Sammanfattning Titel: Stressar du, eller blir du påverkad av andras stress? En kvalitativ studie som ökar förståelsen för hur hållbart ledarskap och LMX-teori kan hantera stress hos medarbetare inom Försvarsmakten.   Nivå: C-uppsats i företagsekonomi   Författare: Kevin Peters och David Larsson   Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson   Datum: 2019 - januari   Syfte: Att öka förståelsen för hur hållbart ledarskap med inriktning mot LMX-teorin kan hantera stress hos anställda inom Försvarsmakten.   Metod: En kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt har tillämpats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex stycken ledare och fyra stycken medarbetare inom Försvarsmakten. Empirin har sedan tolkats tematiskt och en analys har genomförts genom kodning och tematisering.   Slutsats: Det studien visar är en ökad förståelse för hur stresshanteringen ser ut inom Försvarsmakten, och vilka verktyg som anses vara mest effektiva. Slutsatsen är att alla stressrelaterade problem kretsar kring hur relationen mellan medarbetaren och ledaren är. LMX-teorin var till stor hjälp för att öka förståelsen till hur stresshanteringen är utformad. Vidare påträffades flera effektiva verktyg i samband med att relationen mellan medarbetare och ledare utvecklas, som vi sedan presenterar i en modell.   Studiens bidrag: Denna studie lämnar ett teoretiskt bidrag i form av en modell som blivit framarbetad genom en analys av empiri och teori. Modellen ger en ökad förståelse för på vilket sätt ledare och medarbetare kan hantera stressfyllda situationer effektivt inom Försvarsmakten. Studien lämnar även ett praktiskt bidrag om hur Försvarsmakten kan förbättra sin stresshantering proaktivt och reaktivt samt vilket typ av uppföljning som ska genomföras.    Förslag till vidare forskning:Under vår genomgång av teori framgår det att LMX-mätningar av både ledare och medarbetares perspektiv är undermålig. Vi anser att fler LMX-mätningar av både ledare och medarbetares perspektiv ska finnas då detta hade resulterat i mer generaliserbara slutsatser och givit mer pålitliga resultat.   Nyckelord: arbetsrelaterade faktorer, stress, ledare, medarbetare, hållbart ledarskap, förebyggande åtgärder, LMX-teori, relationer.

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress. Området är tidigare relativt obeforskat, varför författarna föreslår vidare forskning om kognitiva och beteendemässiga processvariablers betydelse i upplevelsen av stress. / This cross-sectional study examined the function of cognitive and behavioral avoidance and catastrophizing in relation to the already known association between psychosocial work environment and perceived stress. The study also examined whether there were subgroups with different psychosocial work environments. The results indicate that cognitive avoidance and catastrophizing serve as mediators, and that catastrophizing serve as a weak moderator in the association. Further, there were subgroups with different psychosocial work environments, which also differed regarding cognitive avoidance, catastrophizing and perceived stress. This area of investigation is to date relatively uncovered by research, which is why the authors suggest further research on the significance of cognitive and behavioral process variables in the perception of stress.

The aim of this study was to examine how police patrol officers experience different work-related factors and how they impact their organisational commitment. Organisational commitment in this study is based on the work by Meyer and Allen, which previous research has shown to be impactful for police officers’ intentions to leave their jobs. Different work-related factors, such as job satisfaction, work values, heavy workloads and perceived organisational support have also been linked with commitment. Combined with a lack of Swedish studies this motivated the execution of the present study. The data was collected using four semi-structured interviews with patrol officers. The interviewed patrol officers mentioned a variety of work-related factors that could act as facilitating or inhibiting for their commitment. Some factors were mentioned as unanimously positive, such as work variety or colleagues. One of the most important findings was the discovery of a previously unexplored topic regarding material- and personnel resources. The patrol officers that mentioned material resources described their experiences of an unfair distribution of the resources, while the experiences with personnel resources were divided. The findings have partially aligned with previous international research, and an important implication is the importance of an individual perspective in the accommodation of job-related characteristics. It is therefore important for the Swedish Police Authority to account for individual needs and preferences. There is also a need for further Swedish studies that examine police officers’ commitment that can add to the existing international research base, as well as potentially discovering additional factors that can affect their commitment. / Denna studie syftade att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever att deras engagemang påverkas av olika arbetsrelaterade faktorer. Begreppet engagemang utgår i denna studie från Meyer och Allens commitment, som i tidigare forskning visats vara betydande för polisers vilja att stanna kvar i yrket. Olika arbetsrelaterade faktorer, som till exempel arbetstillfredsställelse, värderingar, arbetsbelastning och upplevt organisatoriskt stöd, har även visats ha ett samband med engagemang. Detta i kombinationen med en avsaknad av svenska studier motiverade utförandet av denna studie. Forskningsdatan samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med poliser i yttre tjänst. Från dessa intervjuer nämnde informanterna ett flertal arbetsrelaterade faktorer som kunde agerade främjande eller hämmande för deras engagemang. Vissa faktorer som variation i arbetet eller kollegor benämndes enhetligt som positiva. Ett av de viktigaste resultaten var upptäckten av ett tidigare outforskat tema rörande materiella- och personella resurser. De informanter som uttryckte sig angående materiella resurser upplevde att dessa var orättvist fördelade, medan upplevelserna kring personella resurser vad tvådelade. Resultaten har delvis gått i linje med existerande internationell forskning, och en viktig följd är vikten av ett individbaserat perspektiv i anpassningen av arbetets egenskaper. Det är därför viktigt för Polismyndigheten att beakta individens behov och preferenser. Dessutom ses ett behov att ytterligare svenska studier som undersöker polisers engagemang som kan underbygga den redan existerande internationella forskningen samt potentiellt upptäcka nya faktorer som kan påverka polisers engagemang.