eleverna var ute 1 gång/vecka till 1gång/varannan vecka. Utöver dessa dagar genomfördes två heldagar varje år, en på vintern och en på hösten alternativt våren. I de svenska skolorna genomfördes i regel två friluftsdagar varje år, en på vintern och en på våren. I de norska skolorna samarbetade klassläraren med idrottsläraren och de tillsammans planerade och genomförde dagarna, allt från enkel matlagning till paddling kunde prägla dessa dagar. De svenska skolorna lade stort fokus på orienteringsundervisning på vår/höstdagarna och vinterdagen bjöd på valmöjligheter som slalom, skridskor, pulka osv. Slutsats Friluftsundervisningen i de intervjuade skolorna skiljer sig markant, både i mängd och i innehåll. Integrering verkar vara nyckelordet för en väl fungerande friluftsundervisning. Det som skiljer skolorna åt och som kan vara förklaringen till variation i mängd friluftsundervisning är läroplanernas skillnader, pedagogernas personliga intresse, tidsramar, tradition/nationalism.

The purpose of my work is to study what attitude pupils with immigrant background as well as native pupils have towards the subject Physical Education (PE). An other purpose with my work is to contribute in a way that all newly graduated PE teachers think of making the subject PE to a subject that all pupils regardless gender or background can get advantage of. During the whole work I compare pupils with immigrant background to native pupils and boys to girls. The reason why I compared boys to girls is that I want to study how satisfied girls are compared to boys when it has to do with the subject PE. I consider that boys take more and more space in PE lessons. The method I have used is both interviews and surveys. I chose a school in Stockholm. The investigation group consists of 50 pupils with immigrant background and 50 native pupils. Among the pupils with immigrant background were 30 boys and 20 girls and among the native pupils were 28 boys and 22 girls. The pupils had to answer a survey, some of them answered it during PE lessons and others answered it in the classroom. I interviewed two PE teachers in the same school. I asked the same questions to both teachers but I did the interviews with one at the time in order not to have a situation of influence. The result and the conclusion of my study is that the subject PE is a very appreciated subject among pupils between 9-13 years regardless background. My study also shows that more native girls have a favourite sportman compared to girls with immigrant background. Why is it like that? This could be a topic for another study. The teachers who took part in the survey did n't think that the attitude towards the subject PE is different between pupils with immigrant background and native pupils. They considered that some pupils with immigrant who were a little messy in the classroom did better during PE lessons. / Syftet jag hade med mitt arbete var att studera vilket inställning elever med invandrarbakgrund respektive svensk bakgrund har till ämnet Idrott och hälsa. Ett annat syfte jag hade med mitt arbete var att kunna bidra till att alla nyutbildade idrottslärare, tänker på att göra ämnet Idrott och hälsa till ett ämne som alla elever oavsett kön eller bakgrund kan få nytta av. Under hela arbetet gör jag en jämförelse mellan elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund och mellan pojkar och flickor. Anledningen att jag jämför pojkar med flickor är att jag vill studera hur nöjda flickorna är jämfört med pojkarna när det gäller ämnet Idrott och hälsa. Jag anser att pojkarna tar över mer och mer på idrottslektionerna. Metoden jag har använt mig av är både intervjuer och enkäter. Jag valde en grundskola i Stockholm. Undersökningsgruppen bestod av 50 elever med invandrarbakgrund och 50 elever med svensk bakgrund. Bland de eleverna med invandrarbakgrund fanns 30 pojkar och 20 flickor och bland de eleverna med svensk bakgrund fanns 28 pojkar och 22 flickor. Eleverna fick svara på en enkät, vissa fick svara på den under idrottslektionerna och andra svarade på den i klassrummet. Jag intervjuade två idrottslärare i samma skola. Jag ställde samma frågor till de båda lärarna men intervjuerna genomförde jag med en och en för att undvika att de ena skulle kunna påverka den andra. Resultat och slutsats av min studie är att ämnet Idrott och hälsa är ett väldigt uppskattat ämne bland elever mellan 9-13 år oavsett bakgrund. Flickornas svar visar att de inte är lika nöjda som pojkarna, speciellt flickor med invandrarbakgrund. Min studie visar också att flera flickor med svensk bakgrund har en sportidol jämfört med flickor med invandrarbakgrund. Den här tolkar jag som om flickorna med svensk bakgrund är mer intresserade av sport än flickorna med invandrarbakgrund. Varför är det så? Det skulle kunna var ett ämne till en annan studie. De lärarna som deltog i undersökningen tyckte inte att inställningen till ämnet Idrott och hälsa skiljer sig mellan elever med invandrarbakgrund och elever med svensk bakgrund. De ansåg att vissa elever med invandrarbakgrund som var lite stökiga i klassrummet fungerade bra på idrottslektioner.

