Hur påverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med människor från en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter använder sig av kommer, åtminstone oftast, från västvärlden med de värderingar och normer som finns här. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ”tids- och jag-uppfattning” än i västvärlden. Om värderingar och normer inte stämmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillräckligt god kvalitet. Smärtpatienter är en stor patientgrupp i primärvården. Förändringar av aktivitetsförmågan som påverkar delaktighet i både personligt liv, socialt liv och arbetsliv förekommer ofta. För att knyta samman de båda aspekterna, kultur och aktivitet, gjordes en kvalitativ studie med syfte att belysa uppfattningar om smärta vid aktivitet samt kulturens betydelse för en grupp vietnameser boende i Sverige. Fem informanter med smärta valdes genom lämplighetsurval och intervjuades med semistrukturerade frågor. Genom snöbollssampling valdes två informanter för ett samtal om kulturens betydelse med hjälp av frågeområden från en teoretisk modell. Genom att använda begreppen i två olika teoretiska modeller och fenomengrafisk metod redovisas uppfattningar om smärta vid aktivitet och hur kulturen påverkar dessa uppfattningar. Resultatet visar att smärtan påverkar aktivitetsförmågan negativt och att kulturella faktorer kan göra att arbetsterapeut och patient missuppfattar varandra. / How does culture influence occupational therapy practice with people from another cultural background. The clinical frame/es used by occupational therapists is, most likely, based on values and norms from the western world. In East Asian culture there is partly a different way to relate to self and temporal orientation than in west. If values and norms don’t fit the patient the risk is that the treatment will not be good enough. Patients in pain are a large group in primary care. Change in activities will often have affect on the participation in personal, social and work related areas. In order to connect these two aspects, culture and activity, a qualitative study was made in  purpose of enlightening opinions on pain in activity and the influence of culture in a group of Vietnamese living in Sweden. Five informants with pain were chosen by suitable selection and were interviewed by semi structured questions. With snowball selection two informants were chosen to a conversation about the influence of culture. The questions emerged from a theoretical model. In using the concepts of two different theoretical models and phenomenografical method the experience of pain due to activity and how culture influence these opinions is shown. The result show that pain has a negative impact on the ability to be active and that cultural factors might lead to misunderstanding between occupational therapist and patient.

<p>Hur påverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med människor från en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter använder sig av kommer, åtminstone oftast, från västvärlden med de värderingar och normer som finns här. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ”tids- och jag-uppfattning” än i västvärlden. Om värderingar och normer inte stämmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillräckligt god kvalitet.</p><p>Smärtpatienter är en stor patientgrupp i primärvården. Förändringar av aktivitetsförmågan som påverkar delaktighet i både personligt liv, socialt liv och arbetsliv förekommer ofta. För att knyta samman de båda aspekterna, kultur och aktivitet, gjordes en kvalitativ studie med syfte att belysa uppfattningar om smärta vid aktivitet samt kulturens betydelse för en grupp vietnameser boende i Sverige. Fem informanter med smärta valdes genom lämplighetsurval och intervjuades med semistrukturerade frågor. Genom snöbollssampling valdes två informanter för ett samtal om kulturens betydelse med hjälp av frågeområden från en teoretisk modell. Genom att använda begreppen i två olika teoretiska modeller och fenomengrafisk metod redovisas uppfattningar om smärta vid aktivitet och hur kulturen påverkar dessa uppfattningar.</p><p>Resultatet visar att smärtan påverkar aktivitetsförmågan negativt och att kulturella faktorer kan göra att arbetsterapeut och patient missuppfattar varandra.</p> / <p>How does culture influence occupational therapy practice with people from another cultural background. The clinical frame/es used by occupational therapists is, most likely, based on values and norms from the western world. In East Asian culture there is partly a different way to relate to self and temporal orientation than in west. If values and norms don’t fit the patient the risk is that the treatment will not be good enough.</p><p>Patients in pain are a large group in primary care. Change in activities will often have affect on the participation in personal, social and work related areas. In order to connect these two aspects, culture and activity, a qualitative study was made in  purpose of enlightening opinions on pain in activity and the influence of culture in a group of Vietnamese living in Sweden. Five informants with pain were chosen by suitable selection and were interviewed by semi structured questions. With snowball selection two informants were chosen to a conversation about the influence of culture. The questions emerged from a theoretical model. In using the concepts of two different theoretical models and phenomenografical method the experience of pain due to activity and how culture influence these opinions is shown.</p><p>The result show that pain has a negative impact on the ability to be active and that cultural factors might lead to misunderstanding between occupational therapist and patient.</p>

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa vilka arbetsterapeutiska interventioner kvinnor med stressrelaterad ohälsa erhåller samt resultatet avdessa. Datainsamling har gjorts i databaserna PubMed CINAHL, PsycINFO, OT-seeker och Scopus via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades, därefter bedömdesbevisvärdet och evidensstyrkan. Den systematiska sökningen resulterade i 12 artiklar varavsju kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod bestående av både kvalitativa ochkvantitativa data. Resultatet redovisas i tre kategorier, vilka är Redesigning Daily Occupations[ReDO], naturbaserad rehabilitering och kreativ inriktning. Effekter och erfarenheter av deolika interventionerna har visat positiva resultat, dock behövs det mer forskning inom områdetför att stärka det vetenskapliga underlaget och säkerställa att arbetsterapin och den vård somutförs är evidensbaserad. Litteraturstudien bidrar till ökad kunskap och förståelse förarbetsterapeutiska interventioner i vardagen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa.

