Background: The prevalence of dementia has increased in Sweden throughout the years. Every year about 25 000 to 30 000 people become ill with dementia. Dementia can cause secondary symptoms such as anxiety, leading to powerlessness and agitation. Elderly suffering from dementia also have reduced self-esteem and lack of social skills, causing isolation and physical inactivity. The disease cannot be cured but can be alleviated and slowed down using medicines and therapies. Purpose: The purpose of this study was to, through the perspective of elderly with dementia and health care professionals, highlight the health effects that therapy dogs have on people with dementia diagnosis. Method: A literature review was used, and eleven articles were studied, two qualitative and nine quantitative. The study is based on Polit & Beck’s (2016) nine steps model. Result: Studies show significant health effects with dog-assisted therapies in people with dementia. Four themes were identified. These are psychological effects, physical effects, social effects and quality of life. Conclusion: The literature shows that dogs in-care are of great importance to people with dementia and that it should be taken more seriously since the quality of the care is improved. Clinical implications: Dog assisted therapy can offer an alternative treatment to patients with dementia that does not affect their health in a negative way but instead creates wellbeing and increases quality of life for the patients.

Bakgrund: Djur har sedan länge använts för terapeutiska syften och under 1900-talet växte djurassisterad terapi fram. Hundar anses vara lämpliga terapidjur då de uppvisar beteenden som människor kan tolka tillmötesgående och kravlösa. När en hund används för att uppnå tydliga och planerade behandlingsmål som utvärderas kallas det för hundassisterad terapi (eng. dog-assisted therapy, DAT). Evidensen gällande användandet av DAT inom fysioterapi är begränsad. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda vårdhund inom fysioterapi. Studien avsåg även att belysa på vilket sätt vårdhund används som en del av den fysioterapeutiska behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Fem fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades med ett ändamålsenligt urval och ett snöbollsurval. Databearbetningen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ”När vårdhund blir aktuellt”, ”Vårdhund som behandlingskoncept vid fysioterapi”, ”Vårdhundens nyanserade inverkan”, ”Det unika med vårdhundsassisterad terapi” och ”Strategier för att möjliggöra utvärdering”. Vårdhunden ansågs fungera bra som motivator och distraktion för att möjliggöra habiliterande, rehabiliterande eller underhållande träning av fysiska samt psykiska funktioner. Däremot fanns det oklarheter om effekten var kortvarig eller varaktig över tid. Slutsats: Den rådande uppfattningen av DAT inom fysioterapi var övervägande positiv. Mer forskning krävs för att konstatera effekt, nytta och implementering. Sammanfattningsvis rekommenderar ändå informanterna i denna studie att fler fysioterapeuter skulle inkludera DAT i sin behandling, då den kan bidra till ökad fysisk aktivitet och välmående hos svårmotiverade patienter. / Background: Animals have been used for therapeutic purposes throughout history and animal-assisted therapy emerged in the 1900’s. Dogs are considered to be appropriate animals to utilize in therapeutic interventions, due to their attentive and unpretentious behaviour towards humans. When a dog is used in an intervention with a distinct and planned goal that’ll be evaluated it’s called dog-assisted therapy (DAT). The evidence regarding DAT-use within physiotherapy is limited.  Purpose: The aim of this study was to explore physiotherapists views and experiences regarding DAT. The study also intended to inquire how physiotherapists utilized DAT in their interventions.  Method: A qualitative interview study was conducted. Five physiotherapists were recruited through purposive sampling and a snowball sampling. To analyse data a qualitative content analysis was performed. Result: The analysis resulted in five categories: ”When the care-dog becomes relevant”, ”Care-dog as a treatment concept in physiotherapy”, ”The nuanced impact of the care-dog”, ”The uniqueness of care-dog-assisted therapy” and ”Strategies to enable evaluation”. The care-dog was considered to be a great motivator and distraction to enable habilitation, rehabilitation or preservation training of both physical and psychological factors. However, there was uncertainty concerning whether the effect was short- or long-term.  Conclusion: The view of DAT-use within physiotherapy was predominantly positive. More research is needed to establish the effects, benefits and implementation. In summary, the participants in this study recommend that other physiotherapists would include DAT in their treatment, because it could contribute to increased physical activity and wellbeing in unmotivated patients.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ”Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin?”, ”Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?” och ”Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?” Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Till analysen har vi utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet behandlar deltagarnas beskrivning av känslor och färdigheter som härrör från behandlingen samt deltagarnas syn på hästunderstödd terapi som behandling. I slutsatsen fastslår vi, utifrån empiri och tidigare studier, att hästunderstödd terapi finner relevans i socialt arbete. Denna behandlingsform bidrar på ett konstruktivt sätt till alliansskapande och motivationsarbete samt ger en känsla av empowerment och medveten närvaro hos deltagarna. Vi har sett att hästunderstödd terapi verkar hälsofrämjande på ett kognitivt, emotionellt och socialt plan.

