<p>Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren. Leasing styrs och utvecklas till stor del av marknadens aktörer och av Skatteverkets bedömningar eftersom det i dagsläget saknas en uttrycklig lagstiftning om leasing. I denna uppsats, som till stor del bygger på information som inhämtats via empiriska undersökningar, presenteras de olika leasingformerna samt vilken normgivning som finns. Vidare presenteras praktikernas syn på följande frågeställningar rörande leasing: 1) Vilka frågor är vanligaste vid leasing? 2) Vilka upplägg/transaktioner som ges/avråds ifrån? 3) Skatteverkets hantering av leasing 4) Samordning av leasingavtalens parter 5)Varför väljer företag leasing som finansieringsform? 6) Förändrade flygplansleasingmålen tidigare praxis? 7) Finns behov av en lagreglering? Uppsatsen avslutas med mina egna reflektioner på frågeställningarna.</p>

Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren. Leasing styrs och utvecklas till stor del av marknadens aktörer och av Skatteverkets bedömningar eftersom det i dagsläget saknas en uttrycklig lagstiftning om leasing. I denna uppsats, som till stor del bygger på information som inhämtats via empiriska undersökningar, presenteras de olika leasingformerna samt vilken normgivning som finns. Vidare presenteras praktikernas syn på följande frågeställningar rörande leasing: 1) Vilka frågor är vanligaste vid leasing? 2) Vilka upplägg/transaktioner som ges/avråds ifrån? 3) Skatteverkets hantering av leasing 4) Samordning av leasingavtalens parter 5)Varför väljer företag leasing som finansieringsform? 6) Förändrade flygplansleasingmålen tidigare praxis? 7) Finns behov av en lagreglering? Uppsatsen avslutas med mina egna reflektioner på frågeställningarna.

Uppsatsen utreder om panträtt säkrar ränta på den pantsäkrade fordringen utan att parterna särskilt avtalat om saken. Undersökningen berör ett antal alternativ för att besvara frågan: bevispresumtioner, fördelning av bevisbörda, avtalstolkning, analogier från befintliga utfyllande rättsregler, samt systematisk-teleologisk rättstillämpning. Undersökningen har kommit fram till att legal avkastningsränta, avtalad avkastningsränta och avtalad dröjsmålsränta i princip säkras av panten enligt dispositiv rätt, även om parterna inte har avtalat om att panten ska säkra sådan ränta. Däremot säkrar panten bara den del av den legala dröjsmålsräntan som avser att kompensera för inflation genom avtalstolkning.