Detta examensarbete fokuserar på användandet av läsplattor och digitala hjälpmedel i en särskild undervisningsgrupp där eleverna har diagnosen autism. Som en del i utvecklingsarbetet, ”en tillgänglig lärmiljö i en digital skola”, på skolan i fråga har alla elever i gruppen fått tillgång till egna läsplattor. Samtidigt som detta införts rapporterar undervisande lärare i gruppen att måluppfyllelsen ökat och att de upplever att det är ett mer lustfyllt lärande. Metoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med undervisande lärare för att försöka identifiera vilka framgångsfaktorer de ser som tros ha lett till den ökade måluppfyllelsen. Det resultat som kom att utmärka sig i intervjuerna var att det inte gick att urskilja enstaka faktorer utan att det handlar om flera samverkande faktorer. / This thesis focuses on the use of e-readers and digital tools in a special teaching group where students have been diagnosed with autism. As a part of development, "an available teaching environment in a digital school", at the school in question, all students in the group gained access to their own e-readers. Simultaneously with this introduction the teachers in the group report that the goal attainment increased, and that they felt that it had led to a more pleasurable learning. The method is semi-structured qualitative interviews with three teachers to try to identify the success factors they see and that is believed to have led to the increased achievement. The results that came to excel in interviews was that it was hard to discern individual factors since it involves multiple interacting factors.

Utifrån Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om särskilt stöd i förskolan, framträder en oklarhet i tillvägagångssättet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då oklarhet om hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd går tillväga är framträdande, samt att det är förskollärarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillämpa. Samt att se vilka av dessa förskollärare använder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att få svar på detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollärare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frågor som enbart varit relevanta i förhållande till studiens syfte. Intervjufrågorna har däremot varit ostrukturerade, då svarsmöjligheterna varit öppna. Trost (2010) beskriver att det är den intervjuade som bestämmer vilken struktur svaret får då frågorna är ostrukturerade. För att analysera det insamlade materialet har ljudinspelningarna från intervjuerna transkriberats, lyssnats på och lästs ett flertal gånger för att göra ett utrönande av vad den enskilde menar. Trost (2010) skriver att det i analysen av kvalitativa intervjuer kan framträda ett antal mönster ur de intervjuades egna föreställningsvärldar. Dessa mönster presenteras i resultatdelen i studien. De pedagogiska strategier som framkommit i denna studie är att de använder sig av bildscheman, detta för att göra dagarna lättare för barnet och att barnet kan gå till schemat själv och kolla. De kan då se hela dagens planering i bilder och det medför att de för att de känner ett lugn. De delar även in barngruppen i mindre grupper då barn inom autismspektrat har ofta, men inte alltid svårt att vara i en större barngrupp. Förskollärarna som intervjuades uttryckte att de försökte skapa mindre grupper för att barnet i fråga skulle kunna vara med och att när de hade mindre grupper så medförde de en lugnare miljö. De försöker även ha en så strukturerad miljö som möjligt med rutiner för att undvika överraskningar. Dessa strategier medför en lugnare miljö, vilket är precis vad barn inom autismspektrat är beroende av, det medför även att de själva kan känna sig trygga, de kan kommunicera med hjälp av bilder och bildscheman som i sin tur gör att de kan känna att de är en i gruppen och att de kan lyckas.