Introduktion Kritik har riktats mot utformningen av revisionsriskmodellenoch trots det är den en viktig del förbedömningen av revisionsrisken i planeringsfasen. Ioch med detta är det relevant att studera användarnas,det vill säga revisorernas, syn på revisionsriskmodellenoch dess användning. Syfte Uppsatsens syfte är att förklara revisorers uppfattningom användningen av de olika riskerna i revisionsriskmodellen. Metod Studien använder sig av en kvantitativ metod. Vigenomför en enkätundersökning med auktoriseraderevisorer. Data samlas in med hjälp av SurveyMonkeyoch analyseras med SPSS. Slutsatser Våra resultat visar att revisorer som medverkat iundersökningen upplever att inneboende risk varviktigast följt av kontrollrisk och därefter upptäcktsrisk.Vi ser dock att bedömningen av inneboende riskoch kontrollrisk sker sammanvägt och att de påverkasav varandra vilket stärker ett flertal tidigare studier. / Introduction Criticism has been leveled at the design of theaudit risk model, even though it is an importantpart of the assessment of audit risk in the planningphase. As a result of this, it is relevant to studyusers’, namely auditors’, approach to the audit riskmodel and its use. Purpose The purpose of this thesis is to explain auditors'interpretation of the use of the various risks in theaudit risk model. Method The study uses a quantitative approach. The datahas been collected through a survey usingSurveyMonkey and then analyzed with SPSS. Conclusions Our results show that the auditors who participatedin the survey felt that inherent risk was mostimportant, followed by control risk, and thereafterdetection risk. However, we see that theassessment of inherent and control risks iscombined and that they are influenced by eachother, which strengthens several previous studies.

Den här studien belyser hur revisorer i Sverige har påverkats av den globala finanskrisen. Inledningsvis presenteras tidigare skandaler och kriser som en bakgrund för studien, med anledning att upplysa läsaren om vilka konsekvenser det har fått för revisionsarbetet. Historiskt sett har yrket upprepade gånger haft motgångar som resulterat i hårdare krav och nya arbetsprocesser för revisorerna, där man gång på gång tvingats upprätthålla sitt förtroende och professionella status för allmänheten. Ämnet finner vi intressant eftersom det är under krissituationer som yrket prövas på allvar. För den här studien har vi valt en kvantitativ ansats som har baserats på en enkätundersökning. Enkäten har skickats till alla auktoriserade och godkända revisorer i landet, den utgörs av ett antal väl utvalda frågor som berör arbetsprocessen med risk som tema. Den teoretiska referensramen kommer att behandla revisorernas arbetsprocess och utförligt beskriva relevanta riskverktyg, tillgångsposter och begrepp. Teorin kommer att jämföras mot det empiriska materialet och sedan presenteras i en analys för studien. I resultatet kan vi konstatera att finanskrisen har haft en tydlig påverkan på revisionsarbetet. Det intressanta för studien är att vi har fått en bredare helhetssyn över hur revisorerna påverkats. Statistiska variabler har skapat förutsättningar för olika grupperingar och bidragit med värdefull information som har presenterats i analysen. Konsekvensen av finanskrisen har varit både positiva och negativa. Den ökade risken tvingar revisorerna till ett mer djupgående riskanalyser, detta upplever vi som en positiv konsekvens av finanskrisen. Även granskningsarbetet har fått ett ökat fokus och tvingat revisorerna till ett mer noggrannare arbete. En negativ konsekvens är att kraven för dokumentationen har ökat vilket skapat betydligt mer arbete för revisorerna, något som vi anser kan komma att påverka effektiviteten för revisionsarbetet.