<p>C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?</p><p>Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta.</p><p>Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.</p><p>Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets.</p><p>Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer. De visar också att arbetsformen är i behov av fler vetenskapliga undersökningar och en mer tydlig teoretisk grund.</p>

<p>At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog‟s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives. From the content analysis four categories could be identified: activity, fellowship, friendship and without positive meaning. The therapy dog had different meanings to the different people. The therapy dog had a positive meaning to five of the interviewed participants. Most of the participants had a positive approach to the therapy dog. It was considered to be good company and a good friend, as well as something to play and interact with. Two of the participants did not consider the therapy dog to be of any particular meaning to them, one of them showing disinterest for the subject. Knowledge about attitude to and experience of dogs for persons with dementia during the healthy part of life is important in order to have a well-established therapy with therapy dogs.</p> / <p>På två vårdboenden för personer med demens genomfördes en kvalitativ studie, med syftet att ta reda på vilken betydelse vårdhunden hade för dem ur deras eget perspektiv. Två kvinnor och fem män med demens inkluderades och intervjuades. De var mellan 60 och 87 år. Alla utom en hade tidigare haft egen hund. Ur innehållsanalysen framkom fyra kategorier: aktivitet, gemenskap, kamratskap och utan positiv betydelse. Vårdhunden hade olika betydelse för olika informanter. Flertalet av de intervjuade hade en positiv inställning till vårdhunden. Den var ett sällskap, en god kamrat och man lekte/hade aktivitet tillsammans. Två av de intervjuade tyckte inte att vårdhunden hade någon positiv betydelse, varav en uttryckte ointresse för vårdhunden. Kunskap om inställning till och erfarenhet av hundar under den friska levnadstiden hos personer med demens är viktig för att de ska uppfatta vårdhunden och terapin som positiv.</p>

C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta. Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas. Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets. Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer. De visar också att arbetsformen är i behov av fler vetenskapliga undersökningar och en mer tydlig teoretisk grund.

At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog‟s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives. From the content analysis four categories could be identified: activity, fellowship, friendship and without positive meaning. The therapy dog had different meanings to the different people. The therapy dog had a positive meaning to five of the interviewed participants. Most of the participants had a positive approach to the therapy dog. It was considered to be good company and a good friend, as well as something to play and interact with. Two of the participants did not consider the therapy dog to be of any particular meaning to them, one of them showing disinterest for the subject. Knowledge about attitude to and experience of dogs for persons with dementia during the healthy part of life is important in order to have a well-established therapy with therapy dogs. / På två vårdboenden för personer med demens genomfördes en kvalitativ studie, med syftet att ta reda på vilken betydelse vårdhunden hade för dem ur deras eget perspektiv. Två kvinnor och fem män med demens inkluderades och intervjuades. De var mellan 60 och 87 år. Alla utom en hade tidigare haft egen hund. Ur innehållsanalysen framkom fyra kategorier: aktivitet, gemenskap, kamratskap och utan positiv betydelse. Vårdhunden hade olika betydelse för olika informanter. Flertalet av de intervjuade hade en positiv inställning till vårdhunden. Den var ett sällskap, en god kamrat och man lekte/hade aktivitet tillsammans. Två av de intervjuade tyckte inte att vårdhunden hade någon positiv betydelse, varav en uttryckte ointresse för vårdhunden. Kunskap om inställning till och erfarenhet av hundar under den friska levnadstiden hos personer med demens är viktig för att de ska uppfatta vårdhunden och terapin som positiv.

No description available.

Genom tiderna har det funnits ett särskilt band mellan människan och sällskapsdjuret. Forskning tyder på att denna relation bär med sig åtskilliga fördelar för människan. I den här studien undersöks vad hästen och hunden upplevs ha för inverkan på människan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hästens. Materialet komprimerades tills fem typer av inverkan framträdde: att människan (1) får en nära vän, (2) får välbefinnande, (3) får kraft, (4) utvecklar empati och (5) utvecklar ansvar. Skillnader som förekom var att hästberättelser fokuserade på gemenskap med andra människor i stallet och hundberättelser på sällskap från hunden. I berättelserna framkom även negativa teman som författarna har valt att bortse från och istället fokuserat på det positiva. Studien kan indikera att hundar och hästar kan komplettera varandra då de har olika syften i människans liv.

Existing authors (Reichert, 1998; Watson 2009) have described the unique positive impact of Animal Assisted Therapy in Counseling (AAT-C) on the client’s perception of the therapeutic alliance as well as the professional counselor’s ability to build positive alliances quickly. When implemented with appropriate education and training, AAT-C can positively impact the therapeutic experience of a diverse range of clients across a wide variety of settings (Chandler, 2012; Fine, 2004). AAT-C requires a specialized set of skills and competencies that allows professional counselors to incorporate specially trained animals into the counseling process to influence the therapeutic process in ways that are beyond the scope of traditional counselor-client helping relationships (Stewart & Chang, 2013). However, there is currently no definition of counseling-specific competencies to guide practitioners in this specialty area. To address this gap, the presenters conducted an investigation using the Grounded Theory Method (Charmaz, 2006; Guba & Lincoln, 1989) to address the following research question: What knowledge, skills, and attitudes are required of competent practitioners of AAT-C? Based on the themes and subthemes that emerged from the data, the authors constructed a theoretical framework which represents competencies in AAT-C. Using this theoretical framework, the authors uncovered a total of nine essential competency areas for professional counselors utilizing AAT-C. They are divided into three domains in accordance with the competency framework that includes Knowledge, Skills, and Attitudes (Myers & Sweeny, 1990).