Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Syftet med undersökningen är att studera personalens sociala scheman angående en underhållshandbok som finns på intranet på Volvo östra. Problemet är att underhållshandboken inte används i någon stor utsträckning. Syftet är att med hjälp av en kartläggning av personalens roll- och händelsescheman angående användningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken används. Underhållshandboken finns dels på intranet och dels i pärmar. I enkätundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhållssektionens alla avdelningar. Resultatet visar att de som någon gång använt underhållshandboken använder handboken främst vid situationer när de blir tillsagda att använda den. Av de som inte använt underhållshandboken någon antyder att detta kan vara problemet till det låga användandet. Andra möjliga problem kan var att det upplevs som omständigt att ta sig till de rätta sidorna och att använda intranet upplevs som ‘fult’. Ett förslag på fortsatt arbete är att införa en utbildning angående underhållshandboken och intranet och förankra intranet som arbetsredskap

This bachelor thesis looks at the organization of the production of chainsaws in three different Husqvarna AB plants; one in Sweden, one in Brazil and one in the USA. The field of production organization carries the mark of men like Adam Smith, Frederick Taylor and Henry Ford, and it is with reference to the approaches of these men, and others, that we ask how Husqvarna AB organizes its production of chainsaws. We found that production in the Swedish plant consisted of a worker philosophy influenced by the “group thinking” that was prominent in Sweden in the 1970s, coupled with a production philosophy sharing many traits with Ford’s mass production while incorporating elements of lean production. The production lines in Brazil are identical to the newer lines in the Swedish plant. The differences are fewer influences from “group” approaches such as the socio-technical view. The US plant provides a sharp contrast to the other two. It produces saws for the consumer market and not the professional market. Quality and longevity demands are radically different, which enables for another production approach to be used. With simple operations and very short times at each work station, the US plant is not many steps away from Ford’s mass production approach. / Denna kandidatuppsats studerar produktionsorganisationen inom Husqvarna AB:s motorsågstillverkning i tre olika fabriker; en i Sverige, en i Brasilien och en i USA. Området produktionsorganisation är influerat av män som Adam Smith, Frederick Taylor och Henry Ford, och det är i ljuset av bland annat dessas bidrag som vi frågar oss hur Huskvarna organiserar sin produktion. Vi fann att den svenska fabriken var en kombination mellan ”grupptänkandet” som aktualiserades i Sverige på 1970-talet, särskilt med avseende på arbetarna, och ett produktionssätt som i många delar är massproduktion av Fordiskt snitt som allt mer går emot lean production. De brasilianska produktionsbanorna är identiska med de nyare svenska. Skillnaderna ligger i arbetarnas roller, då den brasilianska fabriken bär färre tecken på att vara inspirerat av grupptänkandet i till exempel det socio-tekniska synsättet. Den amerikanska fabriken står i skarp kontrast till de övriga två. Den producerar för konsumentmarknaden och inte för den professionella marknaden. Lägre kvalitets- och livslängdskrav tillåter ett annat produktionssätt. Den amerikanska fabriken har många likheter med Fordisk massproduktion, med enkla handgrepp och mycket korta tider vid varje station.

