Depressionssymtom är en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och många olika faktorer påverkar depressionssymtomen. Detta är något som sjuksköterskor måste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers påverkan på patientens upplevelse av depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrån sökningar i Pubmed och i Cinahl. Resultatet var baserat på tio artiklar som kvalitetsgranskats enligt Polit & Beck’s granskningsmallar. I resultatet framkom tre huvudteman som var socialt stöd, fysisk aktivitet och emotionell påverkan. Många patienter upplevde att dessa faktorer påverkade de postoperativa depressionssymtomen samt att dessa olika faktorer var både positiva och negativa i rehabiliteringen. Kvinnor och män hade olika upplevelse om vilka faktorer som var viktiga postoperativt och hur dessa påverkade på depressionssymtomen. Det var viktigt att stödja patienten både fysiskt, socialt och emotionellt samt se till hela patienten. Resultatets kliniska betydelse grundade sig i att det är viktigt att sjuksköterskan gör patienten delaktig i sin vård samt dela med sig av sin kunskap.

Introduktion: Coronar arteriell bypass-operation (CABG) är en stor operation som ofta innebär större livsstilsförändringar för patienten. Sjuksköterskan behöver vara medveten om de delar i livskvaliteten som påverkas efter CABG för att kunna förebygga eventuella försämringar i livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos patienter som genomgått coronar arteriell bypass-operation. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en urvalsprocess och kvalitetsgranskning. Vid slutförd granskning återstod 10 artiklar där två huvudteman växte fram. Resultat: Resultatet redovisades i två huvudteman med tillhörande underteman. Det första huvudtemat var Patientens funktionalitet med undertemana Förekomst eller frånvaro av kroppsliga symtom och Känslor, ångest och depression. Det andra huvudtemat var Patientens sociala tillvaro med undertemana Stöd och förtroende och Socioekonomisk status. Slutsats: Många patienter upplevde en förbättring i livskvaliteten. Patienternas livskvalitet innan operationen hade betydelse för hur livskvaliteten blev efter. Sjuksköterskan behöver fokusera på att patienten får tillräckligt med information och stöd innan och efter operationen för att patienten inte ska ha orealistiska förväntningar av hur livskvaliteten kommer att bli efter operationen.

Pulmonell arteriell hypertension är en sjukdom som engagerar de små arteriolerna och venolerna i lungkärlbädden. Det är främst arterioler som drabbas och det handlar om en ökad proliferation, remodellering samt minskad apoptos vilket leder till en hypertrof kärlvägg med minskat kärllumen. Det föreligger samtidigt en obalans av mediatorer som reglerar kärltonus. Tillsammans ökar förändringarna flödesmotståndet eller den pulmonella vaskulära resistensen och höger kammare försöker att kompensera för det ökade trycket samt upprätthålla normala hjärtminutvolymer. Det höga lungartärtrycket leder till ökat afterload, minskad slagvolym, högersidig hypertrofi av hjärtmuskelceller  och efterföljande högerkammarsvikt samt död. Tracleer (bosentan) är en endotelin-receptor antagonist och syftet med denna litteraturstudie var att utvärdera Tracleers effekt vid behandling av pulmonell arteriell hypertension. I studien granskades 6 artiklar hämtade från pubmed, 4 randomiserade kliniska prövningar och 2 långtidsstudier utan kontrollgrupp. Resultatet visar att Tracleer (bosentan) har klinisk effekt vid behandling av pulmonell arteriell hypertension, men det behövs flera studier för att helt kartlägga substansens effekt i samtliga undergrupper av sjukdomen. I två av fyra placebokontrollerade studier förbättrade patienter statistiskt signifikant sina funktionella klassificeringar. I tre av studierna förbättrade patienterna sitt resultat i ett 6 minuters gångtest statistiskt signifikant. Sammanfattningsvis är Tracleer (bosentan) ett bra alternativ för behandling av pulmonell arteriell hypertension, men nya behandlingsalternativ behövs och kombinationsterapi av flera preparatgrupper bör övervägas om patienterna är svårt sjuka eller befinner sig i funktionell klass IV som Tracleer (bosentan) inte är indicerat för. I framtida forskning skulle adekvata långtidsstudier och kombinationsterapi vara intressanta områden att utvärdera.

