No description available.

No description available.

Syftet med den här rapporten är att få fördjupad kännedom om tyst kunskap i musikläraryrket. Detta genom att studera hur tre erfarna musiklärare går tillväga i olika undervisningssituationer. Detta har undersökts utifrån följande forskningsfrågor: Vad är tyst kunskap i musikläraryrket? På vilket sätt kommer tyst kunskap till uttryck hos erfarna musiklärare? Som metod har använts lektionsobservationer som triangulerats med efterföljande intervjuer. Resultatet analyseras utifrån Michael Polanyis begrepp tyst kunskap, eller tacit knowledge på originalspråk (Polanyi, 2013). I korthet innebär det automatiserat kunnande som utövaren inte behöver fokusera på, utan istället kan använda som redskap för att uppnå något annat. Polanyi exemplifierar själv med hur en synskadad person kan använda sin käpp som ett verktyg för att känna av sin omgivning utan att behöva fokusera på hanteringen av käppen i sig (Polanyi, 2013). I studien undersöks lärarens praktiska yrkeshantverk utifrån det här perspektivet. För en musiklärare kan det yrkeskunnandet vara kopplat till såväl musicerande som pedagogik och ledarskap, ofta om vartannat. Resultatet av studien har sammanställts och grupperats i tio kategorier med relevans utifrån syftet. Dessa analyseras med utgångspunkt i litteraturens beskrivning av tyst kunskap. Studien visar att det finns många lager av aktivitet för en musiklärare i en undervisningssituation och att flera av dem pågår oartikulerat. En del av den här kunskapen är intimt förknippad med lärarens egna personlighet och därför inte okomplicerad för andra lärare att ta efter och upprepa. Delar av musikundervisning är grundade i icke-verbala metoder.