<p>Sammanfattning</p><p>Flygmarknaden är en marknad som på senare år har genomgått, och fortfarande genomgår, stora förändringar. Från att ha varit monopolistiskt och hårt reglerad har den successivt luckrats upp. Detta har lett till ökad konkurrens, större osäkerhet och minskad stabilitet. Förutsättningarna för ett flygbolag att kunna starta upp och bedriva sin verksamhet är hårda. För att kunna möta dessa svårigheter måste ett flygbolag lägga upp strategier som tar dessa i beaktande. Ett sätt att vinna fördelar är att välja att leasa flygplan istället för att enbart köpa flygplan själv. Det vi ämnar svara på med uppsatsen är:</p><p>Vilka är anledningarna till att leasing används i den kommersiella reguljärt trafikerande flygbranschen?</p><p>Då utgångspunkten för uppsatsen är att få en större förståelse och bättre bild av valet att leasa än en generaliserbar kunskap, har vi gjort en kvalitativ ansats. Den kvalitativa undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få större bredd på svaren. Målgruppen är de svenska flygbolagen, och det finns två kriterier för att flygbolagen ska räknas som ”ett svenskt bolag med reguljärtrafik”:</p><p>1) de ska trafikera en inrikessträcka</p><p>2) de ska ha tillstånd att flyga i Sverige</p><p>Ett ändamålsenligt urval användes och vi ringde upp alla flygbolag som stämde in på kriterierna. Sammanlagt deltog nio flygbolag av fjorton i undersökningen. Dessa leasade alltifrån alla flygplan till att inte leasa några. Dessutom inkluderades en leasegivare, för att vi skulle kunna se allt ur ett annat perspektiv.</p><p>Den teoretiska referensramen består av två kapitel: Leasing och Leasing på flygmarknaden.</p><p>Leasingkapitlet behandlar de olika leasingmetoderna och hur dessa, beroende på vilken leasingvariant man använder, kan anpassas efter flygbolagets behov. Leasing på flygmarknaden beskriver hur marknaden ser ut och vilka förutsättningar ett flygbolag måste övervinna. Lågkonjunkturer och kapitalbrist är några av de hinder ett flygbolag har, som kan sägas komma av den avreglering som påbörjades på 70-talet i USA. Att leasa är för många flygbolag en del av strategin för att kunna hantera exempelvis konjunkturnedgångar. Detta berörs i kapitel fyra.</p><p>Det empiriska materialet och analysen visar att många svenska flygbolag kan delas in i två kategorier när det kommer till leasing: de som har kapital och de som inte har det. För dem som inte har kapital är leasing ett sätt att kunna starta upp ändå, medan de som har kapital ser leasing ur en strategisk synvinkel. Genom att ha leasade flygplan i sin flygflotta kan ett flygbolag få hjälp att möta konjunkturnedgångar, starta upp nya sträckor, att inte binda upp kapital. Genom att inte behöva sköta om flygplanen och ha mycket kapital till hands kan flygbolagen satsa på sin kärnverksamhet, att flyga.</p>

Sammanfattning Flygmarknaden är en marknad som på senare år har genomgått, och fortfarande genomgår, stora förändringar. Från att ha varit monopolistiskt och hårt reglerad har den successivt luckrats upp. Detta har lett till ökad konkurrens, större osäkerhet och minskad stabilitet. Förutsättningarna för ett flygbolag att kunna starta upp och bedriva sin verksamhet är hårda. För att kunna möta dessa svårigheter måste ett flygbolag lägga upp strategier som tar dessa i beaktande. Ett sätt att vinna fördelar är att välja att leasa flygplan istället för att enbart köpa flygplan själv. Det vi ämnar svara på med uppsatsen är: Vilka är anledningarna till att leasing används i den kommersiella reguljärt trafikerande flygbranschen? Då utgångspunkten för uppsatsen är att få en större förståelse och bättre bild av valet att leasa än en generaliserbar kunskap, har vi gjort en kvalitativ ansats. Den kvalitativa undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få större bredd på svaren. Målgruppen är de svenska flygbolagen, och det finns två kriterier för att flygbolagen ska räknas som ”ett svenskt bolag med reguljärtrafik”: 1) de ska trafikera en inrikessträcka 2) de ska ha tillstånd att flyga i Sverige Ett ändamålsenligt urval användes och vi ringde upp alla flygbolag som stämde in på kriterierna. Sammanlagt deltog nio flygbolag av fjorton i undersökningen. Dessa leasade alltifrån alla flygplan till att inte leasa några. Dessutom inkluderades en leasegivare, för att vi skulle kunna se allt ur ett annat perspektiv. Den teoretiska referensramen består av två kapitel: Leasing och Leasing på flygmarknaden. Leasingkapitlet behandlar de olika leasingmetoderna och hur dessa, beroende på vilken leasingvariant man använder, kan anpassas efter flygbolagets behov. Leasing på flygmarknaden beskriver hur marknaden ser ut och vilka förutsättningar ett flygbolag måste övervinna. Lågkonjunkturer och kapitalbrist är några av de hinder ett flygbolag har, som kan sägas komma av den avreglering som påbörjades på 70-talet i USA. Att leasa är för många flygbolag en del av strategin för att kunna hantera exempelvis konjunkturnedgångar. Detta berörs i kapitel fyra. Det empiriska materialet och analysen visar att många svenska flygbolag kan delas in i två kategorier när det kommer till leasing: de som har kapital och de som inte har det. För dem som inte har kapital är leasing ett sätt att kunna starta upp ändå, medan de som har kapital ser leasing ur en strategisk synvinkel. Genom att ha leasade flygplan i sin flygflotta kan ett flygbolag få hjälp att möta konjunkturnedgångar, starta upp nya sträckor, att inte binda upp kapital. Genom att inte behöva sköta om flygplanen och ha mycket kapital till hands kan flygbolagen satsa på sin kärnverksamhet, att flyga.