Aim and questions The purpose for this study was to investigate how marks and mark settings are formed in physical training at some compulsory schools. We also wanted to see how the criteria for marks are formed. These were the main questions during this study. • How do the students find the evaluation and the making in physical training? • Are there differences between different student groups when it comes to their experience around estimation and marking in physical training? (gender, marks, schools etc.) • How do the teachers motivate their marking in physical training? • Are there any differences between the criteria for marking between different schools? Method The study was carried out during the spring 2005 at eight schools in a municipality in the middle of Sweden. The study involved 339 students opinion polls and 12 teacher opinion polls. Four of the teachers were also interviewed. The criteria for marking were also collected from the schools in the study. Results The majorities of the students are satisfied with the marking and find the marks are fair, compared to other students. The students also feel that attendance, interest and hard working reflect the marks. About 50% of the students in the study think that the teacher compares students when marking and also that teachers may miss some results which could motivate some other mark. They also find that they have got information about the curriculum and criteria for marking. The teachers consider that they have informed the students about the criteria of marking and that the teaching is carried out according to the aims that the students should achieve during their senior year in high school. The teachers do compare students when marking. Almost 50% of the teachers in the study gave the students a lower mark in the 8:th year than in the 9:th year. The criteria for marking and the request for the marks differs between the schools in the study. Conclusions The evaluation and mark setting varies between the different schools and the teachers. The student’s opinions of mark setting and evaluation also vary between the different schools. The criteria for marking also vary between the different schools in the study. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa går till på grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra betygskriterierna i ämnet mellan olika grundskolor. Följande frågor har varit centrala för studien: • Hur upplever eleven bedömning och betygssättning i ämnet idrott och hälsa? • Finns det skillnader mellan olika elevgrupper i deras upplevelser kring bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa? (kön, betyg, skolor etc.) • Hur motiverar lärare i idrott och hälsa sin betygsättning? • Hur ser betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa ut på olika grundskolor? Metod Undersökningen genomfördes under vårterminen 2005 vid åtta grundskolor i årskurs 9 i en kommun belägen i mellersta Sverige. Studien omfattade 339 elevenkäter och 12 lärarenkäter. Fyra av idrott och hälsa lärarna deltog i samtal kring bedömning och betygsättning. Betygskriterierna för ämnet idrott och hälsa samlades in från de undersökta grundskolorna. Resultat Majoriteten av eleverna är nöjda med betygsättning och anser att betygen är rättvisa. Omkring 50 % av eleverna upplever att det förekommer jämförelser mellan elever och att läraren kan missa kunskaper som skulle kunna motivera ett annat betyg. Eleverna upplever även att närvaro, engagemang och flit påverkar betyget. Det finns skillnader mellan olika grupper av elever och hur dessa upplever bedömning och betygsättning. Lärarna anser att de informerat eleverna om betygskriterierna och att undervisningen utgår från de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Lärarna gör jämförelser mellan elever vid bedömning och betygsättning. Betygskriteriernas utformning och vilka krav som ställs för respektive betyg skiljer sig åt mellan skolorna. Slutsats Bedömning och betygsättning skiljer sig från skola till skola och från lärare till lärare. Eleverna upplever lärarnas bedömning och betygsättning olika. Det finns tydliga skillnader mellan skolor, mellan olika grupper av elever och mellan elever inom samma skola. Även betygskriterierna skiljer sig åt mellan de olika skolorna.