<p>This bachelor thesis looks at the organization of the production of chainsaws in three different Husqvarna AB plants; one in Sweden, one in Brazil and one in the USA. The field of production organization carries the mark of men like Adam Smith, Frederick Taylor and Henry Ford, and it is with reference to the approaches of these men, and others, that we ask how Husqvarna AB organizes its production of chainsaws.</p><p>We found that production in the Swedish plant consisted of a worker philosophy influenced by the “group thinking” that was prominent in Sweden in the 1970s, coupled with a production philosophy sharing many traits with Ford’s mass production while incorporating elements of lean production. The production lines in Brazil are identical to the newer lines in the Swedish plant. The differences are fewer influences from “group” approaches such as the socio-technical view. The US plant provides a sharp contrast to the other two. It produces saws for the consumer market and not the professional market. Quality and longevity demands are radically different, which enables for another production approach to be used. With simple operations and very short times at each work station, the US plant is not many steps away from Ford’s mass production approach.</p> / <p>Denna kandidatuppsats studerar produktionsorganisationen inom Husqvarna AB:s motorsågstillverkning i tre olika fabriker; en i Sverige, en i Brasilien och en i USA. Området produktionsorganisation är influerat av män som Adam Smith, Frederick Taylor och Henry Ford, och det är i ljuset av bland annat dessas bidrag som vi frågar oss hur Huskvarna organiserar sin produktion.</p><p>Vi fann att den svenska fabriken var en kombination mellan ”grupptänkandet” som aktualiserades i Sverige på 1970-talet, särskilt med avseende på arbetarna, och ett produktionssätt som i många delar är massproduktion av Fordiskt snitt som allt mer går emot lean production. De brasilianska produktionsbanorna är identiska med de nyare svenska. Skillnaderna ligger i arbetarnas roller, då den brasilianska fabriken bär färre tecken på att vara inspirerat av grupptänkandet i till exempel det socio-tekniska synsättet. Den amerikanska fabriken står i skarp kontrast till de övriga två. Den producerar för konsumentmarknaden och inte för den professionella marknaden. Lägre kvalitets- och livslängdskrav tillåter ett annat produktionssätt. Den amerikanska fabriken har många likheter med Fordisk massproduktion, med enkla handgrepp och mycket korta tider vid varje station.</p>

Organisatoriskt lärande är ett begrepp som i dagens föränderliga värld är relevant för alla organisationer. Då det är individer som utgör organisationer, är medarbetarnas utveckling essentiell för organisationens utveckling. Vilka faktorer kan då främja organisatoriskt lärande? Denna studie syftar till att ur ett medarbetarperspektiv, med hjälp av systemteori, dra slutsatser angående hur faktorer som organisationskultur, kommunikation, samarbete, visioner och uppsatta mål påverkar lärandet i en organisation. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar som behandlar vilka förutsättningar till lärande som kan identifieras i en organisation, medarbetares upplevelser av organisationens klimat och kultur, samt hur medarbetarna upplever att de övergripande mål och visioner som finns i organisationen speglar deras personliga mål och visioner. För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med medarbetare i en svensk arbetsorganisation för att samla in den empiriska datan. Som analysverktyg användes Peter Senges systemteori, såväl som andra relevanta teorier inom fältet. Resultatet visar att det råder beroendeförhållanden mellan medarbetarens personliga visioner, organisationens övergripande mål och visioner, organisationskultur och kommunikation. Vidare påvisas att alla dessa faktorer har inverkan på lärandet. Att finna hävstångskraften betyder att identifiera vilka möjligheter som finns till att påverka nämnda faktorer, för att i slutändan främja det organisatoriska lärandet. / Organizational learning is a concept that in a changing world is relevant to all organizations. As organizations consist of individuals, employee development is essential for the organization's development. So what factors can promote organizational learning? The purpose of this study is by taking an employee perspective, and using systems theory, draw conclusions about how factors such as organizational culture, communication, cooperation, vision and goals affect learning in an organization. Based on the design of this study, three questions were formulated regarding the conditions for learning that can be identified in an organization, employees' perceptions of organizational climate and culture, and how employees perceive that the overall goals and visions that exist in the organization reflects their personal goals and visions. To answer these questions seven semi-structured interviews with employees in a Swedish organization were conducted, to collect the empirical data. The analytical tools used are Peter Senge's systems theory, as well as other relevant theories in the field. The result shows that there are interdependences between the employee's personal vision, the organization's overall goals and vision, organizational culture and communication. Further demonstrated is that all these factors have an impact on learning. Finding the leverage means to identify the opportunities that exist to influence the aforementioned factors, to ultimately promote organizational learning.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.