• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kopplingen mellan Lean och kraftergonomi inom tillverkningsindustrin / The connection between lean and physical ergonomics in manufacturing industry

Jonsson Egeman, Mathilda, Pettersson, Anna January 2016 (has links)
Syfte – Syftet med denna studie är att öka förståelsen för kopplingen mellan Lean och kraftergonomi inom tillverkningsindustrin samt undersöka varför de, inom viss forskning, anses oförenliga. För att uppfylla syftet har det gemensamma snittet mellan Lean och kraftergonomi undersökts samt vilka konflikter som kan uppstå mellan Lean och kraftergonomi vid arbete inom tillverkningsindustrin. Metod – Litteraturstudier, med fokus på samverkan mellan Lean och kraftergonomi, har utgjort ett teoretiskt ramverk. Litteraturstudier har kompletterats med en fallstudie på ett företag inom tillverkningsindustrin. Empirisk data, utgjord av genomförda intervjuer, observationer och en riskbedömning på fallföretaget, har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat. Resultat – Studiens resultat visar på en stark koppling mellan Lean och kraftergonomi, då de samverkar till att stödja och förbättra varandra. Den vanliga uppfattningen, att Lean skulle orsaka repetitivt arbete, motbevisas genom att Leans principer, såsom arbetsrotation, arbetsutvidgning och arbetsberikning, istället bidrar till variation. Att Lean orsakar repetitivt arbete motbevisas även genom att arbetets takt baseras på kundefterfrågan, istället för kortast möjliga cykeltid. Ett annat bevis för att Lean och kraftergonomi stödjer varandra är att kvalitetsbrister oftast beror på kraftergonomiskt krävande rörelser. Dessa rörelser ses som icke-värdeadderande aktiviteter enligt Lean och minskar effektiviteten i arbetet. En konflikt mellan Lean och kraftergonomi har dock identifierats i studien, vilket är rörelse i form av gång. Gång ses enligt Lean som en icke-värdeadderande aktivitet, medan det enligt kraftergonomi är en viktig faktor för ett varierat arbete. Implikationer – Studien bidrar till den forskning som visar på att Leans principer och metoder ligger i ett gemensamt snitt med kraftergonomi. Anledningen till att många verksamheter upplevt en försämrad kraftergonomi på grund av Lean, tros därför bero på en ofullständig implementering utan helhetssyn över verksamhetsstrategin. Studiens resultat är behjälpligt för verksamheter i alla stadier av arbete med Lean. Resultatet kan användas som underlag för beslut före implementering, som stöd under implementering och vid fortsatt uppföljning och förbättringsarbete enligt Leans principer och metoder. Förhoppningen är att resultatet ska kunna hjälpa verksamheter att minska sjukfrånvaron, genom ökad förståelse för Lean som verksamhetsstrategi. Varje verksamhet behöver dock ha i åtanke att den identifierade konflikten mellan Lean och kraftergonomi kräver en avvägning för varje specifik arbetssituation. Begränsningar – Studerad litteratur har innefattat teori, där både Lean och kraftergonomi behandlas. Genom enskilda studier av både Lean och kraftergonomi, hade mer information troligtvis erhållits och medfört ett mer omfattande resultat om kopplingen mellan de två. / Purpose – The purpose of this study is to increase the understanding of the connection between lean and physical ergonomics in manufacturing industry, and to investigate reasons why they, in certain research, are considered to be inconsistent. To fulfil this purpose the intersection between lean and physical ergonomics has been studied, as well as possible conflicts that may arise between lean and physical ergonomics in manufacturing industry. Method – The theoretical framework is based on literature studies, focusing on the interaction between lean and physical ergonomics, supplemented by a case study at a company in manufacturing industry. Empirical data from completed interviews, from observations, and from a risk assessment of the case study company, have been analysed against the theoretical framework and generated the study's results. Findings – The results of the study show a strong link between the principles and methods of lean and physical ergonomics, as they work together to support and improve each other. The common perception, that lean should cause repetitive work, is disproved through the principles of lean, such as work rotation, work enlargement and work enhancement, which all contribute to variation. Also, according to lean principles, work rate should be based on customer demand and not on shortest possible cycle time. Another evidence of lean and physical ergonomics supporting each other is the fact that quality defects mostly occur due to ergonomically demanding movements. Such movements reduce work efficiency, and should be considered as waste according to lean. In the study, one conflict has been identified between lean and physical ergonomics, regarding movements through walking. In lean, walking is considered a non-value adding activity, while it in physical ergonomics is seen as a vital factor for work variation. Implications – The study contributes to research showing that lean principles and methods have a common intersection with physical ergonomics. The reason why many companies have experienced impaired physical ergonomics from lean, is supposed to be through incomplete implementations, lacking operational strategy overview. The results from the study will be useful for companies in all phases of lean implementation. The result may assist decisions when considering implementation, during implementation, and in continued monitoring and improvement efforts according to lean principles and methods. It is hoped that the results can help reduce sick leave through increased understanding of lean as an operational strategy. Each company must, however, bear in mind that the identified conflict between lean and physical ergonomics will have to be weighed up carefully by that particular company. Limitations – Studied literature has included theory where both lean and physical ergonomics have been discussed. Through individual studies of lean and of physical ergonomics more information would most likely have been acquired, resulting in a more extensive result on the connection between the two.
2

