Sammanfattning Denna rapport behandlar införandet av standardiserat arbete i produktionssystemet hos företaget Inission Munkfors AB. Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17), som ges vid Fakulteten för hälsa, natur & teknikvetenskap på Karlstads universitet.Företaget Inission Munkfors AB har som mål att från år 2012 till år 2017 kunna fördubbla omsättningen och halvera ledtiden, med samma personalstyrka som år 2012 (75st anställda). Detta kallar företaget "Inspirit 2x2 2017", och strategierna för att nå målen är att: skaffa fler och rätt kunder, ha en unikt bra leveransprecision och alla medarbetare ska vilja vara med. Detta ska uppnås genom att bl.a. tillämpa standardiserade arbetssätt, som är en av Toyotas 14 principer.Denna studie fokuserar på monteringsprocessen av ett specifikt elektronikskåp. Företaget har en tidigare historik med stor frihet gällande hur arbetsuppgifter utförts av medarbetarna. Detta har lett till att montörerna har utvecklat individuella sätt att montera elektronikskåpen på, vilket gjort att en spridning i monteringstid har uppstått. Från en nulägesanalys av processerna i produktflödet utfördes tidtagning, observationer av arbetssätt, och från resultatet dokumenterades förbättringsförslag gällande kvalitet och effektivitet med stöd av Lean-teori om slöseri och standard. För monteringsprocessenskapades och infördes en metodstandard. Under framtagningen av metodstandarden fördes en diskussion med de berörda medarbetarna om vad företagets strategier innebär, teori angående standard och varför det är viktigt att arbeta standardiserat. Under mötet framkom att det finns en negativ inställning bland medarbetarna gällande företagets uppsatta mål, och okunskap kring strategierna samt behovet av att arbeta standardiserat. Några av medarbetarna ansåg att standardiserat arbetssätt inte skulle vara till någon hjälp för dem, vilket tyder på en rädsla för förändring i arbetssättet. Denna negativa inställning och rädsla kan övervinnas genom attledningen skapar ökad förståelse för målen och behovet av att arbeta standardiserat. Vid mätning av cykeltider för två montörer visade resultatet att spridningen i monteringstid minskat från 11 h och 15 min till 15 min vid införandet av metodstandarden. Detta indikerar det som beskrivs i teorin att spridningen sannolikt minskar när alla gör på samma sätt. Monteringen tog tidigare i genomsnitt 8,15 h, och de nya mätningarna visade att monteringen tog i genomsnitt 5,5 h, vilket ger möjligheter till minskad ledtid för produkten. Företaget bör fortsätta dessa mätningar för att se hur spridningen ser ut mellan fler montörer. När arbetssättet är väl inövat och monteringstiden balanserats bör metodstandarden tidsättas för att synliggöra avvikelser och möjliggöra förbättringsarbete i processen. / Abstract This report treats the introduction of standardized work in Inission Munkfors AB's production system. The work has been performed in the course Degree Project for Degree of Bachelor of Science in Engineering - Mechanical Engineering (MSGC17), given at the Faculty of Health, Nature & Technology at Karlstad University.The company Inission Munkfors AB aims from year 2012 to 2017 to double the turnover, halve the lead time, with the same number of employees as in year 2012 (75 people). This goal is called "Inspirit 2x2 2017" by the company, and the strategies for reaching the goal are: acquire more and correct customers, have a unique delivery precision and to get all the coworkers on board in the change process. One of the corner stones to achieve this will be practising standardized work, which is one of Toyota's 14 principles. This study focuses on the assembly process of a specific electronics cabinet. The company has a former history of freedom regarding how working tasks are performed by the workers. This has led to a development of individual ways of assembly among the workers, which have caused a scatter in assembly time.From a current state analysis of processes in the flow of products, proposals for improvement in effectiveness and quality were documented with support from Lean theory about waste and standard, and for the assembly process a standardized work method was created and introduced. During the development of the standardized work method, a discussion was held with co-workers about the meaning of the company's strategies, theory regarding standardization and the importance of standardized work. From the meeting it was realised that the co-workers have a negative attitude towards the company's goal, and lack of knowledge regarding the meaning of the strategies and the need for standardized work. Some of the co-workers thought that standardized work wouldn't help their daily work, which indicates fear of change. The negative attitude and fear of change can most likely be overcome if the management teaches understanding for the goal and the need for standardized work.The result of the assembly time for two assemblers shows that the scatter has decreased from 11 h and 15 min to 15 min when the standardized work method was introduced. The resultsindicates what is described in the theory that the scatter will decrease if everybody practises the same way. The former average time for mounting was 8,15 h, and the new results shows an average time of 5,5 h, which generates possibilities in cutting lead time for the product. The company need to continue these time studies to be able to see how the scatter is affected by the rest of the co-workers. When the standardized work method has been practised by the co-workers and the scatter in assembly time is rather balanced, the time for executing the activities in the standardized work method should be introduced and documented. This enables visualisation of deviations and makes it possible to improve the process.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt. Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar: Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av arbetslag mot svensklärarnas? Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige. Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel. Det som framkommit av undersökningen är att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro. Det fanns däremot inga tydliga tendenser på att man inom de olika lärarkategorierna uppfattade införandet av arbetslag på olika sätt. Det verkar mera ha att göra med vilken personlighetstyp man tillhör.

No description available.