Allt fler diagnostiseras med attention deficit hyperactivity disorder, ADHD i vuxen ålder i Sverige. Vanliga aktivitetsutmaningar som vuxna med ADHD diagnos kan uppleva är hyperaktivitet/impulskontroll, uppmärksamhetssvårigheter samt nedsatt förmåga att reglera känslor. Syftet med denna studie var att undersöka interventioner och dess effekt för vuxna med ADHD diagnos samt diskutera dessa utifrån arbetsterapeutisk kompetens. Studiens metod innefattar en systematisk litteraturöversikt på kandidatnivå som undersöker interventioner för personer med ADHD utifrån en kvantitativ ansats. I denna studie redovisas interventionerna Internet based cognitive behavioral therapy, Goal management training, Let's get organized, mindfullness, psykoedukation samt kognitiva hjälpmedel. Resultatet visar att samtliga sex interventioner gav positiv effekt för deltagarna. De undersökta interventionerna var gruppbaserade och individuella. I diskussionen resoneras det om eventuella möjligheter för arbetsterapeuter att använda de aktuella interventionerna utifrån yrkesprofessionens kompetens. Slutsatsen visar att interventioner som inkluderade strategier, verktyg och hjälpmedel gav positiv effekt för målgruppen, men mer forskning inom området efterfrågas.

Många unga vuxna i Sverige är diagnostiserade med psykisk ohälsa vilket kan leda tillaktivitetsproblem inom en rad olika livsområden. Flertal studier finns om arbetsterapeutiskainterventioners effekt för målgruppen. Det finns fåtal studier som fångar arbetsterapeutenserfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetetvar att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykiskohälsa. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en semistruktureradintervjuguide. Deltagarna arbetade i olika delar av Sverige och totalt intervjuades 11arbetsterapeuter. Resultatet visade att motivation är viktigt i arbetet med unga vuxna medpsykisk ohälsa. Flertalet deltagare förespråkade gruppinterventioner som åtgärd förpatientgruppen men det fanns undantag. Resultatet visade även att arbetsterapeuterupplevde att deras insatser för unga vuxna sattes in för sent.Konklusionen är att arbetsterapeutiska insatser behöver sättas in i ett tidigare skede. Tidigareinsatser kan minska patientgruppens risk för livslång funktionsnedsättning och minskasuicidrisken. Slutsatsen är att arbetsterapeuters åtgärder kan spela en viktig roll vidvårdinsatser för unga vuxna med psykisk ohälsa men mer forskning inom området behövs.

Bakgrund: Palliativ vård är en lindrande vård med fokus på livskvalité som erbjuds när bot inte längre är möjlig. Studier gällande arbetsterapi inom palliativ vård visar på vikten av fortsatt delaktighet i aktivitet för personer i livets slut. Det arbetsterapeutiska interventionsfokuset skiftar i takt med att sjukdomen påverkar personen och dess möjlighet till aktivitet. Arbetsterapeutens insats för att möjliggöra fortsatt delaktighet i aktivitet hos personer i livets slut kan därför ses som otydlig. Syfte: Att med arbetsterapeutisk teori beskriva arbetsterapeuters uppfattning om aktivitetsbalans hos personer som får specialiserad palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deduktiv design och data analyserades med riktad innehållsanalys utifrån den arbetsterapeutiska ValMO-modellen. Tolv arbetsterapeuter intervjuades. Resultat: Data kategoriserades efter ValMO-modellens delar Aktivitetstriaden, Värdetriaden och Perspektivtriaden. Detta visade att aktivitetsbalansen under sjukdomsförloppet ansågs påverkas av det dynamiska samspelet mellan person/omgivning/uppgift, fick olika dimensioner av värdeupplevelser och skedde i perspektivet av aktuell livsfas på ett sätt unikt för varje individ. Konklusion och signifikans: Att kunna beskriva hur aktivitetsbalans påverkas vid livets slut med stöd i arbetsterapeutisk teori tydliggör betydelsen av att stötta till delaktighet i aktivitet även vid livets slut och visar på professionens bidrag till en personcentrerad palliativ vård. / Background: Palliative care is a care service focusing on quality of life, offered when a cure is no longer possible. Studies regarding occupational therapy in palliative care show the importance of continued occupational participation for people at the end of life. The focus of occupational therapy intervention shifts as the disease affects the person and their ability to be active. The occupational therapist's intervention to enable continued occupational participation for people at the end of life can therefore be seen as unclear. Aim: To use occupational therapy theory to describe occupational therapists' perceptions of occupational balance in people receiving specialist palliative care. Methods: The study was conducted as a qualitative interview study with a deductive design and the data were analysed using directed content analysis based on the occupational therapy model the ValMO model. Twelve occupational therapists were interviewed. Results: Data were categorized according to the ValMO model's Activity Triad, Value Triad and Perspective Triad. This showed that occupational balance was considered to be influenced during the course of illness by the dynamic interaction between person/environment/task, was given different dimensions of value experiences and occurred in the perspective of the current life stage in a way unique to each individual. Conclusion and Significance: Being able to describe how occupational balance is affected at the end of life with the support of occupational therapy theory clarifies the contribution of the profession and demonstrates the importance of supporting occupational participation also at the end of life in person-centred palliative care.