Abstract Författarens namn: Sanna Knutsson Titel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad– en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrum Titel på engelska: How teachers’ workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output – a semistructured servey of three different kinds of workrooms Antal sidor: 53 Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är: -          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? -          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad? -          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad? Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola. Tre olika arbetsrum har kunnat urskiljas: större arbetsrum, mindre arbetsrum och mer enskilt arbetsrum. Resultatet av mitt examensarbete visar på betydelsen av att kollegor som man trivs med spelar större roll för såväl välmåendet som arbetsuppfyllnaden i form av samarbete och ämnesintegrering, än själva arbetsrummets utformning och fysiska förutsättningar. Resultatet tyder även på att det enskilda arbets- och förvaringsutrymmet påverkas negativt ju fler lärare som delar på ett arbetsrum. Ett annat resultat som undersökningen visar är att god isolering i arbetsrummet är viktigt ur två aspekter; Oljud utifrån gör lärare okoncentrerade och lyhördhet ut medför att lärare upplever rädsla att ofrivilligt bryta sekretess. Studiens begränsningar har diskuterats samt även förslag till vidare forskning

Inledning: Arbetsrummet är något som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhåller sig till och använder sig av på olika sätt i professionen. Syftet med den här studien var att belysa några psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning. Frågeställningarna utgår ifrån vad utformningen på arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades. Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker få till inredningen på bästa sätt för sig och patienten. De är måna om att patienten har det bra. Möblerna och framförallt fåtöljerna är viktiga i arbetet. De använder sig medvetet av textilier, konst, belysning och naturligt insläpp av ljus samt utsikt genom fönster. Ostördheten anses vara det viktigaste och de byter ogärna rum. Psykoterapeuterna ser sig som en del av rummet de arbetar i och rummet är en del av helheten. Den psykoterapeutiska processen påverkas alltså av arbetsrummet. Diskussion: Den enskilde psykoterapeuten använder mycket tid till att fundera ut vad som fungerar bäst i ett arbetsrum inför mötet med patienten och det krävs en flexibilitet för att kunna möta olika patientgrupper och olika typer av verksamheter. Trots det är det något som man inte pratar så mycket om eller lyfter fram i det psykoterapeutiska arbetet. Det är inte ovanligt att man är flera som delar på samma rum, såväl terapeuter som andra verksamheter och att man därför tillfälligt behöver byta rum. Det finns forskning kring vårdmiljö och vårdrummets påverkan på läkningsprocess, men ingen aktuell forskning på det psykoterapeutiska arbetsrummets utformning. Det kan finnas en risk att rummet glöms eller prioriteras bort i samband med inrättandet av olika verksamheter inom kommuner och landsting. / Introduction: Primarily psychodynamic trained psychotherapists relate to and use the workroom in various ways in their profession. The aim of the study was to highlight some psychotherapists thoughts about the importance of function and design in a workroom. The questions are focused on how the room’s interior design is of significance to the individual therapist and the psychotherapeutic process. Method: The study is based on a qualitative approach and five certified psychotherapists with a psychodynamic orientation were interviewed. The result shows that the interviewed psychotherapists have much knowledge on the importance of the therapeutic space and its’ design. They adapt the architecture and try to arrange the interior of the room in the best way for themselves and the patient. Making sure the patient is comfortable. The furniture and especially the armchairs are important in the process. They use textiles, art, lighting and the natural light and different views provided by windows. To be undisturbed is considered most important and they are reluctant to change rooms. The psychotherapists see themselves as part of the room they work in and the room as part of the whole. The room thus affects the psychotherapeutic process. Discussion: The individual psychotherapist uses a lot of time to figure out what works best in an office before meeting the patient and he or she requires a flexibility to meet different patient groups and different types of activities. Nevertheless, it is something that one does not talk so much about or highlight in psychotherapeutic work. It has become common to share rooms with other therapists as well as other activities, leading to a need for temporarily changing rooms. There is research on environmental health and care room influence on the healing process, but no current research on the psychotherapeutic workroom design. There may be a risk that the workroom is forgotten or is not prioritized when establishing various health care-businesses in the county and municipalities.