Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 6 uppsatser.

Schizofreni är en allvarlig och svår sjukdom, där symtomen kan yttra sig på många olika sätt. En människa med sjukdomen schizofreni har emellanåt en mycket störd verklighetsuppfattning och saknar ofta sjukdomsinsikt. Deras beteende kan upplevas som både skrämmande och obegripligt av sjukvårdspersonal och omgivning. Detta kan leda till ett avståndstagande från denna patientgrupp, vilket i sin tur kan leda till en bristfällig vård med vårdlidande som följd. Syftet är att belysa hur människor med sjukdomen schizofreni upplever sin livsvärld och därigenom synliggöra kunskaper som allmänsjuksköterskan behöver för att möjliggöra en god vård. Uppsatsen baseras på narrativ analys där tre självbiografier har analyserats. I självbiografierna beskrivs upplevelser av att leva med sjukdomen schizofreni. Karaktärerna i biografierna upplever att de lever i två världar. Detta är nära sammankopplad med hörselhallucinationer och olika föreställningsidéer. Symtomen ger upphov till olika känsloyttringar såsom ångest och skuldkänslor. Vårdvistelsen ger upphov till upplevelser av både god och dålig vård. När sjukdomstillståndet förbättras kan karaktärerna i biografierna åter uppleva glädje och välbefinnande. Människor som lider av schizofreni är ofta rädda och känner ångest. Kunskap om detta kan leda till att sjuksköterskan istället för att dra sig undan, vågar närma sig denna patientgrupp. På så sätt kan en god vård ges och vårdlidande undvikas. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen.</p><p>Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog.</p><p>Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ”Att delta i hälsoutbildning” samt tre kategorier och åtta underkategorier.</p><p>Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen. Gamla och nya vanor är svåra att ändra på och fysiska och psykiska faktorer påverkar personens aktivitetsutförande och delaktighet i vardagen. För att klara en livsstilsförändring behöver personer med psykisk sjukdom kontinuerliga och långsiktiga insatser.</p>

No description available.

No description available.

Enligt den senaste folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvåra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor är vanligt hos den här gruppen. Hälsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har påverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till någon förändring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie där sex personer deltog. Materialet analyserades enligt innehållsanalys och det framkom ett övergripande tema ”Att delta i hälsoutbildning” samt tre kategorier och åtta underkategorier. Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket åt från den övriga befolkningen. Gamla och nya vanor är svåra att ändra på och fysiska och psykiska faktorer påverkar personens aktivitetsutförande och delaktighet i vardagen. För att klara en livsstilsförändring behöver personer med psykisk sjukdom kontinuerliga och långsiktiga insatser.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsbedömning inkluderades sjutton vetenskapliga originalartiklar som analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Teman som identifierades var förändringar och relationer i tillvaron, reaktioner och anpassning i vardagen samt hantering och medvetenhet om behov. Dessa illustrerades i en modell där upplevelserna var i konstant rörelse. Diskussion: Barn som upplevt negativ anknytning i barndomen kan klara sig bra i livet om de får känslomässig kontakt och uppmärksamhet från en föräldragestalt. Den oförutsägbara tillvaron orsakar rädsla och otrygghet, detta återfinns även hos barn i andra utsatta situationer. Oavsett situation uppstår ett lidande.  Information, råd och stöd kan göra tillvaron hanterbar. Slutsats: Ökad förståelse för barnens upplevelser kan ge sjuksköterskorna mod att bemöta barnen och bättre tillgodose barnens behov av information, råd och stöd.