Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att lämna ett missbruk. Fokus låg på övergången från livet med missbruk till ett drogfritt liv, avgörande faktorer för beslutet om att bli drogfri samt hur drogfriheten har påverkat kvinnornas sociala identitet. Studien hade en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom intervjuer. Informanterna var tre kvinnor mellan 40-55 år som tidigare levt med ett tungt missbruk men varit drogfria i flera år. Deras berättelser analyserades med hjälp av meningskoncentrering och kopplades till interaktionistisk teori med fokus på social identitet och individens definition av situationen. Studiens huvudsakliga resultat visar att vägen mot drogfrihet påbörjas i samband med en vändpunkt till följd av ett känslomässigt uppvaknande. Händelseförloppen som ledde upp till vändpunkten varierade men innefattade att ha "fått nog" av missbruket. Det som var gemensamt var att samtliga informanters vändpunkt kunde relateras till sociala relationer och då främst relationen till deras barn. Detta tillsammans med negativa erfarenheter av missbruket och lärdomar från tidigare återfall skapade förutsättningar för långsiktig drogfrihet. Drogfriheten innebar stora livsförändringar och berättelserna tydliggjorde hur de i olika hög grad fortfarande identifierade sig som "missbrukare" trots flerårig drogfrihet. Diskussionen förs kring hur samhällets stigmatisering försvårar kvinnors väg mot drogfrihet och vilka konsekvenser detta medför i form av skam och bristande tillgång till stöd. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv är det av vikt att undersöka och lyfta utsatta gruppers erfarenheter, förvalta dessa kunskaper och utveckla det sociala arbetet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer som är avgörande vid beslut kring outsourcing för högskolor och universitet. Studien har främst baserats på information från intervjuer med representanter från de utvalda högskolorna och universiteten i Sverige. Utformningen av referensramen grundar sig på litteratur och tidigare forskning inom outsourcing. Det har visat sig finnas ett antal för- och nackdelar med outsourcing, där de främsta fördelarna är kostnadsbesparing, tillgång till specialistkunskap och fokus på kärnverksamheten. De främsta nackdelarna är minskad intern kunskap, ökat beroende av leverantören och minskad kontroll över den outsourcade aktiviteten. Vissa av dessa för- och nackdelar har även varit avgörande vid beslut kring outsourcing. Den mest avgörande faktorn som högskolorna och universiteten nämner är tillgången till specialistkunskap och den ekonomiska faktorn.

Denna systematiska litteraturstudie belyser elevers förmåga att utveckla taluppfattning, samt vilka svårigheter de kan stöta på inom taluppfattningen. För att få en djupare förståelse har olika databaser använts för att samla in och analysera olika artiklar och avhandlingar som finns med i studien. I studien har det visat sig att elever kan stöta på flera svårigheter inom taluppfattning. Utifrån studiens resultat förtydligas hur konkret material kan användas i undervisningen inom taluppfattning samt hur eleverna kan utveckla sina kunskaper inom taluppfattning och svårigheter förhindras. För att utvecklas inom taluppfattning finns det tre strategier: den första är att eleverna kan använda konkret material för att få en djupare förståelse kring tal, den andra strategin innefattar matematiska färdigheter och den sista strategin handlar om det matematiska språket och taluppfattning. Utifrån den granskade litteraturen som lyfts fram är en viktig aspekt att uppmuntra eleverna till att använda sig av konkret material. Genom att eleverna använder sig av konkret material kan förståelse skapas utifrån vilken de kan gå vidare mot abstrakt arbete.

Tesen att en fältherre hade små möjligheter att styra ett slag när det väl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i två läger där det andra lägret menar att fältherren hade mycket stor betydelse för utgången av ett slag.   Syftet med denna uppsats är tvådelat. Den första delen i syftet är att undersöka om det fanns faktorer andra än fältherrens styrning som kunde avgöra ett dåtida slag och den andra delen i syftet är att se om det går att applicera moderna doktriner i analysen av dåtida fall.   Resultatet av undersökningen visar att fältherren hade små möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregångsmannaskap möjlighet att påverka slaget. Det framgår tydligt faktorer i slagen som fältherren inte kunde styra över. Svaret är att en kombination av fältherrens påverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera står ensam. Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin går att använda vid analysen. / The thesis that a military commander had little opportunity to guide a battle when it had started has been proposed by the Author Peter Englund. This thesis divides researchers into two sides where the second side means that the Commander had a very big significance to the outcome of a battle.   The purpose of this essay is two-fold. The first part of the purpose is to examine whether there were factors other than the Commanders guidance that could determine a contemporary battle and the second part of the purpose is to see if it is possible to apply modern doctrines in the analysis of contemporary cases.The results of the study show that the Commander had little opportunity to control the battle but there was a possibility with an energetic and charismatic example to influence the battle. There are clearly factors in the battles that the Commander could not affect. The answer is that a combination of the Commanders influence and other factors determine a battle, neither stands alone. The purpose was met by that there are other factors identified and a modern doctrine can be used in the analysis.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av forskning identifiera avgörande faktorer för framgångsrika undervisningsstrategier av stambråk i grundskolans matematikundervisning. Studien baseras på elva vetenskapliga artiklar som bearbetats systematiskt med hjälp av innehållsanalys för att besvara forsknings-frågorna om vilka avgörande faktorer som forskningen visar för undervisningen av stambråk samt vilka framgångsrika undervisningsstrategier som finns. Forskningen visar att areamodellen som representationsform dominerar undervisningen av bråk vilket innebär att stambråk får lite plats i undervisningen. Stambråket är en viktig del för att kunna tillägna sig avgörande faktorer av bråk. Resultatet visar att en undervisning med linear measurement (linjära representationsformer) betonar stambråkets roll som tolkningsverktyg för att kunna jämföra andra bråk samt det omvända förhållandet där en större nämnare utgör en mindre andel. Resultatet visar också att undervisningen av stambråk etablerar grundläggande principer för rationella tal och mer avancerade matematiska områden som proportionalitet och algebra. Därmed är lärares val av undervisningsstrategier och representationsformer samt deras kunskaper inom dessa områden vitala för vad eleverna kan tillägna sig i samband med bråkundervisningen.