Bakgrund: Sjuksköterskeledda astma/KOL-mottagningar förekommer inom primärvården, men forskning kring effekten av dessa är bristfällig. Det är oklart om patienternas astmakontroll (symtomkontroll) förbättras om vårdcentralerna har en astma/KOL-mottagning. Syfte: Syftet är att belysa relationen mellan vuxna astmapatienters astmakontroll och förekomsten av astma/KOL-mottagningar i primärvården. Metod: En enkät skickades till alla vårdcentraler i landstinget Sörmland, för att kartlägga vårdresurser kring omhändertagandet av vuxna astmapatienter. Utifrån kartläggningen bildades två grupper av vårdcentraler baserat på hur mycket tid sjuksköterskan hade avsatt för astma/KOL-mottagningen. Patienter från båda grupperna fick besvara en enkät i vilken bl.a. astmakontrolltest (ACT) ingick. Resultat: 76 % av vårdcentralerna hade en sjuksköterskeledd astma/KOL-mottagning. I genomsnitt var den avsatta tiden för sjuksköterskan 0,9 timmar/vecka/1000 listade invånare per vårdcentral (1,5 h rekommenderas). Av patienterna i gruppen med vårdcentraler där sjuksköterskan hade mest tid avsatt för astma/KOL-mottagningen hade 58 % god astmakontroll, jämfört med 36% av patienterna i den andra gruppen (p<0,01). Slutsats: Få av astma/KOL-mottagningarna uppfyllde tidskriteriet för en godkänd astma/KOL-mottagning, vilket troligtvis kan vara en bidragande orsak till att astma/KOL-sjuksköterskorna inte hann med att utföra tillräckligt med omvårdnadsaktiviteter för att stärka patienternas egenvårdskapacitet. Vilket i sin tur kan bidra till en sämre astmakontroll. / Background: Nurse-led asthma/COPD-clinics in primary care is common, but there is insufficient research of the effects. The evidence of  the impact of patients asthma control is not sufficient.  Aim: The aim is to illustrate the relationship between adult asthma patients asthma control and the presence of asthma/COPD-clinics in primary care. Method: Every Primary Healthcare Center (PHC) in the region of Sörmland answered a questionnaire about the organization of care to adult asthma patients. Two groups of PHC was formed, based on how much time was allocated for the nurse at the asthma/COPD-clinic. Patients from each group answered a questionnaire. Asthma Control Test (ACT) was included. Findings: 76 % of the PHC´s had an nurse-led asthma/COPD-clinic. The average time for the nurse was 0,9 hours/week/1000 patients at the PHC (1,5 h is recommended). Of the patients in the group from PHC´s with most time allocated for the nurse at the asthma/COPD-clinic 58 % reached asthma control, compared to 36% of the patients in the other group (p<0,01). Conclusions: Only a few asthma/COPD-clinics fulfilled the recommended time  for an approved asthma/COPD-clinic. This can probably be a contributing factor to that the asthma/COPD-nurse did not manage to perform enough nursing activities to strengthen patients self-care capacity. This can in turn contribute to poor asthma control.

Syfte Syftet med studien var att undersöka effekten på astmakontroll och lungfunktion av ett web-baserat stödprogram för astmapatienter inom primärvården. Metod Studien var en 2-armad randomiserad, kontrollerad studie med kvantitativ ansats som pågick under 6 månader. Båda grupperna fick astmavård utifrån hur den bedrivs på vårdcentralerna och interventionsgruppen fick även tillgång till ett nyskapat web-baserat stödprogram (Astmakollen) för astmapatienter. Totalt slutförde 83 deltagare studien, varav 39 ingick i interventionsgruppen och 44 i kontrollgruppen. Resultat Denna studie visade signifikant förbättring av astmakontroll hos de patienter som haft tillgång till det web-baserade stödprogrammet Astmakollen under 6 månader. Medelvärdet på astma kontroll test i interventionsgruppen steg med 2,23 poäng medan värdet i kontrollgruppen var tämligen oförändrat. Effektstorleken för denna förändring mätt i Cohens d var 0,57. Medelvärdet av lungfunktionen i interventionsgruppen steg med 0,3% under studietiden medan den försämrades i kontrollgruppen och effektstorleken uppgick till 0,45. Skillnaden mellan grupperna var signifikant. Konklusion I denna studie framkommer det att e-hälsa kan ge en förbättrad astmakontroll och bibehållen lungfunktion samt vara ett komplement till dagens astmavård genom att öka tillgängligheten av individanpassad och evidensbaserad vård. / Objective The aim of this study was to examine the impact on asthma control and lung function of a web-based support program for asthma patients in primary care. Method The study was a quantitative, parallel, 2-arm, randomized controlled trial over a 6-month period. Both groups received asthma care based on how it was conducted at the health centers and the intervention group also gained access to a newly created web-based support program (Astmakollen) for asthma patients. In total, 83 participants completed the study, of whom 39 were in the intervention group and 44 in the control group. Results This study has showed significant improvement in asthma management in the sample group who had access to the web-based support program for 6 months. The mean score for asthma control test in the intervention group increased by 2,23 points while the score in the control group remained almost the same. The effect size for this change measured in Cohens d was 0,57. The mean score of lungfunction in the intervention group increased by 0,3% during the study period, while it deteriorated in the control group and the effect size amounted to 0,45. The difference between the groups were significant. Conclusions In this study, it appears that eHealth can provide improved asthma control and maintained lung function and be a complement in today's asthma care by increasing accessibility of personalized and evidence-based care.