<p>Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.</p><p>I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.</p><p>Läs om livet som tvångssjuk.</p>

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel. I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor. Läs om livet som tvångssjuk.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 59-74: Bibliography.

Bakgrund: Rättspsykiatrin i Sverige är en specialiserad gren av psykiatrin inom rättsväsendet som behandlar personer med allvarliga psykiska störningar och kriminell bakgrund. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll genom att stödja och rehabilitera dessa män, bedöma förmågor och erbjuda hjälp för både fysiska och psykiska behov. Syfte: att beskriva hur arbetsterapi kan användas inom rättspsykiatrin. Metod: Studien hade scoping review som studiedesign. 10 artiklar har inkluderats i studien och hittades i databaserna CINAHL, PsycInfo, Medline och Amed. Resultat: Samtliga studier visar att MOHO-modellen har använts som ett verktyg inom arbetsterapin genom att skapa meningsfulla aktiviteter som ska förbättra klienternas delaktighet och minska risken för återfall, våldsamt beteende och bidrar till ökad livskvalitet. Slutsats: Studien framhäver den utmanande naturen hos rättspsykiatrisk vård och vikten av arbetsterapeuters roll i att hantera och förebygga återfall genom meningsfulla aktiviteter. / Background: Forensic psychiatry in Sweden is a specialized part of psychiatry within the judicial system. People with severe mental disorders and a history of criminal behavior are treated there. Occupational therapists have an important role by supporting and rehabilitating these people, assessing their capabilities, and offering assistance for physical and mental needs. Aim: To describe how occupational therapy can be used in forensic psychiatry. Method: The study employed a scoping review design. Ten articles were included in the study and were identified through databases such as CINAHL, PsycInfo, Medline, and Amed. Results: The articles show that the MOHO model has been used as a tool in occupational therapy by creating meaningful activities to enhance the clients’ participation and reduce the risks of relapse, violent behavior thereby contributing to improve quality of life. Conclusion: Occupational therapy plays a central role in forensic psychiatric care. The use of the MOHO model is highlighted as contributing to meaningful activities and increased quality of life. The study emphasizes the challenging nature of forensic psychiatric care and the importance of occupational therapists in managing and preventing relapses through meaningful activities. / <p>VT 2023</p>

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll. Resultatet av studien påvisar att återhämtning innebär att den enskilde har möjligheten att återhämta sig från det kaotiska tillståndet samt att den enskilde tar makten över sitt liv. Återhämtning innebär utveckling och att den enskilde är självständig trots att en del av symptomen är varaktiga. Arbetet med återhämtning handlar om att lita på den enskildes förmåga och inte ge upp hoppet. Att se människan bakom symtomen och sjukdomen och därefter lyfta fram det friska. Återhämtning nås genom att den enskilde själv medverkar i sin egen återhämtning, är aktiv och villig att åstadkomma en förändring. / This study aims to increase understanding of how housing supporters describe their everyday work with the users' recovery at two sheltered housing, in Social Psychiatry perform purity of Skärholmens District Administration. We interviewed eight housing supporters. The selection of respondents was made based on a quota sample, four housing supporters from Frösätra and four from Solholmen. We did semi-structured interviews with all housing supporters and designed an interview guide. The interview guide affects phenomena such as how staff describes the concept of recovery and work on recovery. How the recovery is accessed and how staff describes their role. The results of this study demonstrated that recovery means that the individual has the ability to recover from the chaotic state, and that the individual will take charge of their lives. Recovery involves the development that the individual is autonomous although some symptoms are lasting. The work of recovery is about trusting the individual capacity and to not give up hope, to see the person behind the symptoms and the disease and highlight the healthy. Recovery achieved by the individual themselves take part in their own recovery, are active and want to make a change.

This study aims to investigate how dimensionality reduction of neuroimaging data prior to training support vector machines (SVMs) affects the classification accuracy of bipolar disorder. This study uses principal component analysis (PCA) for dimensionality reduction. An open source data set of 19 bipolar and 31 control structural magnetic resonance imaging (sMRI) samples was used, part of the UCLA Consortium for Neuropsychiatric Phenomics LA5c Study funded by the NIH Roadmap Initiative aiming to foster breakthroughs in the development of novel treatments for neuropsychiatric disorders. The images underwent smoothing, feature extraction and PCA before they were used as input to train SVMs. 3-fold cross-validation was used to tune a number of hyperparameters for linear, radial, and polynomial kernels. Experiments were done to investigate the performance of SVM models trained using 1 to 29 principal components (PCs). Several PC sets reached 100% accuracy in the final evaluation, with the minimal set being the first two principal components. Accumulated variance explained by the PCs used did not have a correlation with the performance of the model. The choice of kernel and hyperparameters is of utmost importance as the performance obtained can vary greatly. The results support previous studies that SVM can be useful in aiding the diagnosis of bipolar disorder, and that the use of PCA as a dimensionality reduction method in combination with SVM may be appropriate for the classification of neuroimaging data for illnesses not limited to bipolar disorder. Due to the limitation of a small sample size, the results call for future research using larger collaborative data sets to validate the accuracies obtained. / Syftet med denna studie är att undersöka hur dimensionalitetsreduktion av neuroradiologisk data före träning av stödvektormaskiner (SVMs) påverkar klassificeringsnoggrannhet av bipolär sjukdom. Studien använder principalkomponentanalys (PCA) för dimensionalitetsreduktion. En datauppsättning av 19 bipolära och 31 friska magnetisk resonanstomografi(MRT) bilder användes, vilka tillhör den öppna datakällan från studien UCLA Consortium for Neuropsychiatric Phenomics LA5c som finansierades av NIH Roadmap Initiative i syfte att främja genombrott i utvecklingen av nya behandlingar för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bilderna genomgick oskärpa, särdragsextrahering och PCA innan de användes som indata för att träna SVMs. Med 3-delad korsvalidering inställdes ett antal parametrar för linjära, radiala och polynomiska kärnor. Experiment gjordes för att utforska prestationen av SVM-modeller tränade med 1 till 29 principalkomponenter (PCs). Flera PC uppsättningar uppnådde 100% noggrannhet i den slutliga utvärderingen, där den minsta uppsättningen var de två första PCs. Den ackumulativa variansen över antalet PCs som användes hade inte någon korrelation med prestationen på modellen. Valet av kärna och hyperparametrar är betydande eftersom prestationen kan variera mycket. Resultatet stödjer tidigare studier att SVM kan vara användbar som stöd för diagnostisering av bipolär sjukdom och användningen av PCA som en dimensionalitetsreduktionsmetod i kombination med SVM kan vara lämplig för klassificering av neuroradiologisk data för bipolär och andra sjukdomar. På grund av begränsningen med få dataprover, kräver resultaten framtida forskning med en större datauppsättning för att validera de erhållna noggrannheten.