Design and Evaluation of an Interactive Individual Ergonomic Report for Surgeons / Design och utvärdering av en interaktiv individuell ergonomisk rapport för kiruger

Hensel, Melanie Anna Sherina January 2023 (has links)
Surgeons have been identified as one of the highest risk groups in healthcare to develop work-related musculoskeletal disorders (WMSDs). Especially the neck and shoulders are found to be at high musculoskeletal risk due to surgeons commonly operating in a static and awkward posture for a prolonged time. Raising ergonomic awareness has been found to favour postural improvement among healthcare professionals. This thesis therefore aimed to design and evaluate an individual ergonomic report as means for risk assessment and ergonomic education for surgeons. Hereby, two surgeons and two ergonomists were included in the design process for early user feedback. Thematic analysis was applied to analyse the user feedback and potential improvements were identified and performed. The final individual ergonomic report was evaluated as a material used in an individual educational session (i.e., the intervention group) and compared against the use of an ergonomic guideline (i.e., the control group). Each group consisted of two surgeons. Both questionnaire and semi-structured interview were used to evaluate the session. The results from the questionnaire showed similarly positive ratings on the user experience of both groups, but higher ratings were given on the perceived impact by the intervention group. The interview results also showed more positive responses by the intervention group in terms of the usability. Furthermore, facilitators and barriers for adopting ergonomic principles were collected from the surgeons. Multiple ways to improve surgical ergonomics as perceived by the surgeons were also identified, e.g., the use of ergonomic equipment, and implementation of stretch breaks in the OR. The results show the potential of an individual ergonomic assessment report as ergonomic intervention for surgeons to raise their awareness and knowledge about ergonomic principles which can contribute to decreasing their risk of developing WMSDs as well as improved surgical performance and patient safety. Future studies can regard further ergonomic risk parameters and incorporate practical instructions on ergonomic principles into educational ergonomic intervention. / Kirurger har identifierats som en av de högsta riskgrupperna inom hälso- och sjukvården att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador. Särskilt nacke och axlar har visat sig ha hög risk för belastningsskador på grund av att kirurger ofta arbetar i en statisk och ogynnsam kroppsställning under en längre tid. Att öka den ergonomiska medvetenheten har visat sig gynna en förbättring av arbetsställning bland vårdpersonal. Denna avhandling syftade därför till att utforma och utvärdera en individuell ergonomisk rapport som ett medel för riskbedömning och ergonomisk utbildning bland kirurger. Två kirurger och två ergonomer deltog i designprocessen och tidig användarfeedback samlades. Tematisk analys användes för att analysera användarfeedback och potentiella förbättringar identifierades och genomfördes. Den slutliga individuella ergonomirapporten utvärderades som ett material som användes i en individuell utbildningssession (dvs interventionsgruppen) och jämfördes med användningen av en broschyr på kirurgergonomi (dvs kontrollgruppen). Varje grupp bestod av två kirurger. Både frågeformulär och semistrukturerad intervju användes för att utvärdera utbildningssessionen. Resultaten från frågeformuläret visade lika positiva användarupplevelse betyg från båda grupperna, men högre betyg gavs på den upplevda effekten av interventionsgruppen. Dessutom identifierades faciliteter och barriärer för att anta ergonomiska principer från kirurgerna. Flera sätt att förbättra kirurgisk ergonomi som uppfattades av kirurgerna identifierades också, till exempel användning av ergonomisk utrustning och implementering av sträcknings pausar i operationssalen. Resultaten visar att individuell ergonomisk bedömningsrapport som ergonomisk intervention för kirurger har potential för att öka medvetenhet och kunskap om ergonomiska principer. Detta kan bidra till att minska kirurgers risk att utveckla arbetsrelaterade belastningsskador samt förbättrad kirurgisk prestanda och patientsäkerhet. Framtida studier kan ta hänsyn till ytterligare ergonomiska riskparametrar och införliva praktiska instruktioner om ergonomiska principer i pedagogisk ergonomisk intervention.

Page generated in 0.1056 seconds