Distal tryckmätning är en non-invasiv undersökning som används för att undersöka, diagnostisera och kvantifiera kärlsjukdomar i de perifera extremiteterna. Metoden används för att särskilja olika sjukdomstillstånd i benen. Metoden mäter det systoliska blodtrycket i benens olika nivåer samt i armen. Studien baseras på att placera blodtrycksmanschetter runt höger arm på alla deltagare och runt båda stortårnas innerfalang tillsammans med fotoceller som fästes med dubbelhäftande på tårnas ytterfalang och på tummen. Syftet med studien var att undersöka om skillnad i tåtrycksindex föreligger före och efter uppvärmning av fötterna. Tåtrycksindexet mättes innan uppvärmning och efter uppvärmning, därpå utfördes en till mätning för att undersöka om skillnad erhålls avseende tåtrycksindex. Studien utfördes på avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin Skånes Universitetssjukhus i Malmö, och den omfattade 20 deltagare, 17 kvinnor och 3 män, utan några exklusionskriterier. Utifrån Q-Q plotvisades rådatan vara normalfördelad. Parat testet indikerade på ett P-värde större än signifikantnivån 0,05, det tyder på ingen skillnad i tåtryck förelåg före och efter uppvärmning. Slutligen för signifikanta skillnader före och efter uppvärmning behöver studien utvecklas genom att i kommande studier inkludera även sjuka patienter.

<p>The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections. The known and potential risk factors that were recorded were BMI, HB, tobacco usage, diagnosed diabetes, hyperglycemia, duration of surgery, the lowest temperature during surgery and clinical or subclinical arterial insufficiency. The result showed that 34% had postoperative wound infections in the harvesting leg and 26 patients had an ABI (Ankel Brachial Index) indicating arterial insufficiency. There was no significant relationship between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity in the total study group (p = 0.36) nor among men (p = 0.92). There was a significant correlation between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity (p = 0.02) among women. The conclusion is that arterial insufficiency is more prevalent in women. The relationship between postoperative infections of the lower limbs and arterial insufficiency was significant for the participating women, but not in the total group nor among the men.</p>

The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections. The known and potential risk factors that were recorded were BMI, HB, tobacco usage, diagnosed diabetes, hyperglycemia, duration of surgery, the lowest temperature during surgery and clinical or subclinical arterial insufficiency. The result showed that 34% had postoperative wound infections in the harvesting leg and 26 patients had an ABI (Ankel Brachial Index) indicating arterial insufficiency. There was no significant relationship between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity in the total study group (p = 0.36) nor among men (p = 0.92). There was a significant correlation between ABI and postoperative wound infections in the lower extremity (p = 0.02) among women. The conclusion is that arterial insufficiency is more prevalent in women. The relationship between postoperative infections of the lower limbs and arterial insufficiency was significant for the participating women, but not in the total group nor among the men.

Bjerndell R & Viamore C. Ett liv med smärta. Patientupplevelsen av perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Benartärsjukdom (BAS) är en följd av ateroskleros – ett systemiskt sjukdomstillstånd med hög risk för stroke, hjärtinfarkt och kardiovaskulär död. Benartärsjukdomen kan grovt delas in i symtomklasserna claudicatio intermittens och kritisk ischemi, tillstånd som innebär olika symtom och behandlingar. Patientgruppen lider ofta av läkemedelsresistenta smärtor och vården består till stor del av egenvårdsråd. BAS påverkar många aspekter av livet och patienterna är ofta äldre och multisjuka med svårigheter att förmedla sina intressen. Syfte: Att undersöka hur patienter med benartärsjukdom upplever livet med sin sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio intervjustudier publicerade mellan 2002–2017. Resultat: BAS påverkade alla områden i livet. Livskvaliteten sjönk som följd av de komplikationer sjukdomen medförde inom fysiska, psykiska och sociala områden. Patientgruppen var heterogen, med många olika utgångslägen, symtom och problematik och krävde därför olika insatser från vården. Konklusion: Sjuksköterskan spelar en viktig roll för patientupplevelsen genom att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt och med ett holistiskt perspektiv som möjliggör för patienten att komma till tals och inverka på den vård som bedrivs. Ett multidisciplinärt team bör finnas runt patienten för att adressera de många aspekter som påverkas av sjukdomen så att personcentrerad vård kan upprättas. Nyckelord: Arteriell insufficiens, benartärsjukdom, claudicatio intermittens, kritisk ischemi, patientupplevelser. / Bjerndell R & Viamore C. Living with pain. Patients’ experiences of living with peripheral arterial disease. A literature review. Bachelor thesis in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: Peripheral Arterial Disease (PAD) is a result of a systemic atherosclerotic disease, which implies high risks of stroke, myocardial infarction and cardiovascular death. The disease can roughly be classified into Intermittent Claudication and critical limb ischemia based on symptomology, both conditions with varying areas of concern and treatment. Patients typically suffer from drug-resistant pain and health care interventions often consist of self-care counseling. PAD affects several aspects of life and the patients are often elderly and suffer from multiple illnesses, with difficulties mediating their interests. Aim: To investigate how PAD-patients experience life with their illness. Method: A literature study with a qualitative approach, based on ten interview studies published in 2002-2017. Result: PAD entails a complex situation for the patients and the disease affects all aspects of life. Quality of life decreased as a result of the physical, mental and social complications caused by the PAD. The patient group was heterogenic and there were many different preconditions, symptoms and problems to address for health care professionals. Conclusion: By working with a person-centered work approach and holistic perspective where the patient can influence care, nurses play an important role in the patient experience. There should be a multidisciplinary team around the patient addressing the many aspects of life affected by the disease, in order to establish successful person-centered care.Keywords: Arterial insufficiency, critical limb ischemia, Intermittent Claudication, patient experience, peripheral arterial disease (PAD).