Thesis (MScEng)--Stellenbosch University / ENGLISH ABSTRACT: The decline of the passenger rail transport system of South Africa over the past two decades has left the passenger rail industry in a difficult position. The most significant impact has been the deterioration of the physical assets. Due to the renewed focus by government on passenger rail transport, the need for improving the physical asset management has been recognised. Physical asset management manifests itself through the application of strategies. The need for new and/or updated strategies was identified and summarily examined. Through the initial literature study, it was found that strategies are founded on the specific maintenance policy of an organisation. The application of the new/updated strategies was intended to take place at Metrorail. An investigation at Metrorail revealed the lack of any significant policy that is required to develop any new strategies. This discovery led to a shift in focus from the development of new strategies to the development of a physical asset management policy. A generic policy statement called Requirement-­‐based Asset Management (RAM) was developed, with its primary focus being the conducting of maintenance activities based on the requirements of the organisation, the employees, the asset and the customer. In order to evaluate the suitability of RAM, a strategic roadmap was developed based on the policy statement and validated in three areas of Metrorail. These three areas were the wheel set maintenance system, the Top 7 fault evaluation procedure and the scheduled maintenance cycle of the train sets. The application procedure concluded that the roadmap and thus by deduction RAM are suitable for the Metrorail environment. RAM can be used to develop/improve an organisation’s physical asset management policy. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die agteruitgang van die vervoerspoorwegstelsel vir passasiers gedurende die afgelope twee dekades in Suid-­‐Afrika het hierdie bedryf in ‘n moeilike posisie geplaas. Die mees beduidende impak van hierdie verwaarlosing is die agteruitgang van die instandhouding van fisiese bates. Die regering se hernuwe fokus op die vervoer van passasiers per spoor het gelei tot die herkenning van die behoefte aan verbeterde bestuur van fisiese bates. Die bestuur van fisiese bates word gemanifesteer deur die toepassing van strategieë. ‘n Behoefte aan nuwe en/of opgedateerde strategieë is geïdentifiseer en nagevors. Die aanvanklike literatuurstudie het bevind dat strategieë op ‘n organisasie se spesifieke instandhoudingsbeleid gebaseer is en die toepassing van hierdie nuwe en/of opgedateerde strategieë is beplan by Metrorail. ‘n Gebrek aan ‘n noemenswaardige beleid wat vereis word vir die ontwikkeling van nuwe strategieë is by Metrorail gevind. Hierdie bevinding het ‘n fokusverskuiwing tot gevolg gehad – van die ontwikkeling van nuwe strategieë na die ontwikkeling van ‘n bestuursbeleid vir fisiese bates. ‘n Generiese beleidsverklaring genaamd “Requirement-­‐based Asset Management” (RAM), met die primêre fokus op instandhoudingsaktiwiteite, is ontwikkel en is gebaseer op die behoeftes van die organisasie, die werknemers, bates en kliënte. ‘n Strategiese metodologie wat op die beleidsverklaring gebaseer is, is ontwikkel om die geskiktheid van die RAM te evalueer en is dit in drie areas van Metrorail gevalideer. Hierdie drie areas sluit in die instandhoudingstelsel vir wielstelle, die prosedures betrokke by die evaluasie van die sewe mees beduidende foute, en die geskeduleerde instandhoudingsiklus van die treinstelle. Deur die toepassingsprosedure is die gevolgtrekking gemaak dat die metodologie, en gevolglik die RAM, geskik is vir die Metrorail-­‐omgewing. Die RAM kan dus gebruik word vir die ontwikkeling en/of verbetering van ‘n organisasie se bestuursbeleid vir fisiese bates.