Sammanfattning          I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att barn som växer upp med minst en förälder som missbrukar alkohol, trots detta har en social fungerande tillvaro idag. Frågeställningarna behandlar skyddsfaktorer, riskfaktorer och hur barn hanterar sin situation. För att svara på dessa frågor har litteratur på området och tre kvalitativa intervjuer legat till grund för resultaten. Litteraturen består av internationella artiklar, svenska artiklar, böcker och rapporter. Materialet har analyserats och problematiserats med begreppen resiliens och KASAM som teoretiska utgångspunkter. Forskningen pekar på att barn till alkoholmissbrukare skyddas av en mängd faktorer och att det är unikt vad som skyddar varje enskilt barn. Några av dessa skyddsfaktorer är en stabil vuxen, att ha klarat skolan bra, känt kontroll och sammanhang. Vad som framkommit i undersökningen är till viss del detsamma. Denna undersökning visar på att en nära vän och närvaro i ett sammanhang, där man känner dig trygg utan missbruket var faktorer som bidragit till att barnen klarat sig.

This study concerns pupils’ experiences of learning and working with programmable robotics at school. Consequently, the study refers to the use of computers at school and can therefore be placed in the research area of computer aided learning. The aim is to analyze and describe pupils’ different experiences of what they learn by means of working with programmable robotics at school and how they experience that they work and solve problems by means of programming and constructing robotics. The first question concerns the experienced object of learning and the second question is about the experienced problem solving strategies. The theoretical framework and method is in the area of phenomenology of the life-world and phenomenography. The pupils who have been interviewed in the study have all been working with a programmable Lego material and the result is the qualitatively different categories of pupils’ experiences of objects of learning and problem solving strategies in relation to this material. Many experiences focus on social aspects of this work, which means that the technological material itself is not the evident object of learning in the pupils’ experiences. Also the experiences related to the problem solving strategies often focus on a social dimension. The findings should be seen as a contribution to the discussion about understanding pupils’ different ways of experiencing their work and learning in technological surroundings and thereby facilitate the creation of an educational environment where pupils can be met at their level and where teachers can create possibilities for holistic learning. This understanding can contribute to evolve the didactics about computers and technology education. / Den här studien behandlar elevers uppfattningar av lärande i relation till arbete med att programmera och konstruera robotar. Forskningen berör användning av datorer i skolan och ingår därför i forskningsområdet datorstött lärande. Syftet är att analysera och beskriva grundskoleelevers olika uppfattningar av vad de lär sig vid arbete med programmerbart konstruktionsmaterial i skolan och hur de erfar att de arbetar och löser problem när de konstruerar och programmerar robotar. Den första frågan handlar om elevernas upplevda lärandeobjekt och den andra om deras erfarna problemlösningsstrategier. De ontologiska och epistemologiska utgångspunkterna i den här studien grundar sig i livsvärldsfenomenologi och fenomenografi. Eleverna som intervjuats i studien har alla arbetat med ett programmerbart legomaterial och resultatet utgörs av elevernas kvalitativt skilda sätt att uppfatta lärandeobjekt och problemlösningsstrategier i relation till detta. Många uppfattningar relaterar till sociala aspekter av arbetet, vilket betyder att materialet i sig inte är det självklara lärandeobjektet för eleverna. Även uppfattningarna i relation till problemlösningsstrategierna fokuserar ofta på en social dimension av arbetet. Resultatet ska ses som ett bidrag till att skapa en förståelse av elevers olika sätt att erfara sitt arbete och lärande i en teknisk miljö. En sådan förståelse kan underlätta för lärare att skapa förutsättningar för ett holistiskt lärande och en lärandemiljö där elever kan mötas på sin egen nivå. Detta kan också bidra till en utveckling av didaktiken kring teknik och datorer i skolan.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola. Resultatet visar att varken socialt arbete i skolan eller skolsocialt arbete i dagsläget är vedertagna begrepp inom svensk skola och lagstiftning. Vad som definieras som socialt arbete i skolan varierar beroende på vilken kontext fenomenet diskuteras i. Skolpersonalen upplevde socialt arbete i skolan som ett brett arbete som går hand i hand med skolans kunskapsförmedlande uppdrag.  I studiens slutsatser diskuteras vikten av relationer i skolan och det sociala arbetets betydelse för elevers mående och studieresultat.

No description available.

No description available.

Arbetet handlar om att med hjälp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssätt. Utifrån dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ”Naturen omkring oss”. De ämnena som vi valt att integrera i detta arbete är Biologi, Svenska, Matematik och Bild.   I Litteraturgenomgången har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgår ifrån elevers egna erfarenheter och vardagliga förståelse, att vi ska arbeta ämnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en väsentlig del i arbetet. Vi har också skrivit om för- respektive nackdelar med ett tematiska arbetssätt i Litteraturgenomgången. Dessutom har vi skrivit om det tematiska arbetets historia.   Den metod som vi valt att använda oss av är textanalys. Vilket innebär att vi kritiskt granskar, analyserar och värderar litteratur och forskning som gjorts i och på ämnet. Sedan kommer vi i Resultat och Analys presentera vårt tematiska arbete ”Naturen omkring oss”. Vi motiverar sedan varför vi valt att lägga upp arbetet som vi gjort med hjälp av den befintliga litteraturen och forskningen.   I vår studie har vi kommit fram till att de största fördelarna, enligt författarna, med att arbeta tematiskt är bland annat att elevinflytandet ökar, ett sammanhang och en helhetssyn skapas för ämnena i skolan och gör att elevernas känner att de hör ihop. Några nackdelar med ett tematiskt arbetssätt kan enligt författarna vara att ämnets status försämras eftersom vanliga ämnesspecifika lektioner inte används. Även att elever som är i behov av tydlig struktur kan uppleva detta arbetssätt som problematiskt.

Diss. Umeå : Univ., 2004.