Pulmonell hypertension (PH) är en sjukdom med flera olika etiologier som bidrar till ett förhöjt tryck i lungkretsloppet. PH definieras som ett medelartärtryck i lungpulsådern   25mm Hg i vila uppmätt vid högersidig hjärtkateterisering (RHC). De olika orsakerna till PH delas in i fem grupper. Denna studie fokuserar på grupp I, som utgörs av pulmonell arteriell hypertension (PAH). PAH bidrar till en tryckbelastning av högerkammaren där högerkammaren måste arbeta mot ett högre tryck. Detta leder till en nedsatt högerkammarfunktion. I nuläget används right ventricular stroke work index (RVSWI) inom RHC, för att mäta högerkammarens arbete. Syftet med studien var att jämföra RVSWI beräknat med ekokardiografi och RHC. Detta för att finna ytterligare ett mått vid bedömning av högerkammarfunktion med ekokardiografi hos patienter med PAH. RVSWI beräknades med två ekokardiografiska metoder (RVSWIEKO1= 90 - (0,62 x pulmonalisflödets accelerationstid (PAT) x slagvolymindex (SVIEKO)), RVSWIEKO2= ((0,61 x maximala gradienten över tricuspidalisinsufficiensen (TRmaxPG)) + medeltrycket i höger förmak (mRAP) + 2) x SVIEKO). Båda metoderna påvisade statistisk signifikant skillnad (p &lt;0,001) i absoluta värden mot RVSWI erhållet med RHC.  En av metoderna (RVSWI EKO2) påvisade en måttlig korrelation mot RHC, medan RVSWI EKO1 hade en försumbar korrelation mot RHC. Studien visade att ekokardiografiskt beräknat RVSWI kan användas, som ett ytterligare mått vid bedömning av högerkammarens funktion. Det krävs dock fler studier för att parametern ska kunna användas kliniskt. / Pulmonary hypertension (PH) is a disease with many different etiologies contributing to an increased pressure in the pulmonary circulation. PH is defined as a mean arterial pressure in the pulmonary artery ≥ 25mm Hg at rest measured by right heart catheterization (RHC). The different causes of PH are divided into five groups. This study focuses on group I, which consists of pulmonary arterial hypertension (PAH). PAH contributes to a pressure overload of the right ventricle. The right ventricle must work at a higher pressure, which leads to a reduced right ventricular function. Currently, right ventricular stroke work index (RVSWI) by right heart catheterization (RHC) is a measure of right ventricular workload. The purpose of the study was to compare RVSWI calculated with echocardiography to RVSWI by RHC. And to find an additional measure for assessing right ventricular function by echocardiography in patients with PAH.  RVSWI was evaluated with two echocardiographic methods (RVSWIEKO1= 90 - (0,62 x pulmonary acceleration time (PAT) x stroke volume index (SVIEKO)), RVSWIEKO2= ((0,61 x tricuspid regurgitant maximum pressure gradient (TRmaxPG)) + mean right atrial pressure (mRAP) + 2) x SVIEKO). Both the echocardiographic methods showed a statistically significant difference (p &lt;0.001) in absolute values ​​compared to RVSWI by RHC. One of the echocardiographic methods (RVSWI EKO2) showed a moderate correlation with RHC, while RVSWIEKO1 showed a negligible with RHC. The study has shown that RVSWI evaluated with echocardiography can be used as an additional measure, when assessing right ventricular function. However, more studies are needed until the parameter can be used clinically.